Motion till riksdagen
1989/90:N462

av Ivar Franzén m.fl. (c)
Effektivare energianvändning m.m.

I denna motion redovisas några av alla motiv och möjligheter som finns till

effektivare energianvändning och ökad användning av förnybar energi samt

tryggare energiförsörjning.

Sammanfattning

- Effektivare energianvändning skonar den yttre miljön, förbättrar den inre
miljön och ökar säkerheten i världen.

- Energianvändningen i bostäder och lokaler - för värme och tappvarmvatten
- kan halveras om vi konsekvent utnyttjar lönsam och känd teknik.

- De dyra och riskfyllda effekttopparna i elsystemet, som till väsentlig del
har skapats av kraftbolagens ansvarslösa marknadsföring av elvärme,
måste kapas. Småskaliga lösningar kan bli säkrare och mångfald billigare
än traditionella storskaliga lösningar.

- Nedsättningsreglerna för den elintensiva industrin föreslås utformas så
att de bidrar till att öka lönsamheten i effektivare energianvändning. Industrins
totala skatte/avgiftsbelastning ökar inte.

- En konsekvent övergång till elsnäla hushållsmaskiner kan reducera hushållselen
med 25—35 %. Särskild premie och avgift bör införas för att
stimulera tillverkning av än effektivare hushållsmaskiner.

- Friare konkurrens på elmarknaden genom utvidgad rätt att transitera el
på stamnätet ger större möjligheter till lokal och småskalig elproduktion.

- Vågenergi är en spännande möjlighet, som vi måste öka våra kunskaper
om.

- Modern förgasning av biobränslen ger möjligheter till en omfattande
småskalig och miljövänlig elproduktion.

- För en rättvis bedömning av den förnybara energins lönsamhet måste
hänsyn tas till fossila bränslens ”lagervärde” och miljöeffekter.

- Dagens elprisdebatt är vilseledande. Det är nödvändigt att skilja på
ökade kostnader för elproduktionen och prisökningar på el som beror på
övergång till ett nytt prissättningssystem och en förändrad marknadssituation.
Detta är en förutsättning om vi skall kunna göra en korrekt bedömning
av de samhällsekonomiska effekterna vid val av olika energisystem.

- Miljöanpassat energisystem ger i ett längre perspektiv den svenska indu- Mot. 1989/90
strin den lägsta kostnaden för el. N462

Inledning

Effektivare energianvändning

Energihushållning är inte bara önskvärd utan också nödvändig. Det är i ett
längre perspektiv alltid lönsamt att utforma industriella processer, byggnader,
maskiner och hushållsapparater på ett sådant sätt att inte mer energi än
nödvändigt används. Alla energi- och hushållningsåtgärder som i vid mening
inte kostar mer än den energi som sparas är angelägna.

Energihushållning skonar den yttre miljön

Effektivare energianvändning minskar behovet av primärenergi -1.ex. kol,
olja och uran och därmed begränsas också den negativa miljöpåverkan dessa
energislag har. Effektivare energianvändning är, tillsammans med ökad användning
av förnybar energi, en förutsättning om förödande konsekvenser
av klimatförändringar såsom översvämningar, ökenutbredning, försurning
och annan miljöförstöring skall kunna undvikas.

Energihushållning förbättrar den inre miljön

Energisparåtgärder som tätning, byte av fönster och värmeisolering av väggar,
golv och tak m.m. ger ett bättre inomhusklimat genom att temperaturen
på ytterväggar och fönsters inneryta höjs. Strålningsdrag och kallras minskar.

Bättre isolering och tätning ställer samtidigt krav på att tillräcklig ventilation
säkerställs. Detta ger förutsättningar för att återvinna värme ur den utgående
luften och rena den ingående från damm och pollen. Med en tillräcklig
ventilation kan man dessutom undvika fukt och mögel samt minska radonhalten
där så behövs.

Energihushållning är viktig för säkerheten i världen

För närvarande importeras ca 50 % av Sveriges primärenergi. En minskad
energiimport gynnar handelbalansen. Även om oljepriset för närvarande är
lågt och av många antas förbli detta några år framåt, är det realistiskt att
förvänta sig väsentligt högre priser inom en inte alltför avlägsen framtid.

