Motion till riksdagen
1989/90:N478

av Lars Werner m.fl. (vpk)
Energipolitiken

Inledning

Den svenska energipolitiken har under 1980-talet kännetecknats av oklarhet
och brist på konsekvens på ett sätt som varit mycket olyckligt. Folkomröstningens
beslut om kärnkraftens avveckling till år 2010 har visserligen resulterat
i riksdagsbeslut, regeringsdeklarationer och utredningar, men avsaknaden
av konkreta åtgärder och ett ständigt ifrågasättande har medfört att samhälleliga
och privata energiaktörer inte har vågat satsa på de ur miljösynpunkt
bästa energislagen och teknikerna.

Det är vpk:s uppfattning att det krävs en handlingsinriktad, konsekvent
och ny energipolitik för att klara viktiga mål inom miljö-, fördelnings-, energi-
och utrikespolitiken.

I det följande presenterar vi en energiplan som alternativ till den hittills
förda politiken. Vpk:s energiplan bygger på en snabb avveckling av den farliga
kärnkraften och på slopandet av olja, bensin och diesel som energikällor.
Kärnkraftselen skall i huvudsak inte ersättas med annan elproduktion.
Det behövs ingen ytterligare utbyggnad av skyddsvärda vattendrag eller satsning
på kol- eller oljekraftverk. Övergång till andra uppvärmningssystem,
nya och effektivare industriprocesser och sparande ersätter det mesta av
bortfallet. Vi visar också att det finns miljövänliga, ofta inhemska alternativ
för den nödvändiga energiproduktionen.

Sparande, effektivitet, vind, sol och biobränslen är Vpk:s alternativ.

Forskning och utveckling

Sverige bör satsa på fortsatt utveckling av vindkraften. Här är framför allt en
utveckling av fullskaleanläggningar i de södra länen och utanför deras kuster
aktuell. Inom solenergisektorn måste utveckling av bl.a. lagringstekniker
fortsätta. Inom vågenergiområdet måste fullskaleanläggningar studeras, i
första hand på västkusten. Även inom biobränsleteknikområdet är det fortsatt
utveckling av anläggningar som behövs. Dessutom krävs fortsatta studier
och utveckling av en del aktuella råvarugrödor och torv.

Mot. 1989/90

N478

Näring

Sverige är ett högteknologiskt land som har levt högt på att ligga främst inom
ett antal näringar och kunskapsområden. Utvecklingen nu går mot att vi
även exporterar kunskap och administrativa system inom många områden.
Vi går från varuproduktion till varu- och kunskapsproduktion.

Eftersom exportberoendet är och förblir extremt högt, är det viktigt att
identifiera framtida näringar där Sverige kan förväntas spela en framträdande
roll.

I dessa är det av central betydelse att staten ansvarar för och satsar på
forskning och utbildning.

Vpk menar att flera områden inom energisektorn - både när det gäller
praktisk tillämpning och FOU - inrymmer stora potentialer dels inom landet
och dels på exportmarknaden. Vi ser här stora möjligheter att kombinera
samhällsnyttig produktion, allt starkare miljökrav och internationell solidaritet.

Vi nämner här endast tre av de viktigaste områdena:

1. Direkt solenergi

är en energikälla som från miljösynpunkt är den bästa tänkbara. Den har
mycket hög utvecklingspotential med många olika tillämpningar från standardiserade
solenergitak till kamelburna miniproduktionsanläggningar. Sverige
har här både lämplig teknik och kompetens.

2. Vindenergi

är också en energikälla med försumbara miljöeffekter. Redan idag lönsam
i vissa geografiska områden. Hög utvecklingspotential för framförallt slätt-,
ö- och kuststater. Sverige kan på detta område bli ledande.

3. Biobränslen

är en energikälla som rätt använd kan ge många länder - bl. a de i Östeuropa
- ett stort tillskott i sin energiproduktion. Även denna bransch har
hög utvecklingspotential.

Vpk vill med målmedvetna satsningar föra över ekonomiska och mänskliga
resurser i jämn takt från personbils-, kärnkrafts- och militärproduktion till
näringar som är inriktade på framtidens behov.

