Motion till riksdagen
1989/90:N51

av Rosa-Lill Wåhlstedt m.fl. (s)

med anledning av prop. 1989/90:88
Vissa näringspolitiska frågor

I propositionen redovisas näringspolitikens inrikting på medellång sikt, angelägna
områden att beakta för den fortsatta utformningen av näringspolitiken
samt en rad konkreta förslag till åtgärder och förändringar.

Inom småföretagsområdet prioriteras nyföretagande, teknikbaserade
företag och underleverantörer. Mot detta finns principiellt inget att erinra ej
heller mot de uttalade ambitionerna att minska hindren för småföretagens
tillväxtmöjligheter.

Kunskapshöjande och finansiella insatser -1.ex. via de regionala utvecklingsfonderna
- är särskilt angelägna för nyföretagare och inom småföretagssektorn
i allmänhet.

Totalt sett kan de regionala utvecklingsfondernas s.k. likviditet synas vara
hög, varför en viss justering kan vara motiverad. Överföringen av 600
milj.kr. till de föreslagna regionala riskkapitalbolagen kan därför vara en
konstruktiv lösning för att bredda egenkapitalbasen i utvecklingsbara småföretag.
Sammanlagt kommer dessa riskkapitalbolag (inklusive Småföretagsfonden)
att förfoga över drygt 2miljarder kronor. Erfarenhetsmässigt är
den likviditeten, beroende på riskbenägenheten, relativt hög i denna typ av
riskkapitalbolag (ca 60-70 %) - alltså betydligt högre än motsvarande genomsnittliga
likviditet hos utvecklingsfonderna i dagsläget.

Det finns sålunda en betydande risk för att inte särskilt stor del av de avsatta
medlen verkligen når marknaden och att det blir ganska få företag som
totalt kommer att ingå i riskkapitalbolagens portföljer. Eftersom flertalet av
riskkapitalbolagens presumtiva portföljföretag finns inom storstads- och
högskoleregioner finns anledning att även beakta de regionalpolitiska aspekterna
i detta sammanhang. De regionala riskkapitalbolagen bör genom bolagsordning
och styrelsetillsättning tillförsäkras en regional förankring genom
en nära koppling till de regionala utvecklingsfonderna.

Mot bakgrund av ovanstående resonemang samt de i propositionen uttalade
ambitionerna att särskilt prioritera nyföretagare och små företag framstår
det som mycket betänkligt att från de regionala utvecklingsfonderna dra
in ytterligare 1 miljard kronor.

Satsningarna på de litet mer mogna, litet större eller mer tekniskt utvecklade
företagen är enligt ovan kraftiga - inte minst mot bakgrund av att även
privat kapital inbjuds att ingå i de regionala riskkapitalbolagen. Möjligheterna
för nyföretagare, små företag med en mer konventionell teknik, tjäns

teföretag, hantverkare, etc. att få tillgång till riskvilligt kapital, sorn komplement
till det ordinarie finansieringssystemet, blir däremot betydligt sämre.
Detta är mycket allvarligt. Inom denna mycket stora och regionalt oerhört
väsentliga grupp av företag återfinns merparten av de kvinnliga företagarna
och företag med 10-20 anställda.

Satsningar på nyföretagare måste bestå av både kunskapshöjande och finansiella
insatser - naturligen ställda till förfogande genom de regionala utvecklingsfondernas
eller t.ex. av dessa anlitade privata konsulters försorg.
Genom sin regionala förankring och därmed djupa kunskap om regionens
näringsliv utgör utvecklingsfonderna en mycket bra resurs för att göra affärsmässiga
bedömningar och insatser i nya och små företag.

Särskilt anpassade finansiella instrument bör användas för att långsiktigt
och kraftfullt kunna stödja nyföretagandet och därmed förnyelsen av svenskt
näringsliv, en förnyelse som i en alltmer accelererande internationaliseringsprocess
blir mer och mer betydelsefull.

Det är genom att ange tydliga mål och strukturerad uppföljning/utvärdering
som verksamheten vid de regionala utvecklingsfonderna bäst styrs. Det
är en primäruppgift för huvudmännen för dessa stiftelser. Utvecklingsfondernas
styrelser bör självfallet tillsättas med utgångspunkt i engagemang, relevanta
kunskaper och för verksamheten lämplig erfarenhet. Den uppstramning
och insikt som propositionen ger uttryck för i dessa avseenden välkomnas.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utvecklingsfonder och riskkapitalbolag.

Stockholm den 26 mars 1990

Mot. 1989/90
N51

Rosa-Lill Wåhlstedt (s)

Sture Ericson (s)

Helge Hagberg (s)

Håkan Strömberg (s)

Maud Björnemalm (s)

Ulla Berg (s)

11