Motion till riksdagen
1989/90:N461

av Birger Andersson (c)

En etanolfabrik i Västmanland

Petroleum är den helt dominerande råvaran för drivmedelsframställning bensin
och diesel - för dagens motorfordon som baseras på Otto- och Dieselmotorer.
I förbränningsmotorns barndom var det annorlunda. Då var det
inte bensin man fyllde i tanken utan motoralkohol dvs. etanol eller metanol.
Allteftersom den billiga oljan började flöda trängdes motoralkoholerna undan.

Fordonsbränslen som kan utgöra alternativ till bensin och dieselolja producerat
av råolja är förutom motoralkoholen gasformiga ämnen samt syntetisk
bensin och diesel. Även elektricitet är en alternativ energibärare.

De flytande bränslena, t.ex. etanol och metanol är lämpliga för generell
användning medan de gasformiga kan betraktas som lokala bränslen, som
kräver helt separata distributionssystem.

1 flera länder spelar motoralkoholer en viktig och växande roll. I Brasilien
går t.ex. mer än var tredje bil på ren etanol i tanken. Etanolen framställs
från sockerrörsodlingar. I USA framställs etanol från majs.

I Sverige har den huvudsakliga forsknings- och utvecklingsaktiviteten utgått
från statliga insatser, som inte på något sätt burit långsiktighetens prägel.
Från oljebolag och bilindustri har intresset för utveckling av nya och till
bensin och dieselolja alternativa fordonsbränslen varit svagt. Därmed har
insatserna varit minimala. Den svenska bilindustrin har ej heller visat något
större intresse för utveckling av motorer till de nya bränslena. För en stadigvarande
förändring krävs dels en nyutveckling av motorn, dels en något förändrad
transportorganisation.

Motoralkoholkommittén redovisade år 1986 i sitt slutbetänkande de samhälleliga
förutsättningarna för introduktion av motoralkoholer i Sverige. Enligt
kommittén saknades för tillfället förutsättningar för beslut om en allmän
introduktion av alternativa drivmedel. Kommittén konstaterade också att
varken etanol eller metanol kunde produceras inom landet med företagsekonomisk
lönsamhet.

Sedan motoralkoholkommittén avlämnade sitt betänkande har förutsättningarna
starkt förändrats. Råoljepriset är i stigande, bensinpriset rusar i
höjden genom bl.a. momsbeslut, livsmedelspolitiska arbetsgruppens majoritetsförslag
innebär att stora åkerarealer friställs och kan användas för annan
produktion osv. Det allra viktigaste är att miljömedvetandet både hos den

stora allmänheten och bland politiker är i starkt stigande. Det är dags att gå Mot. 1989/90
från ord till handling och ta krafttag för att förbättra miljön. N461

Centerpartiet har länge krävt att etanol som drivmedel producerad på inhemska
biobränslen skall vara skattebefriad.

Miljömässiga skillnader

Bilavgasernas skadlighet för hälsa och miljö varierar med drivmedelsvalet.

Aven om användningen av katalysatorer reducerar utsläppens storlek föreligger
stora skillnader mellan t.ex. etanol å ena sidan och bensin eller diesel
å den andra. Bensin eller diesel ger ett bidrag till uppbyggnaden av den
ökande halten av klimatpåverkande gaser; ”växthuseffekten”. Etanol från
biomassa undviker denna miljöpåverkan, eftersom råvaran ingår i en sluten
biologisk kedja.

Även eventuella utsläpp av drivmedel i samband med hantering och frakt
skulle vara mindre riskfyllda om det var fråga om etanol än om dieselolja.

Naturens organismer har svårare att ta hand om kolvätena i dieseloljan.

Dieselbränsle ger till skillnad från etanol svaveldioxid i omgivningsluften.

Det totala utsläppet av svaveldioxid från dieselfordon är ca 5% i Sverige. De
i storstadsregionerna särskilt allvarliga svaveldioxidutsläppen från dieseldrivna
fordon skulle alltså försvinna helt vid en övergång till etanol.

En övergång till motorer för motoralkohol som ersättning för bensinmotorer
skulle medföra en i det närmaste total eliminering av utsläppen av den
cancerogena föreningen bensen. Även den mutagena aktiviteten minskar
om motoralkoholen användes som drivmedel i stället för petroleumprodukter.
Eftersom både etanol och metanol består av en enda förening i motsats
till bensin och diesel, som består av många olika kolväteföreningar, kan man
utgå ifrån att utsläppen också är lägre av komponenter som inte analyseras
idag och som kan ha en negativ påverkan på både hälsa och miljö.

Fullskaleanläggning för etanolproduktion

Här har lämnats en ganska utförlig bakgrund för att belysa problematiken
och samtidigt peka på ändrade förutsättningar sedan motoralkoholkommittén
lämnade sitt betänkande.

Miljömedvetandet har ökat starkt under senare år. Det gäller nu att visa
politisk vilja genom att gå från ord till handling. Tiden är mogen för att satsa
på en fullskaleanläggning för etanolproduktion.

I en produktionsanläggning för etanol produceras förutom etanol även
stärkelse, kolsyra och proteinrikt fodermedel.

Flera skäl talar för att en fullskaleanläggning för etanolproduktion bör förläggas
till Västmanland

- länet har ett centralt geografiskt läge i en stor mellansvensk jordbruksregion
med tanke på råvarutransporter

- länet har en stor överskottsproduktion av spannmål

- länet har ett bra geografiskt läge för avsättning av färdiga produkter

- länet har haft en negativ sysselsättnings- och befolkningsutveckling alltsedan
början på 1970-talet och behöver resursförstärkningar

- länet har Mellansveriges största foderfabrik i Västerås 12

- länet har ett stort kunnande genom SUPRA-fabriken i Köping Mot. 1989/90

- livsmedelspolitiska arbetsgruppens majoritetsförslag, om det genomförs, N461
kommer att drabba Västmanland mycket hårt.

De orter i länet som är mest lämpade för en fullskaleanläggning för etanolproduktion
är Västerås och Köping. I båda orterna finns tillgång till hamn,
tillgång till järnväg, god tillgång på industrimark, fjärrvärme m m.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om förläggning av en etanolfabrik till Västmanland.

Stockholm den 25 januari 1990

Birger Andersson (c)

13