Förutom de här redan nämnda positiva effekterna VPK:s energipolitik
har, skapas också regionala effekter som har stor betydelse för att motverka
den utarmning respektive överhettning som regeringens politik (eller rättare
sagt brist på politik) åstadkommer runt om i landet.

Ägandet och förvaltningen inom energisektorn bör ses över. Vpk vill ha
ökade möjligheter för småskaliga energiproducenter och för kommunerna
att agera mer fritt.

Utvecklingen av värmepumpar, kraftvärme, vätgasteknik m.m. kräver
också fortsatta forsknings- och utvecklingsinsatser.

Studier över hur Sverige kan hjälpa Östeuropa till en övergång till miljövänliga
energisystem behövs.

15

Mot. 1989/90

N478

Internationell solidaritet och minskat slösande

Svenskarna ligger i topp internationellt när det gäller energikonsumtion per
person. Det kan delvis förklaras med den höga industrialiseringsgraden, vår
industristruktur och det kalla klimatet. Men vi är också dåliga på att använda
energin effektivt och på ett vettigt sätt.

VPK anser att de framtida ökningarna av jordens energikonsumtion skall
komma u-länderna till godo. Vi ska inte ta större andel av världens energi i
anspråk. Vi ska istället göra allt för att minska den andelen.

Frånsett den minskning av energikonsumtionen som ny teknik kommer
att medföra, krävs omstruktureringar av energikrävande processer. Inom
många sektorer har detta kommit igång med goda resultat t.ex. inom skogsindustrin
men det finns fortfarande mycket kvar att göra. En sektor som
måste förändras är transportsektorn som är en av de sista sektorerna där
energikonsumtionen ökar. Vpk:s trafikpolitiska motioner behandlar utförligt
detta område.

Vi har nu passerat den gräns där våra bekvämlighetskrav krockar med
med våra krav på en frisk miljö. Detta leder till att vi nu allvarligt måste
tänka igenom vår personliga energikonsumtion och livsstil. Genom att ändra
vår livsstil litet vinner vi mycket men det behöver inte betyda att vi får sämre
livskvalitet. Snarare är det nog så att om man använder begreppet nationalförmögenhet
som inkluderar allt det man njuter av här i livet, kommer man
att att leva ett rikare liv med en förändring av sin energikonsumtion. Ett exempel
är den alltför höga inomhustemperaturen i många lägenheter som leder
till minskat välbefinnande.

Energi och miljöhänsynen

Energi- och miljöproblemen är intimt förknippade med varandra. Den absolut
bästa energimängden ur miljösynpunkt är den som vi slipper att producera.
Därför vill Vpk ha en stark och målmedveten politik för sparande och
effektivisering av energianvändningen. Detta är det absolut viktigaste inslaget
i den energipolitik som Vpk företräder.

Internationellt sett är USA ett föregångsland, med delstaten Kalifornien
i spetsen. USA visar i undersökning efter undersökning av både statliga, federala
och privata expertinstitutioner att minskning av behovet av energitillförsel
är det bästa - både för den enskilde konsumenten, samhället, miljön
och den internationella solidariteten.

De största miljöproblemen som är direkt kopplade till vår energikonsumtion
- frånsett kärnkraften - är utsläppen av giftiga och/eller försurande ämnen.
Utsläppen av koldioxid är ett alarmerande problem. Det finns risk att
det hotar hela den civilisation som människan har byggt upp. Detta kommer
att klarläggas inom de närmaste 15 åren...

Allt detta sammantaget gör att VPK vill satsa på energislag som inte har
denna negativa miljöinverkan och så snart som möjligt basera Sveriges energikonsumtion
helt på förnyelsebara, miljövänliga energikällor.

16

Skatter och avgifter

För att möjliggöra en satsning på alternativen i enlighet med Vpk:s förslag
till energiplan krävs ändrade principer för skatte- och prispolitiken på energiområdet.
Selektiva och differentierade punktskatter är av avgörande betydelse
för samhällets möjligheter att påverka energianvändningens utveckling
och inriktning. Mot denna bakgrund är riksdagens beslut om mervärdesskatt
på energi synnerligen olyckligt.