USA:s oljeproduktion har av resursskäl börjat minska och oljeproduktionen
i Nordsjön bedöms avta under 1990-talet.

En viktig konsekvens av detta är att världens beroende av olja från Persiska
viken åter kommer att öka, med allvarliga säkerhetspolitiska följder.

När kärnkraften sprids till flera länder ökar också riskerna för kärnvapenspridning.
Detta är en annan viktig säkerhetspolitisk fråga.

Energiförbrukningen måste halveras

Om världens energianvändning utvecklas som energiindustrins representanter
spår i sina rapporter från världsenergikonferenserna, kommer använd- 15

ningen att fördubblas under de närmaste 25—30 åren. Ökningen bedöms bli Mot. 1989/90
störst i industriländerna. N462

En sådan utveckling kommer att leda till globala problem som blir omöjliga
att hantera och risken för en global katastrof är uppenbar.

Dessa fakta har lett till studier för att finna vägar att tillgodose högt ställda
anspråk på energitjänster utan att öka energianvändningen.

Det har visat sig att sådana möjligheter finns. Det bygger på att utnyttja
modern och energisnål teknik. Energihushållning i byggnader är därvid ett
viktigt område. Samproduktion el och värme (kraftvärme) istället för enbart
elproduktion (kondenskraft), som kräver mer än dubbelt så mycket energi,
är ett annat exempel på effektivare energianvändning.

Om världens länder i dag på ett konsekvent sätt började att utnyttja den
bästa teknik som redan är tillgänglig och som är ekonomisk att använda,
skulle industriländernas energianvändning per capita om 30—40 år vara i
stort sett halverad. Detta skulle kunna ske samtidigt som den ekonomiska
tillväxten i i-länderna ökat med 50-100 procent. Energi skulle inom ekologiskt
hållbara ramar då finnas tillgänglig för utvecklingsländerna till västeuropeisk
1970-talsnivå materiellt sett. Totalt sett skulle världens energianvändning
öka med ca 10 %.

Stark politisk vilja och handling nu

En halvering av industriländernas energianvändning genom effektivare
energianvändning är både tekniskt och ekonomiskt möjlig. Den framstår
mot den globala risken för katastrofal miljöförstöring, rovdrift och slöseri
med resurser som helt nödvändig om en ekologiskt hållbar ekonomisk utveckling
skall kunna erhållas.

För att förverkliga en förnyelse av vårt energisystem genom en allt effektivare
energianvändning och övergång till förnybar energi krävs både en stark
politisk vilja och handling nu. Varje år som nuvarande resursslöseri fortsätter
försvåras och fördyras en ekologiskt riktig förnyelse av energisystemet.

Om dagens generation inte övergår till handling nu, kommer den att fortsätta
att låna av det miljökapital som tillhör kommande generationer och
överlåta till dem en skuld som aldrig kan återkrävas. Kommande generationers
dom över oss kommer att bli hård. Centern vill att vi tar vårt ansvar nu
och snabbt och effektivt påbörjar förnyelsen av vårt energisystem, för att
förbättra vår miljö, stärka vår ekonomi, öka sysselsättningen, förbättra den
regionala balansen och avveckla kärnkraften.

Konkreta åtgärder och förslag

- Halvering av energianvändningen i bostäder och lokaler

Byggforskningsrådet har sedan 1974 arbetat med många viktiga forskningsprojekt
avseende effektivare energianvändning och ökad användning
av förnybar energi.

Det är framför allt den byggda miljön som undersökts, vilken svarar för
ca 40 % av landets totala energianvändning. I en skrift som kallas ”Energi i
byggd miljö - 90-talets möjligheter” redovisas en del av resultaten. 16

1978 beslutade riksdagen om en intensiv energihushållning och satte upp
konkreta sparmål, vilket innebar att energinanvändningen i då befintlig bebyggelse
skulle minska med 35 TWh fram till 1988.

1985 hade 2/3 av sparmålet uppnåtts och den genomsnittliga energiförbrukningen
i småhus hade sjunkit från 240 till 170 kWh/m2 per år. För flerbostadshus
har värdena gått ner från 250 till 190 kWh/m2 per år. Efter sju år av
tio så överensstämde sparresultatet ganska väl med de uppsatta målen, men
efter 1985 har sparandet stagnerat och vi kan se tendenser till ökad energianvändning.

