Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90:N50

av Nils-Olof Gustafsson och Margareta Winberg
(båda s)

med anledning av prop. 1989/90:88
Vissa näringspolitiska frågor

Utvecklingsfondernas finansieringsverksamhet

I propositionen föreslår regeringen att 1 miljard kronor skall inbetalas till
staten från utvecklingsfondernas lånefonder. Viss hänsyn skall tas vid fördelningen
av kravet på de olika utvecklingsfonderna.

Företagen i Jämtlands län har genomgående en låg andel eget kapital. Visserligen
har kapitalbilden förbättrats under andra halvan av 1980-talet, men
fortfarande ligger soliditetstalen långt under vad som är genomsnittligt för
landet som helhet. Utvecklingsfonden har successivt styrt över sin finansiering
mot mer och mer ägarliknande kapital (konvertibler, vinstandelslån, utvecklingskapital,
royalty, etc.) för att på detta sätt så långt det nu varit möjligt
förbättra företagens kapitalsits.

Under perioden 1987-1989 har utvecklingsfonden fått 21,5 milj. kr. i kapitaltillskott
i form av regionalpolitisk! utvecklingskapital. Trots detta är fondens
disponibla likviditet för närvarande inte mer än 35 milj.kr. Om utvecklingsfonden
i Jämtlands län skall inbetala genomsnittlig andel blir kravet på
inbetalning ca 30 milj. kr. Skall därtill ca 18 milj. kr. placeras i ett för de fyra
nordligaste länen gemensamt riskkapitalbolag kommer utvecklingsfonden
för lång tid framåt inte ha möjlighet att ge något finansiellt stöd till länets
näringsliv. Därför bör inbetalningskravet sänkas avsevärt samtidigt som
möjligheten att ta regionala hänsyn kvarstår. Om skisserat förslag genomförs
kommer det främst att drabba nyetableringar och satsningar på kvinnligt
företagande, dvs. sådana grupper som redan har svårt att få lämplig finansiering.
Enligt vår uppfattning har utvecklingsfonden i dag mycket ändamålsenliga
produkter för att finansiera nystartade och små företag.

Vi anser att utvecklingsfonden skall ges fortsatta finansiella resurser för
att ha möjlighet att aktivt delta i den regionala utvecklingen.

Temu Interacktor AB

Temu Interacktor AB bildades år 1984 genom en sammanslagning av de tre
TEMU-bolagen. Dessa hade startat sin verksamhet år 1981 efter beslut av
riksdagen år 1979. Bolaget är lokaliserat till Östersund. Sammanlagt har bolaget
av staten tillförts ett kapital på 17 milj.kr.

I propositionen anges att Temu Interacktor AB bör överlåtas på Norrlandsfonden.

Temu Interacktor AB bedriver sedan 1988 samma typ av verksamhet med Mot. 1989/90

avknoppning av företag från universitet och högskolor som Norrlandsfonden N50

arbetar med genom olika stiftelser som Uminova eller direkt. Så till vida är
det logiskt att Temu Interacktor AB övertas av Norrlandsfonden.

Genom att fonden redan är starkt engagerad i den avsedda verksamheten
behöver någon ny organisation inte tillföras, och för Norrlandsfondens del
innebär popositionens förslag endast en viss begränsad ökning av verksamhetens
volym. Såvitt vi erfarit avser inte Norrlandsfonden att driva bolaget i
dess nuvarande form.

En upporganiserad kapacitet blir således ledig i Östersund. Vi anser att
den bäst tas till vara genom att det nya riskkapitalbolaget för Norrland förläggs
till Östersund och övertar den resurs som blir ledig efter Temu Interacktor
AB. Härigenom kan riskkapitalbolaget komma i gång med den
skyndsamhet som verkligen är påkallad i Norrlands inland.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utvecklingsfondernas finansieringsverksamhet och om
Temu Interacktor AB.

Stockholm den 26 mars 1990

Nils-OIof Gustafsson (s) Margareta Winberg (s)

9