För att främja snabb avveckling av kärnkraften, effektivisering, sparande
och miljöanpassning krävs energibeskattning enligt följande:

- En särskild uranskatt införs.

- Kärnkraften belastas ytterligare för framtida kostnader för avfallshantering
och förvaring.

- Inhemska, förnyelsebara energislag gynnas i förhållande till importerade.

- Importerade, mindre miljökrävande energislag som naturgas gynnas i
förhållande till kol och olja.

- Kraftvärmeproduktion gynnas i förhållande till kondenskraft.

- Trappstegstariffer införs för elkrävande produktion.

Vpk:s energiplan till år 2010

(Grafisk framställning se s. 22.)

Vpk:s energiplan är en prognos utifrån dagens krav och kunskaper. Man
får betrakta fördelningen mellan de olika energislagen som genomsnittsfördelningar
och med stora möjligheter till förändringar i takt med våra ökande
kunskaper.

I följande avsnitt anges energiproduktionen år 1990 i rubriken i TWh.
Inom parentes anges ökning eller minskning till år 2010.

Sparande och ökad energieffektivitet, 0 (+80)

Detta är den viktigaste posten och den som kan utvecklas mest. Dessa 80
TWh är ett minimivärde. Jämte vind- och biobränsleutveckling är detta det
som vi måste satsa mest på.

Internationellt är USA ledande på området och har flera stora projekt på
gång som vi i Sverige bör följa noga. Även svenska energiaktörer har teoretiskt
och praktiskt visat hur man med modern energiteknik kan göra stora
spar- och effektivitetsvinster. Det som krävs är planmässig och en målmedveten
satsning på detta område. Regeringen bör ta detta ansvar och upprätta
en nationell energieffektivitetsplan.

Kraven vid nyproduktion är numera högt ställda i byggnormer och lånevillkor
vad gäller isolering och täthet. Men vad som saknas är en helhetssyn
och ett ekologiskt tänkande som minimerar energiåtgången i alla led från
byggmaterialtillverkning, byggande, till användning och drift. Ett systemtänkande
där man t. ex. nyttiggör och återanvänder solvärme i många former.
Där solvärmen till stor del kan stå för uppvärmingen av lokaler. Regeringen
bör ta fram förslag till sådan energiminimering.

Vi vill i detta sammanhang åter resa kravet på obligatorisk, kommunal

energirådgivning som stöds av både stat och kommun. Den bör av effektivi- Mot. 1989/90

tetsskäl stå fri från energiproducenter och säljare. Kostnaderna bör delas N478

mellan stat och kommun. Vpk har tidigare, bl. a. i motion 88/89:Bo231, fört
fram sådana krav.

Ökad energieffektivitet rymmer stora möjligheter och är tillämpbar på
många områden från byte av glödlampor till infrastrukturomdaningar, t. ex.
inom transportsektorn.

Kärnkraft, 65 (—65)

Kärnkraften skall avvecklas så snart som möjligt och avvecklingen måste
starta omedelbart. Den bör starta med de två Barsebäcksaggregaten som ur
lokaliseringssynpunkt är sämst placerade. De skall tas ur drift så snart det är
möjligt ur juridisk synpunkt. Det är fullt möjligt att därefter avveckla kärnkraften
under 1990-talet så att Sverige kan gå in i det nya seklet befriat från
kärnkraften. Bortfallet av kärnkraftens elproduktion kan relativt enkelt
kompenseras, huvudsakligen med en kombination av ökad energieffektivitet,
biobränsleanvändning och vindkraftverk.

Argumenten från kärnkraftsanhängare att kärnkraften är miljövänlig och
behövs för att komma tillrätta med koldioxidutsläppen accepterar vi inte.

Rapporter från bl.a. USA visar tvärtom att varje dollar som investeras i effektivisering
av elanvändningen ger en minskning av koldioxidutsläppen,
som är sju gånger större jämfört med om motsvarande investering görs i ett
nytt kärnkraftverk. Detta trots att man då inte räknat med kärnkraftens avfallskostnader.