Detta beror inte på att det saknas praktiska och ekonomiska möjligheter
att ytterligare minska energianvändningen och samtidigt bibehålla ett fullgott
rumsklimat.

Enligt BFR:s analyser och utredningarna är den kvarvarande sparpotentialen
mycket stor. 30 - 50 % anges som en fullt realistisk minskning av energianvändningen
under den kommande tioårsperioden om känd/lönsam teknik
och material används.

Orsakerna till att sparandet upphört är sannolikt flera. Den socialdemokratiska
regeringen har avskaffat sparmålen, dragit in statsbidragen till de
kommunala energirådgivarna och avskaffat praktiskt allt stöd till energihushållande
åtgärder. Tillsammans har detta starkt försämrat de ekonomiska
förutsättningarna för energihushållning och regeringens handlande har skapat
uppfattningen att energihushållning inte längre är en angelägen åtgärd.
Till detta skall läggas den omvända oljechocken 1986 som regeringen på intet
sätt har parerat med höjd oljeskatt, trots att riksdagen fattat principbeslut
om att så skulle ske.

Under de senaste åren har nyproduktionen av bostäder ökat mycket markant.
Genom regeringens slappa energipolitik har energihushållningsmöjligheterna
inte utnyttjats fullt ut i nyproduktion och samtidigt har bindningen
till kärnkraften förstärkts genom fortsatt installation av direktverkande
eluppvärmning. Först i årets budgetproposition läggs konkreta förslag om
förbud mot direktverkande el. Detta medför framför allt ökade effektproblem
i vårt elsystem.

Åtgärder måste skyndsamt vidtas för att på alla nivåer åter få igång ett
medvetet och konsekvent arbete för effektivare energianvändning i våra lokaler
och bostäder. Centern har i partimotion bl.a. lagt förslag om ”Energins
Utvecklingsfond” med uppgift att bl.a. stimulera effektivare energianvändning
i byggnader. Detta bör ges regeringen till känna.

- Effekttopparna i elsystemet måste kapas

Det kan finnas anledning att i ett konkret exempel åskådliggöra hur regeringens
slappa energipolitik och starka bindning till storskaliga lösningar har
lett till och förorsakar energikonsumenterna stora och helt onödiga kostnader.

Så snart det blir kallt får vi larmrapporter från kraftbolagen och industrin
om att elströmmen inte räcker till. Man talar om elransonering och besvärande
bortkoppling av begränsade områden för att minska det totala elströmsuttaget.

Denna farliga köldkänslighet i vårt elsystem vill kraftbolagen minska genom
att bygga ett antal gasturbiner som snabbt kan köras igång när elanvändningen
dramatiskt ökar vid kall väderlek.

Mot. 1989/90

N462

17

Kraftbolagens ansvarslösa marknadsföring

Vi kan konstatera att problemet aldrig skulle uppstått om kraftbolagen lyssnat
till Centerns goda råd i början på 80-talet. Centern varnade för att en
ohämmad marknadsföring av enbart elvärme - med löfte om varaktigt låga
priser - skulle ge mycket besvärande och dyrbara effektproblem till stor
nackdel för Sveriges elabonnenter. Det är precis vad som håller på att hända.

Nu först har kraftbolagen erkänt allvaret i Centerns varning och nu är priset
på el betydligt dyrare under vintern (höglasttid) än under sommar, vår
och höst. Om kraftbolagen tidigare infört dessa taxor, så skulle många som
i dag har enbart elvärme låtit bli att kasta ut oljepannan eller som komplement
till elvärmen skaffat en eldningsmöjlighet för att minska elanvändningen
när det är som kallast och elen dyrast. Kraftbolagen har ett stort ansvar
för de extra kostnader som elabonnenterna nu belastas av på grund av
kraftbolagens mycket lättsinniga marknadsföring av elvärmen.

Många hävdar säkert att detta är historia och att det inte hjälper att gråta
över ”spilld mjölk”. Kan så vara, men det allvarliga är att kraftbolagen är på
väg att göra nya stora felinvesteringar på elabonnenternas bekostnad.

