Motion till riksdagen
1989/90:N64

av Hadar Cars m.fl. (fp)

med anledning av prop. 1989/90:109 Vissa
aktiefrågor för Procordia AB

Regeringen föreslår i propositionen att riksdagen lämnar sitt godkännande
till den uppgörelse som träffats mellan det statliga företaget Procordia AB
och AB Volvo om att bilda en gemensam koncern inom områdena läkemedel
och livsmedel. Det avtal som riksdagen skall ta ställning till innebär att
staten och Volvo blir lika stora ägare i Procordia med vardera 42,5 % av
rösterna. I avtalet ingår en klausul om hembudsskyldighet, som innebär att
om staten vill överlåta aktier i Procordia skall Volvo erbjudas att förvärva
aktierna.

Folkpartiet har i flera sammanhang påpekat faran av att staten blandar
ihop sina roller som ägare och ansvarig för spelreglerna i ekonomin. Vi har
i motioner till riksdagen, senast i januari i år i en partimotion tillsammans
med moderata samlingspartiet och centerpartiet, föreslagit att de statliga
företagen skall säljas ut. I första hand bör de anställda få möjlighet att bli
delägare i de företag där de arbetar. I andra hand skall allmänheten ges tillfälle
att teckna aktier.

Genom den i särklass största företagsaffären någonsin i Sverige planerar
nu staten och Volvo att inleda ett ägarsamarbete. Det finns flera aspekter på
denna affär som tydligt visar de nackdelar som är förknippade med det statliga
företagandet.

Det avtal som föreslås i propositionen innebär att staten och Volvo förenas
i en gemensam maktsfär. En sådan form av omfattande statligt och privat
samägande innebär - genom statens dubbla roll som ägare och ansvarig för
ekonomins spelregler - en maktkoncentration som enligt vår mening inte är
önskvärd.

Ett principiellt problem som kan anföras mot det faktum att staten agerar
på marknaden för företagsköp är att det finns risk för att aktörerna för in
andra hänsyn utöver de rent affärsmässiga. Till exempel har ett samägande
med staten onekligen vissa fördelar från kreditvärdighetssynpunkt.

I uppgörelsen mellan Volvo och Procordia har de berörda parterna uppenbarligen
bedömt den strukturförändring som affären ger upphov till som en
nödvändig och riktig åtgärd. Vi har ingen anledning att göra någon annan
bedömning. Enligt vår mening bör inte enskilda affärsuppgörelser prövas
och avgöras i politisk instans. Den politiska uppgiften är att besluta om ett
enhetligt och generellt giltigt regelverk som skyddar den fria konkurrensen
och sunda affärsseder. Denna uppgift är inte förenlig med rollen som aktör

på marknaden. Detta är ett viktigt skäl till att statligt företagande bör av- Mot. 1989/90
vecklas. N64

Ett spritt ägande i näringslivet är grunden för en fungerande marknadsekonomi.
Då stora och dominerande aktörer får kontroll över marknaden
förstörs förutsättningarna för en effektiv konkurrens.

Utländska erfarenheter visar att en ökad ägandespridning kan ha betydelse
för att stimulera hushållssparande! i ekonomin. Ett grundläggande
problem i svensk ekonomi är att hushållssparande! ligger på en mycket låg
nivå jämfört med andra industriländer. Mot bakgrund av detta framstår det
som angeläget att få till stånd ägandespridning genom en utförsäljning av de
statliga företagen.

I den trepartimotion där utförsäljning av de statliga företagen föreslås, anges
två huvudprinciper för försäljningens genomförande, nämligen att försäljningen
skall ske på ett sådant sätt att den medverkar till ökad ägandespridning
och att de anställda i första hand skall beredas tillfälle till aktieköp
i det egna företaget. Aktierna bör säljas i små poster för att gynna småspararna.

Regeringens förslag innebär visserligen att statens majoritetsägande av
Procordia upphör. Emellertid medför uppgörelsen att den ägandespridning
som folkpartiet eftersträvar inte kommer till stånd. Allmänheten ställs utanför,
även denna gång.

Därtill omöjliggörs en framtida utförsäljning till allmänheten av statens
aktier i Procordia genom den klausul om hembudsskyldighet som ingår i avtalet.
Hembudsskyldigheten innebär att staten vid en avyttring av sin ägarandel
är tvungen att i första hand erbjuda Volvo att köpa aktierna. Folkpartiet
kan med anledning av utformningen av denna klausul inte tillstyrka avtalet
mellan Procordia och Volvo i föreliggande skick.

Regeringen bör ta sådana initiativ att en ny förhandling av avtalet mellan
Procordia och Volvo kommer till stånd. Förhandlingarna skall syfta till att
hembudsklausulen formuleras så att statens ägarandel i Procordia kan avyttras
i former som uppfyller våra krav på ägandespridning och att en sådan
avyttring också sker. Detta bör riksdagen ge regeringen till känna som villkor
för ett godkännande av avtalet.

I propositionens andra yrkande föreslås att statens återstående innehav
av Procordia-aktier skall förvaltas av ett gemensamt förvaltningsbolag för
statens aktier i ett antal konkurrensutsatta företag. I vår motion med anledning
av regeringens proposition om vissa näringspolitiska frågor avvisade vi
förslaget om att inrätta ett förvaltningsbolag för statens aktier. Följaktligen
kan vi inte heller godkänna överförandet av ett aktieägaravtal till detta bolag.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen med ändring i propositionens förslag godkänner att
regeringen medverkar till att statens aktieägande i Procordia AB
minskar genom föreslagen nyemission i Procordia och att de framtida
ägarförhållandena i Procordia utformas i enlighet med vad som an

förts i motionen, så att det villkor som där uppställs beträffande hembudsklausulen
och ägandespridning uppfylls,

2. att riksdagen avslår regeringens förslag att överföra de rättigheter
och förpliktelser som följer med aktieägaravtalet mellan staten
och AB Volvo till ett statligt förvaltningsbolag.

Stockholm den 29 mars 1990

Hadar Cars (fp)

Gudrun Norberg (fp) Isa Halvarsson (fp)

Christer Eirefelt (fp) Lars De Geer (fp)

Mot. 1989/90
N64

9