Motion till riksdagen
1989/90:Sf211

av Charlotte Cederschiöld (m)

Intjänandetiden inom det allmänna
pensionssystemet

När förändringarna angående efterlevandepensioneringen beslutades den 10
juni 1988 villkorade moderata samlingspartiet sitt medgivande till förändringarna
med att 15/30-årsreglerna inom den allmänna pensioneringen skulle
bibehållas.

15/30-årsreglerna. Regeln att genomsnittsinkomsten under de 15 bästa inkomståren
av de totalt 30 ATP-år som erfordras för oreducerad pension bestämmer
pensionens storlek skall bibehållas. Om denna regel sägs ingenting
i propositionen. Vi anser den så viktig, att riksdagen bör göra ett uttalande
om dess bibehållande. Att den bibehålls måste anses vara en förutsättning
för reformen. En förutsättning för riksdagens bifall till den nu föreslagna
förändringen av reglerna för den allmänna försäkringens efterlevandeförmåner
skall uttryckligen vara att 15/30-årsreglerna inom ATP bibehålies
för framtiden och att pensionsberedningen i sitt fortsatta arbete utgår
från denna förutsättning.

Första att-satsen i hemställan löd ”att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts, att en förutsättning för den nu föreslagna
förändringen av reglerna för den allmänna försäkringens efterlevandeförmåner
är att 15- och 30-årsreglerna inom ATP bibehålles för framtiden
och att pensionsberedningen i sitt fortsatta arbete utgår ifrån denna förutsättning”.

Vid utskottsbehandlingen betonades intjänandetidens betydelse för kvinnor:

Utskottet instämmer i vad motionärerna anfört om att de nämnda reglerna
är av stor betydelse för särskilt kvinnornas möjligheter att skapa sig en trygghet
i form av egen ATP-pension. Reglerna kan komma att få ökad betydelse
genom de föreslagna förändringarna i efterlevandeskyddet som medför att
kvinnornas behov av att bygga upp en trygghet genom en egen ATP-pension
ökar. Enligt utskottets mening är det dock inte möjligt att nu besluta att reglerna
för intjänande av rätt till ATP skall kvarstå oförändrade för all framtid.
Pensionsberedningen skall i sitt fortsatta arbete göra en översyn av ATP-systemet
i övrigt, och av betydelse för intjänandereglerna kan härvid bli beredningens
ställningtagande i bl a frågan om delning av pensionspoäng mellan
makar. Utskottet utgår emellertid från att pensionsberedningen i sina fortsatta
överväganden beaktar vad utskottet ovan anfört om betydelsen av nuvarande
intjänanderegler.

Diskussioner har förekommit att förändra intjänandetiden till 20/40 år,
dvs. 40 års intjänandetid och pensionen beräknad på de 20 bästa åren. En

sådan förändring skulle vara förödande för många kvinnor. Redan i dag når Mot. 1989/90
endast en kvinna av hundra upp till full pension, medan en man på tio når Sf211
full pension enligt försäkringsbolagens information.

Skulle kraftigt förlängda intjänandetider kombineras med en i sig välkommen
flexibel pensionsålder skulle det i praktiken innebära att många kvinnor
i praktiken finge en höjd pensionsålder. Redan när pensionsåldern fastställdes
till 65 år innebar det höjd pensionsålder för en hel del yrkeskategorier
med mest kvinnliga anställda.

Någon egentlig utjämnande fördelning mellan män och kvinnor har inte
visat sig, vare sig vad gäller inkomster, yrkesfördelning eller pension. Kvinnor
har fortfarande ett påtagligt sämre läge. En lagstiftning som utgår från
rådande jämställdhet överensstämmer inte med verkligheten och drabbar
kvinnor.

Statistiken visar att det kommer att fattas 82 000 daghemsplatser år 1991.

Det kommer även att fattas 7 000 förskollärare och 1 500 fritidspedagoger år
1991 enligt statistiken.

Regeringen försöker på olika sätt förhindra många alternativa lösningar
för omsorgen, särskilt privata daghem och i all synnerhet att föräldrarna
själva tar hand om sina barn. Genom ekonomiska skatte- och subventionsregler
styrs föräldrarnas beteende.

Skattesystemet gör att båda föräldrarna måste förvärvsarbeta för att klara
familjeekonomin. Detta kräver barntillsyn. De flesta föräldrar vill ha en
kvalitativt god sådan. Mot bakgrund av den förda politiken och den beräknade
platsbristen för daghemmen finns det anledning att fråga sig hur framtiden
blir för alla barn som i dag föds. Skulle intjänandereglerna förlängas
minskas möjligheterna drastiskt för föräldrar att själva ta hand om sina barn.

Ekonomin skulle bli dålig, inte bara under småbarnsåren utan dessutom i
pensionsåldern. Detta gäller även de familjer som vill men inte kan få en god
barnomsorg utom hemmet. Det är nödvändigt att behålla 15/30-årsreglerna,
inte minst för barnens skull.Viktigt är därför att familjerna i landet vet, att
15/30-årsreglerna ligger fast.

Om pensionsberedningen skulle ändra de förutsättningar som ligger till
grund för beslutet om efterlevandepensioneringen innebär det att vad som
måste anses vara en oundgänglig förutsättning för beslutet dragits undan.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att 15/30årsreglerna
inom ATP-systemet bör bibehållas.

Stockholm den 11 januari 1990

Charlotte Cederschiöld (m)

10