Dyrbar centralisering

Om kraftbolagen fullföljer sina planer att bygga fler gasturbiner för att klara
effekttopparna vid kall väderlek, så är det en dyrbar och mycket energi- och
miljökrävande lösning.

Det kostar i storleksordningen 2 000 - 3 000 kr per kW att bygga gasturbiner.
Därtill är verkningsgraden synnerligen låg. Bara ca 30 % av tillfört
bränsle får vi tillbaka i form av elström. Därtill ökar belastningen på elnätet
och det kommer att kräva ytterligare investeringar i kraftledningar om inte
risken för driftsstörningar på grund av överbelastning skall öka markant.

Vad finns det för alternativ? I första hand skall vi förstås utnyttja befintliga
eldningsmöjligheter i våra bostäder t.ex. braskaminer, vedspisar och vedpannor,
för att slippa bygga nya dyra och miljökrävande gasturbiner. Men
det finns också nya intressanta komplement. Låt oss ta ett exempel. Det
finns i dag kombinerade fotogenkaminer och kokapparater som med modern
och effektiv teknik kan ge ett värdefullt värmetillskott vid kall väderlek
i bostäder som saknar andra eldningsmöjligheter. Det behövs ingen skorsten
för att utnyttja kaminer.

Decentralisering tio gånger billigare

Tillverkningskostnaden är 200 - 300 kr per kW (effekt). Det är tiondelen
jämfört med gasturbiner. Verkningsgraden är 95 - 100 % att jämföra med
gasturbinens ca 30 %. Denna decentraliserade och småskaliga lösning på effektproblemet
är många gånger effektivare än kraftbolagens storskaliga lösning.
Ändå är risken uppenbar att kraftbolagens lösning blir den som genomförs.
Det beror på att den faktiska kostnaden för den storskaliga tekniken
blandas in i den totala elkostnaden och därför inte uppmärksammas av
elabonnenterna.

Det skulle vara en mycket god affär för alla elabonnenter om kraftbolagen
gratis delade ut bra fotogenkaminer till några hundratusen elabonnenter 18

Mot. 1989/90

N462

med enbart elvärme mot löfte att de skulle användas vid kall väderlek. Som Mot. 1989/90

en bieffekt ökar tryggheten vid elavbrott. Det ger möjlighet att hålla huset N462

frostfritt och få varm mat även vid strömavbrott.

För att sälja överskottsel lämnade kraftbolagen investeringsbidrag till
stora elpannor. Kommer kraftbolagen att vara lika intresserade av att lämna
stöd till elanvändarna för att slippa bygga nya dyra och miljökrävande kraftverk?

Gasturbiner ger 10 gånger högre investering och 3 gånger högre bränsleförbrukning,
samt större risker för strömavbrott. Kommer kraftbolagen att
välja denna för elabonnenterna och miljön mycket sämre lösningen och kallt
räkna med att elabonnenterna alltid är beredda att betala ett elpris som ger
kraftbolagen goda vinster oavsett hur oansvarigt de hanterar kostnaderna.

Exemplet ovan visar klart riskerna med den monopolliknande situation
som Vattenfall och övriga kraftbolag har i dag. Ännu farligare är situationen
när regeringen tycks vara helt bunden till dessa stora aktörer på energimarknaden.

Riksdagen bör ge regeringen i uppdrag att verka för att småskaliga lösningar
på värmemarknaden används för att lösa en del av effektproblemen i
vårt elsystem.

- Nedsättningsregler för den energiintensiva industrin

I stället för nuvarande generella nedsättning av energiskatterna till en viss
procent av produktionsvärdet föreslår vi att den energiintensiva industrin
betalar en viss procent av de skatter/avgifter som beräknas ingå i energipriserna,
s.k. växthusmodellen. Procenttalet fastställs branschvis. Reduceringen
av skatte/avgiftsbetalningen sker genom återbetalning grundad på redovisad
energiförbrukning. För återbetalningsrätt sätts ett tak som beräknas
motsvara 90 procent av för branschen normal energiförbrukning. För den
energianvändning som ligger över 90 procent av normalförbrukning betalar
industrin skatter/avgifter fullt ut.