Problemet med det radioaktiva avfallet har inte kommit närmare sin lösning
de senaste åren. Trots att våra främsta forskare inom geologi, fysik osv
har tvingats att offra tid på frågan under ett antal år har icke sannolikheterna
för riskerna med olika typer av radioaktiv slutförvaring förändrats. Frågan
är också absurd. Aldrig tidigare i människans historia har realister trott att
man ska kunna planera och styra människors liv i tiotusentals år. Därmed
försvinner också kostnaden för kärnkraften i framtidens töcken. Det enda vi
kan vara säkra på är att vi övervältrar ansvaret och kärnkraftens pris på våra
barn och deras barn.

Den påbörjade deponeringen av kärnkraftsavfallet i Forsmark - SFR - är
ingen säker slutförvaring. Vpk kräver omedelbart stopp för den pågående
verksamheten och att frågan om hur avfallet skall oskadliggöras omprövas
grundligt och förutsättningslöst av en från kärnkraftsindustrin fristående
forskargrupp.

IAEA:s safeguard, som skall garantera att kärnenergin för kraftproduktion
inte öppnar vägen för kärnvapentillverkning har inte lyckats förhindra
spridning av klyvbart material. Sverige måste ta nya initiativ för att IAEA:s
roll att främja kärnkraftspridning och förhindra kärnvapenspridning upphör.

Sverige bör, i enlighet med beslutet att avveckla kärnkraften av säkerhetsskäl,
verka för att kärnkraften avvecklas internationellt. En annan logisk
konsekvens av avvecklingsbeslutet är att förbjuda handel med kärnkraftsteknologi.
Vpk kräver ett sådant förbud.

18

Mot. 1989/90

N478

Vind, 0 (+30)

Vindkraften har två stora fördelar, den är förnyelsebar och har ringa effekt
på miljön. Dess nackdel är att den har en viss inverkan på landskapsbilden.

Medelstora anläggningar, typ de danska, tycks vara de lönsammaste. Hos
oss bör de placeras utanför de södra kusterna. På land kan man tänka sig
placeringar, runt vägar och i kraftledningsgator. Småskaliga vindkraftverk
på max 500 kW installerad effekt ska befrias från produktionsskatt.

Vpk instämmer helt i den statliga vindkraftutredningens förslag och kräver
en utvecklingsplan för vindkraften med målet att vindkraften ska ge 30
TWh år 2010. Regeringen bör komma med förslag om lokalisering av vindkraftverk
till västkusten.

Vågenergi, 0 (+20)

Vågenergi är liksom vindkraften förnyelsebar och har liten inverkan på miljön.
Anläggningarna är havsbaserade, bottenförankrade och flytande. De
anläggs där djupet är 30-150 m. Vågenergi kan ge minst 5 TWh utanför Sverige
och 25 TWh utanför Norge. Vpk menar att Sverige och Norge bör inleda
ett samarbetsprojekt om vågenergi med nämnda produktionsmål. Vi kan se
möjligheten av kombinerade havsanläggningar där vind-, våg-, solenergi och
ak vaprodukter (fisk, skaldjur, osv.) produceras, ty det är samma geografiska
områden som är intressanta för de olika produkterna.

Riksdagen bör begära en utvecklingsplan för vågenergin. Vidare bör riksdagen
kräva att regeringen tar initiativ till ett samarbetsprojekt med Norge
om utveckling av vågenergi.

Biobränslen, 60 (+70)

Biobränslen är en energikälla som har liten miljöpåverkan och flera andra
positiva effekter. Biobränslen kan användas till elproduktion, uppvärmning
och drivmedelsframställning. Många olika grödor är aktuella beroende på
vad de specifikt ska användas till. Delar av den mark som ej behövs till livsmedelsproduktion
ska användas till energiproduktion.

Biobränslen har stor regional betydelse och skall utvecklas och brukas
nära sina produktionsområden. Energiskogar ska även utnyttjas i områden
där risk för läckage av näringssalt föreligger, t. ex. runt Laholmsbukten. Biobränsleanläggningen
som finns i Linköping visar på framtidsutvecklingen.

Råvaror som är aktuella är framför allt spill från skogsbruk och skogsindustri,
energiskog och diverse andra grödor såsom halm, lucern, vass m. m.

Torvbrytningens miljöeffekter behöver utredas mer innan storskalig produktion
kommer till stånd.

