Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90:N72

av Hadar Cars m.fl. (fp)

.. Mot.

med anledning av prop. 1989/90:116 Ägande i 1989/90

banker och andra kreditinstitut m.m. N72-76

1. Utländskt ägande

Regeringen föreslår att de nuvarande förbuden mot utländskt ägande i bankaktiebolag,
finansbolag och fondkommissionsbolag skall upphävas. I stället
skall 1982 års lag om utländska förvärv av svenska företag tillämpas.

Folkpartiet hälsar med tillfredsställelse förslaget att öppna möjligheter till
utländskt ägande i svenska banker. Vi vill emellertid ifrågasätta lämpligheten
i att i stället tillämpa lagen om utländska företagsförvärv. Folkpartiet har
länge krävt att denna lag skall avskaffas. Utländska och svenska placerare
bör ges lika möjligheter att köpa aktier i såväl bankaktiebolag som andra
bolag.

Regeringen har aviserat att 1982 års lag om utländska företagsförvärv
kommer att förändras med syfte att anpassa reglerna till internationella förhållanden.
Lagstiftningen som, enligt regeringens förslag, kommer att reglera
utländskt ägande i banker är således att betrakta som tillfällig. Det finns
risk för att denna situation skapar en osäkerhet hos potentiella utländska aktörer
som verkar hämmande på investeringsviljan. Folkpartiets förslag
skulle innebära att riksdagen redan nu beslutar om mer permanenta regler
för utländskt ägande i svenska banker.

Det finns mycket som talar för att utländska ägare i svenska banker bör
behandlas på samma sätt som svenska ägare:

- Harmonisering med EG

Den lagstiftning som regeringen föreslår skall tillämpas innebär att uppmjukningen
av det tidigare förbudet inte är tillräcklig i jämförelse med de
regler som kommer att gälla inom EG när den inre marknaden fullbordas
1993. Det kan inte uteslutas att skillnader mellan den svenska lagstiftningen
och motsvarade regler inom EG kan skapa svårigheter för svenska banker
utomlands.

- Ökad konkurrens på den svenska bankmarknaden

Sedan utländska banker 1986 gavs möjlighet att etablera dotterbolag i
Sverige har konkurrensen för de svenska bankerna skärpts. Det är troligt
att utländskt ägande av svenska banker kommer att ge motsvarande positiva
effekter.

- Förbättrad internationell konkurrenskraft

Utländskt ägande i svenska banker kommer troligtvis att stärka dessas

1 Riksdagen 1989190. 3 sami Nr N72—76

möjligheter att konkurrera internationellt. I många fall kan det vara en Mot. 1989/90

styrka för en bank att ha en internationell prägel. Ett utländskt medägande N72

kan också ge strategiska fördelar i den utländske ägarens hemland.

Regeringen föreslår att bankernas aktieägare genom reglerna om utlänningsförbehåll
skall ges möjlighet att bestämma hur stor andel av aktierna
som får förvärvas av utlänningar. Folkpartiet har varit mycket skeptiskt till
dessa regler och begärt att regeringen bör låta utreda hur de skall kunna elimineras.
Därför vill vi även i detta sammanhang uttrycka vår oro över det
hinder för utländskt ägande som möjligheterna att införa ett utlänningsförbehåll
i bolagsordningen innebär.

Vi avser återkomma med förslag avseende reglerna om utlänningsförbehåll
i samband med att regeringen framlägger en proposition om ändrade
regler för utländska företagsförvärv.

2. Oktrojprövningen

Regeringen föreslår att det vid beviljande av oktroj inte längre skall göras
någon behovsprövning. Tillstånd skall i framtiden ges om banken kan antas
komma att uppfylla ett antal grundläggande krav på en sund bankverksamhet.

Vi noterar att folkpartiet nu fått gehör för vårt krav på att eliminera de
potentiellt konkurrensbegränsande effekterna av oktrojprövningen.

Vår bedömning är att de kriterier för beviljande av oktroj som regeringen
nu föreslår i huvudsak är väl avvägda. Vi vill emellertid påpeka vikten av att
lagstiftningen på detta område anpassas till vad som gäller inom EG. Denna
aspekt på oktrojprövningen har inte beaktats i tillräcklig utsträckning, varken
i propositionen eller i kreditmarknadskommitténs betänkande. Detta är
anmärkningsvärt eftersom det redan idag finns tydliga signaler om hur den
framtida gemensamma banklagstiftningen inom EG kommer att se ut. I och
med att EG:s ministerråd antog det s.k. andra bankdirektivet är lagstiftningen
så gott som klar och kommer att kunna träda i kraft den 1 januari
1993.

Vi vill inte nu motsätta oss att riksdagen antar regeringens förslag. Däremot
anser vi att det är nödvändigt att regeringen prövar vilka ytterligare
åtgärder som EG-direktiven bör föranleda och därefter återkommer till riksdagen
med förslag.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen avslår regeringens förslag om att 1982 års lag om
utländska förvärv av svenska företag m.m. görs tillämplig på ägandet
i bankaktiebolag, finansaktiebolag och fondkommissionsbolag,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om oktrojprövningen.

Stockholm den 17 april 1990

Hadar Cars (fp)

2

Gudrun Norberg (fp) Isa Halvarsson (fp) Mol. 1989/90

N72

Christer Eirefelt (fp) Lars De Geer (fp)