Fördelen med detta system är att hög energianvändning per producerad
enhet får en extra skattebelastning och lönsamheten i att investera i effektivare
energianvändning ökar drastiskt i jämförelse med dagens system. I dag
är det så att de sist använda kWh i allmänhet är helt skattefria, dvs. energin
blir billigare ju mer industrin använder och detta är enligt vår mening orimligt.

Det krävs självklart att konkreta regler och praktiska schabloner utarbetas
för att systemet skall fungera smidigt och med rimlig rättvisa. Centerns förslag
är att frågan snabbutreds med utgångspunkt från de riktlinjer som vi
redovisat ovan och med målsättningen att systemet skall tillämpas från 1 januari
1991.

- Elsnålare hushållsmaskiner

Det finns i dag inga ekonomiska motiv för dem som handhar förvaltningen
av våra hyresfastigheter att prioritera energisnåla spisar, kyl och frys osv.

Småhusägarna är ofta dåligt informerade om tillgången och lönsamheten av
att satsa på energisnåla hushållsmaskiner.

Det är i allmänhet det lägsta priset och driftsäkerheten som helt avgör vilken
produkt som köpes. Hyresgästen betalar energikostnaden på sin elräk

19

ning. Att detta förhållande ofta innebär en onödigt hög kostnad för hyres- Mot. 1989/90
gästerna är uppenbart. N462

Dels kan betydande energimängder sparas och dels skulle boendekostnaderna
sänkas om energiförbrukningen fick bli en styrande faktor vid ny- och
ersättningsköp av kapitalvaror.

Varje produkt bör vara försedd med en fullständig, lättläst och godkänd
energideklaration. De mest energisnåla produkterna bör stimuleras med en
premie. Normalprodukten ingen åtgärd. Energikrävande produkter borde
belastas med en avgift som används för att betala premien. Premie resp. avgift
bör tas ut av tillverkare - och i importled.

Riksdagen bör därför besluta att hos regeringen begära förslag om åtgärder
som stimulerar till inköp av energisnåla hushållsmaskiner enligt de riktlinjer
som redovisats ovan.

- Friare konkurrens på elmarknaden

En friare konkurrens mellan olika energiproducenter främjar en effektivare
energiproduktion. Ett sätt att åstadkomma detta kan vara en ökad rätt
att transitera el på stamnätet.

Det finns många goda skäl att främja en utbyggnad av kraftvärme och
småskalig vind och vattenkraft. För att optimalt utnyttja lokala resurser
krävs att många fler än de stora kraftbolagen ges möjlighet att på något så
när lika villkor delta i utbyggnaden.

Centern har tidigare föreslagit garantipriser för ny kraftvärmeproduktion
och småskalig vind- och vattenkraft. Om detta genomförs på nivån ca 30 öre
så är det mindre angeläget att transitera elström inom det lokala distributionsområdet.
Den lokala distributören betalar då ett pris som sannolikt ligger
i nivå med eller över vad bäst betalande kund i området är beredd att
betala. Om ett system med garantipris kopplat till nuvarande mottagningsplikt
inte kommer till stånd krävs en betydligt utökad rätt för transitering av
elström på såväl stamnätet som distributionsnätet. Nuvarande bestämmelser
- vad gäller stamnätet - om haverireserv och övriga krav för transiteringsrätt
utgör ett problem för utbyggnaden av såväl kraftvärme som småskalig
vind- och vattenkraft.

Så bör t.ex. vindkraftverken placeras i bra vindlägen vilket ofta innebär
kustnära placering. Om intressenterna i vindkraftverket bor i inlandet saknas
i dag ofta lagliga möjligheter att via befintligt elnät transitera sin egen
ström till användningsorten.

Alternativet blir då istället en råkraftsförsäljning till närliggande eldistributör
och till ett lägre pris än värdet vid egenanvändning av strömmen eller
försäljning till enskild kund.

För kommuner och företag som vill satsa på kraftvärme eller mottryck utgör
ofta avsaknaden av transiteringsrätt en begränsning av marknadstillgängligheten
och därmed minskad lönsamhet.