Vid utvecklingen av biobränsleproduktion ska vi samarbeta med Östeuropa
där vi i gemensamma projekt kan arbeta för att ställa om Östeuropas
energiproduktion till miljövänligare och energieffektivare alternativ, t. ex.
modern biobränsleproduktion.

Vpk menar att regeringen ska ge riksdagen förslag till en målmedveten
plan för ökad användning av biobränslen.

19

Kolets nackdelar är höga koldioxidutsläpp per avgiven energimängd och
höga utsläppsmängder av miljöfarliga ämnen vid förbränningen, t. ex. av
tungmetaller. Kolet ingår som både kemikalie och bränsle inom industrin.
Som bränsle bör kolet ersättas så långt som möjligt. Större anläggningar som
enbart är för energiproduktion, t. ex. Värtaverket i Stockholm, bör konverteras
till gas så snart naturgasen är tillgänglig.

Vpk anser att regeringen snarast bör framlägga ett förslag till konvertering
av kolkraftverken.

Vattenkraft, 65 (+5)

Inga nya, stora utbyggnader av vattenkraften tillåts. Ny teknik kommer att
ge litet högre effekt i befintliga anläggningar. Några små, få utbyggnader ”minikraftverk”
- som ej krockar med miljöintressen kan tillåtas.

Solenergi, 0 (+15)

Solenergi i olika former har utvecklats mycket men det finns fortfarande
kvar en stor utvecklingspotential, bl. a. på lagringssidan. Solenergin ger inga
utsläpp, men kräver dock stora ytor. Möjligheten att utnyttja solenergin
skall beaktas vid om- och nybyggnation av alla typer av lokaler.

Riksdagen bör av regeringen kräva en utvecklingsplan för solenergi med
målet att solenergin ska ge minst 10 TWh år 2010.

Kraftvärme, värmepumpar, minskat spill m. m. 10 (+30)

Utveckling av kraftvärme är tyvärr ett exempel på hur regeringens brist på
konsekvent energipolitik hindrat utvecklingen. Om kommuner och andra intressenter
får positiva och entydiga besked kommer kraftvärmeverk att
kunna bidraga med en icke oansenlig del till landets energibalans.

I kraftvärmeverk produceras både el och värme med en hög verkningsgrad.
I kombination med fjärrvärme blir det högeffektiva energisystem.

Värmepumpstekniken har utvecklats oerhört positivt och ger redan idag
väsentliga energimängder från många olika källor. Det pågår fortfarande en
omfattande utbyggnad och utveckling av värmepumpstekniken, men det är
svårt att uppskatta hur mycket energi den kommer att ge i framtiden. I denna
del av energiplanen räknar vi också in ”nya” energiteknikers bidrag, tex vätgasteknik
och geotermisk energi.

Vätgastekniken bör ägnas särskild uppmärksamhet. Det är viktigt att Sverige
här upprätthåller en kompetens och beredskap för att snabbt kunna tillgodogöra
sig utvecklingen inom vätgastekniken.

Vpk kräver att regeringen redovisar utvecklingsplaner för samtliga
nämnda tekniker.

Bensin och diesel, 110 (-105)

Förbränning av bensin och diesel ger de relativt sätt största mängderna av
föroreningar. Bensin och diesel bör snarast ersättas med andra drivmedel.

Vpk föreslår att Sverige följer de amerikanska planerna för trafiken i Kalifornien,
dvs. en successiv ersättning av de fossila bränslena med miljövänligare
alternativ, t. ex. biobränslen. Målsättningen är att användningen av
dessa fossila bränslen ska ha upphört till år 2007. Riksdagen bör av regeringen
kräva en avvecklingsplan för användningen av bensin och diesel.

Olja, 100 (-80)

Användningen av olja som energikälla bör avslutas så snart som möjligt,
framför allt pga. hög negativ påverkan på miljön per avgiven energimängd.
Oljeanvändningen ger också extremt miljöfarliga transporter och produktionsmetoder.
Transportriskerna ökar också för varje år som går pga. att tankerflottan
blir allt äldre och sämre underhållen.

På samma sätt som för bensin och diesel bör regeringen redovisa en avvecklingsplan
för oljeanvändningen.