Det är uppenbart att bestämmelserna för eltransitering behöver ses över
så att största möjliga frihet ges för transitering inom ramen för den stabilitet
och säkerhet som måste krävas i såväl stamnät som distributionsnät. Vad avser
transitering inom distributionsområdet bör övervägas en ändring av ellagen,
som ger småkraftverken en laglig rätt till transitering mot ersättning av

20

bevisad självkostnad hos distributören. Självkostnadsprincipen skall också Mot. 1989/90

gälla de administrativa kostnader distributören har. N462

Riksdagen bör därför uppdraga ål regeringen att låta utreda förutsättningarna
för en väsentligt utökad transiteringsrätt på såväl stamlinjenätet som
inom distributionsområdet och snarast återkomma till riksdagen med en redovisning
av vidtagna åtgärder och vid behov med förslag till beslut som skall
fattas av riksdagen.

- Vågenergi en spännande möjlighet

Det finns åtminstone ett par svenska vågenergiprojekt som har visat sig så
intressanta att ett försöks- och utvecklingsarbete är mycket angeläget. Ett av
dem är vågrotorprojektet, som genom sin enkelhet och robusthet kan få stor
betydelse i praktisk produktion.

Kunskaperna i projektet har bedömts vara goda. Mycket positiva försöksresultat
har uppnåtts, men för att komma vidare krävs det en större försöksanläggning
till havs. Kostnad inkl. utvärdering bedöms till 2 milj.

Om denna större försöksanläggning kommer till stånd så kommer den att
ge oss mycket värdefulla kunskaper. En tidigare bidragsansökan avslogs med
motiveringen att vågenergi inte kunde bedömas bli lönsam inom rimlig tid.

Det blir ett allt vanligare problem att den kanske viktigaste kunskapsuppbyggnaden
- mellan ren forskning och kommersiellt gångbara produktionsanläggningar
- har svårt att få stöd.

Strategin har under senaste åren hos både Statens Energiverk och STU
varit att satsa mer på grundforskning och mindre på utveckling. Detta kommer
att medföra stora kunskapsförluster och förseningar när det gäller att
praktiskt tillämpa ny energiteknik. Det kan t.o.m. ifrågasättas om det inte i
anslagshanteringen finns en medveten strategi att försena den praktiska tilllämpningen
av ny energiteknik. Ofta hänvisas till att näringslivet skall svara
för denna del av utvecklingen. Vad som inte beaktas är att ny energiteknik
inte sällan befinner sig i ”ingen mans land” och därför inte kan få det introduktionsstöd
som alltid krävs för ny teknik.

De stora aktörerna på energimarknaden saknar i dagsläget intresse för vågenergin
bl.a. på grund av att den inte passar särskilt bra in i vårt storskaliga
energisystem och att vågenergins miljöfördelar inte beaktas i dagens energiskattesystem.

För att inte förlora viktig kunskapsuppbyggnad bör riksdagen besluta att
forskningsinsatserna på miljö- och energiområdet även kan omfatta kunskaper
i teknikens praktiska funktion och tillämpning.

- Gengas effektivt och miljövänligt

Under andra världskriget tillämpade vi i betydande omfattning småskalig
förgasning av biobränsle för att driva våra bilar - gengasdrift.

Sedan dess har det skett en betydande teknikutveckling och det finns i dag
känd teknik och betydande driftserfarenheter av förgasning av biobränslen
i såväl större som mindre skala.

Förgasning istället för direktförbränning ger en rad fördelar. Den erhållna
gasen kan med fördel användas för motordrift och det ger möjlighet till en
mycket effektiv samproduktion av el och värme i såväl liten som stor skala.

Andelen el kan blir hög och under gynnsamma förhållanden större än värmeproduktionen.
21

Modern förgasningteknik innebär klara miljöfördelar genom att de mil- Mot. 1989/90

jökrävande utsläppen kan bli i särklass låga. Denna fördel är av speciellt N462

värde vid t.ex. förgasning av hushållsavfall o.d.

Optimalt utnyttjande av modern förgasningsteknik är en grundläggande
strategi i centerns plan för förnyelse av vårt energisystem. Det möjliggör en
väsentligt ökad samproduktion av el och värme och det vid kärnkraftsavvecklingen
tillkommande behovet av elproduktion kan därigenom klaras
utan att bygga kol- och/eller gaskondenskraftverk.