Gas, 0 (+40)

Naturgas är bästa fossila bränslet ur miljösynpunkt. I brist på bättre alternativ
kan naturgas användas som reservenergikälla. Naturgasen är det fossila
bränsle som ger lägst koldioxidutsläpp per avgiven mängd energi. Det finns
dock nackdelar som måste beaktas, bl.a. utsläpp av otrevliga mängder av
andra s. k. växthusgaser bl. a. metan och lustgas. Det finns beprövad teknik
för naturgas och den har hög energieffektivitet.

Gasen får inte tränga ut andra, miljövänligare energislag. Den skall användas
i framför allt kraftvärmeverk i regioner där övriga energislag inte är
ekonomiska och praktiska.

Vid anläggning av gasnätet är det viktigt att beakta senare konvertering
till biogas. Bl a därför är det viktigt att samhället (staten) kontrollerar Swedegas.

Vpk föreslår en försiktig introduktion av naturgas när inga bättre alternativ
finns.

Mot. 1989/90

N478

21

Mot. 1989/90

N478

VPK 5 ENEP^G/PL-AN
FdAM TIEL. Åd 3,0/0

SPAGAfJD£

OKAO £uetU,/eFP£^T/

KAPtJKJlAPT

KZ.Acrvke.He, sp/llvÅclhe

BioseAosues

oo —

— /oo

KOL

VATTEN KaA^T

JLOOO

ZOOS

22

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en nationell energieffektivitetsplan,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om energiminimering
i bebyggelse,

[att riksdagen beslutar om en sådan ändring i plan- och bygglagen
att energirådgivning blir en obligatorisk serviceuppgift för de kommunala
byggnadsnämnderna,1]

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att staten skall bidra till 50 % av kommunernas kostnad
för energirådgivning,1]

3. att riksdagen hos regeringen begär en avvecklingsplan för kärnkraften
i enlighet med vad som anförts i motionen,

4. att riksdagen beslutar att Barsebäcksverket skall vara det första
kärnkraftverket som tas ur drift, så snart det är juridiskt möjligt,

5. att riksdagen beslutar om ett omedelbart stopp av deponeringen
av kärnkraftsavfall i Forsmark,

6. att riksdagen hos regeringen begär en opartisk utredning med
uppdrag att lösa frågan om kärnkraftens avfall,

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om IAEA:s dubbla roll,2]

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om internationell avveckling av kärnkraften,2]

7. att riksdagen beslutar om förbud av handel med kärnkraftsteknologi
och radioaktivt bränsle,

8. att riksdagen hos regeringen begär förslag så att produktionen
och konsumtionen av biobränslen gynnas,

[att riksdagen beslutar att småskaliga vindkraftverk på en installerad
effekt på maximalt 500 kW skall vara skattebefriade,3]

9. att riksdagen hos regeringen begär förslag om vindkraftslokalisering
på västkusten,

10. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en plan för vindkraftens
utveckling som garanterar en utbyggnad till 30-40 TWh år
2010,

11. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en plan för utbyggnad
av vågenergi som garanterar en utbyggnad till minst 5 TWh
år 2010,

12. att riksdagen hos regeringen begär förslag om samarbete med
Norge om vågenergi med mål att importera minst 10 TWh vågenergi
från Norge år 2010,

13. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en konverteringsplan
för kolkraftverken,

14. att riksdagen hos regeringen begär förslag till en kraftig utveckling
av solenergin så att den ger minst 10 TWh år 2010,

15. att riksdagen hos regeringen begär en tidsplan för avveckling av
bensin, diesel och olja som bränsle,

Mot. 1989/90

N478

23

16. att riksdagen hos regeringen begär förslag så att naturgas introduceras
i enlighet med vad som i motionen anförts.

Stockholm den 24 januari 1990

Lars Werner (vpk)

Bertih Eriksson (vpk) Lars-Ove Hagberg (vpk)

Bo Hammar (vpk) Margö Ingvardsson (vpk)

Ylva Johansson (vpk) Bertil Måbrink (vpk)

Rolf L Nilson (vpk)

1 1989/90:Bo246

2 1989/90:U427

3 1989/90:Sk693

f*M 99678. Stockholm 1990

Mot. 1989/90

N478

24