- Rätt värdering av förnybar energi

Fossila bränslen är en lagervara som vår generation inte har ensamrätt till.

Med dagens priser så täcks knappast mera än uttagskostnader, transporter
och andra hanteringskostnader.

Vi håller på att stjäla en förmögenhet från våra barn och barnbarn. Samtidigt
belastar vi naturen genom förbränningen av fossila bränslen utan att i
dag betala fulla kostnaden för detta. Vi lämnar över skadad natur och miljö,
som kommande generationer till dryga kostnader måste återställa.

Allt detta bortser vi ifrån när vi påstår att fossila bränslen är billiga och
förnybar energi är för dyr.

Vid rätt användning av förnybar energi sker ingen lagerminskning. Den
förnybara energin ingår i naturens eget energikretslopp och miljöpåverkan
kan därför bli liten och ofta t.o.m. positiv.

En korrekt kostnadsjämförelse mellan fossila bränslen och förnybar
energi måste beakta såväl lagervärden som alla miljökostnader och då blir
den förnybara energin mycket konkurrenskraftig.

Riksdagen bör som sin mening uttala att vid samhällsekonomiska bedömningar
så måste bränslekostnaden bedömas enligt de principer som redovisats
ovan.

- Goda möjligheter för ett miljöanpassat energisystem

Statens Energiverk och Naturvårdsverket har 1989 tillsammans utrett
möjligheter att åstadkomma ett miljöanpassat energisystem.

Helt logiskt konstateras i utredningen att ett sådant måste bygga på effektivare
energianvändning och övergång till förnybar energi. Även om möjligheterna
till effektivare energianvändning väsentligt underskattas, så kommer
ändå utredningen fram till att det är fullt möjligt att inte öka utsläppen
koldioxid, samtidigt som kärnkraften avvecklas och de fyra stora Norrlandsälvarna
förblir orörda.

Utredningens slutsatser stämmer väl med den förnyelseplan som centern
redovisade för mer än fyra år sedan och som många har försökt att döma
ut som orealistisk. Men det är inte budskapet om goda möjligheter för ett
miljöanpassat energisystem som fått genomslag i pressen, utan de höga kostnaderna
för att genomföra detta.

Ohederlig sammanblandning av nytt prissystem och kostnad

Elpris över en krona, om Sverige väljer ett miljöanpassat energisystem har
varit en vanlig tidningsrubrik. Detta ger en falsk bild av verkligheten.

I ett av miljöalternativen räknar Statens Energiverk med en elanvändning
på 103 TWh (miljarder kWh) per år. Utav dessa är ca 75 TWh befintlig billig

vattenkraft och redan utbyggd kraftvärme och mottryckskraft. Den genom- Mot. 1989/90

snittliga kostnaden för denna elström överstiger inte 10 öre/kWh råkraft. N462

Av återstoden beräknas 8—10 TWh vara vindkraft med en trolig genomsnittskostnad
på ca 40 öre/kWh och 17—20 TWh ny kraftvärme och
mottryckskraft i huvudsak baserad på biobränslen. Ett genomsnittspris på
40 öre/kWh ger säkert full kostnadstäckning för denna elproduktion.

Ett par TWh el måste produceras i oljekondenskraftverk för att klara belastningstoppar
och som reserv vid driftsstörningar. Kostnad sannolikt omkring
1 kr. per kWh.

Summerar vi så blir genomsnittskostnaden ca 19 öre per kWh, dvs inte
mycket över dagens råkraftspris som ligger på 15-16 öre.

Orealistisk marginalkostnadsprissattning

Vad man talar om i utredningen är inte verkliga kostnader utan ett prisantagande
baserat på vad elströmmen kostar att producera i det senast byggda
och dyraste kraftverket och att priserna på biobränslen skulle fördubblas på
grund av hög koldioxidavgift på kol och olja. Den föreslagna prissättningen
skapar nästan otroliga övervinster, d.v.s. intäkter - som inte motsvaras av
någon kostnad - är därför fria resurser som kan återföras till näringsliv och
konsumenter.

Om man utgår från ett elpris till konsument på en krona och antar att distribution,
moms och övriga skatter utgör 40 öre så återstår 60 öre som ersättning
för elen vid kraftverket. Genomsnittskostnaden för befintlig vattenkraft,
kraftvärme och mottryck är ca 10 öre. Vinsten blir då 50 öre/kWh eller
totalt 37,5 miljarder. Till detta skall läggas ytterligare 4-5 miljarder som är
övervinsten på tillkommande vindkraft och kraftvärme.

42 miljarder är nästan ofattbart mycket pengar. Statens största inkomstkälla
är mervärdesskatten. Den gav 1989 ca 80 miljarder. Den övervinst som
skapas genom den elprissättning som Statens Energiverk föreslår skulle
räcka till att halvera 89 års moms eller på annat sätt sänka skatten för varje
skattebetalare med i storleksordningen 8 000 kr.

Det har ägnats spaltkilometer åt att beskriva hur svensk energiintensiv industri
skall slås ut av orimligt höga elpriser. Elpriser som inte är motverkade
av verkliga kostnader utan som skapar en orimlig vinst och en gigantisk kapitalöverföring
från industri och konsumenter till ett fåtal kraftföretag.

Skrämselpropagande

Varför redovisas inte hela sanningen om kostnader och priser? När det inte
längre går att trovärdigt hävda att det saknas miljövänliga alternativ till kärnkraften,
så försöker man att bevisa att miljöalternativen blir orimligt dyra.

Detta genom att osakligt jämföra ett nytt prissättningssystem med dagens
genomsnittskostnader för elström.

Faktum är att i ett längre perspektiv får svensk industri den lägsta elkostnaden
just i miljöalternativet med den låga elanvändningen. Den högsta
verkliga kostnaden för elproduktionen får svensk industri i det så kallade
basalternativet, men i utredningen framställs detta som det billigaste alternativet.
23

Det sägs mycket lite i utredningen om vilka extra miljökostnader som den Mot. 1989/90

höga energianvändningen i basalternativet kommer att medföra på sikt. De N462

ekonomiska slutsatserna i utredningen är helt vilseledande och enbart ägnade
att försvara kärnkraften och en fortsatt hög användning av fossila
bränslen.

Det finns bara en realistisk lösning på våra miljö- och energiproblem. Den
är att omedelbart satsa all kraft på en förnyelse av vårt energisystem baserad
på effektivare energianvändning och en övergång till förnybar energi. Detta
bör riksdagen ge regeringen till känna.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om möjligheterna och vikten av att minska energianvändningen
i bostäder och lokaler,

2. att riksdagen begär att regeringen skall verka för att småskaliga
lösningar hos elabonnenterna används för att lösa en del av effektproblemen
i vårt elsystem,

3. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändrade nedsättningsregler
för den energiintensiva industrin enligt vad som anförs i
motionen,

4. att riksdagen hos regeringen begär förslag om åtgärder som stimulerar
till inköp av energisnåla hushållsmaskiner enligt de riktlinjer
som redovisas i motionen,

5. att riksdagen begär att regeringen skyndsamt utreder möjligheterna
att väsentligt öka transiteringsrätten på stamlinjenätet enligt de
riktlinjer som redovisas i motionen,

6. att riksdagen beslutar att forskningsinsatser på miljö- och energiområdet
skall kunna omfatta kunskapsuppbyggnad även avseende
teknikens praktiska funktion och tillämpning enligt de riktlinjer som
redovisas i motionen,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om vikten och möjligheterna att utnyttja modern förgasningsteknik
vid biobränslebaserad samproduktion av el och
värme,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en ekologisk - och samhällsekonomisk - värdering
av förnybar energi,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ett miljöanpassat energisystem och vikten av kraftfull
satsning på effektivare energianvändning och förnybar energi
samt skillnaden mellan kostnaden för elproduktionen och elpriset.

24

Stockholm den 24 januari 1990
Ivar Franzén (c)

Börje Hörnlund (c)

Per-Ola Eriksson (c)

Göran Engström (c)
Gunhild Bolander (c)
Håkan Hansson (c)

Mot. 1989/90

N462

Kersti Johansson (c)

Roland Larsson (c)

Marianne Andersson (c)

Kjell Ericsson (c)

Jan Hyttring (c)

25

gotab 96042, Stockholm 1990