Motion till riksdagen
1989/90:N441

av Roland Larsson (c)

Småskalig vattenkraftsproduktion

Mot.
1989/90
N441-446

Det är i den omställning som måste ske av energisystemet inför kärnkraftens
avveckling viktigt att ta tillvara alla de miljövänliga förnybara energikällor
som finns.

I debatten om detta har de möjligheter som ligger i den småskaliga vattenkraftsproduktionen
allt för lite uppmärksammats. Möjligen kan det bero på
att den storskaliga vattenkraften i våra större älvar betraktas som färdigutbyggd
så långt som går med hänsyn till miljön.

För miljövänligare små vattenkraftverk finns dock fortfarande en relativt
sett god potential. Enligt en rapport från 1984 från statens energiverk finns
fortfarande en nationalekonomiskt utbyggnadsvärd potential på ca 2,5
TWh/år sedan biflöden till undantagna älvar och älvsträckor räknats bort.
Dagens produktion i små vattenkraftverk uppgår till ca 1,35 TWh/år. En viss
nedläggning sker fortfarande av äldre verk som av lönsamhetskäl inte kan
drivas vidare.

En av orsakerna till att det fortfarande finns så pass stor potential är den
ganska omfattande nedläggning av små vattenkraftverk som på grund av de
låga elpriserna skedde på 50-, 60- och 70-talen efter den storskaliga vattenkraftens
utbyggnad.Enligt SMHI finns det i landet över 4 000 vattendrag
med en medelvattenföring på minst 0,5 mVs. En bedömning som gjorts är
att det är tekniskt möjligt att finna i medeltal tio anläggningsplatser i varje
vattendrag. Sammanlagt innebär det att det skulle vara tekniskt möjligt att
anlägga 40 000 små kraftverk i Sverige jämfört med de 1 200 som idag är i
drift.

Ekonomiskt kännetecknas vattenkraften av sina höga investeringskostnader
och sin i motvikt till det långa livslängd på i ibland uppemot 60 år. Sett
mot den långa nyttjandetiden är lönsamheten god. Men endast i slutet av sin
livslängd uppgår avkastningen till den nivå som industrin i dag kräver.

Utöver de höga nyanläggningskostnaderna per årskilovattimme räknat
har den småskaliga vattenkraften högre driftskostnader än både storskalig
vattenkraft och vindkraft. Dels beror detta på den kostsamma vattenhanteringen,
dels på att de små vattenkraftanläggningarna av olika skäl inte kan
förses med samma kvalificerade hjälputrustning som de stora verken.

Ett annat påtagligt hinder för tillkomsten av småskalig vattenkraftproduktion
är också den i många fall oskäligt låga ersättningen man fått inom ramen

1 Riksdagen 1989/90. 3 sami. Nr N441-446

för EKO VIS AM (Ekonomiska villkor för samköming med mindre produk- Mot. 1989/90
tionsanläggningar upp till 1 500 kW). N441

Sammantaget är det idag med de finansieringsmöjligheter som står till
buds inte möjligt att mer än undantagsvis nyinvestera i små vattenkraftanläggningar
utan någon form av stöd som kompenserar de höga initialkostnaderna.

Staten har varit medveten om detta och har därför i olika omgångar lämnat
investeringsbidrag till anläggningar på högst I 500 kW. Under åren 19781981
utgick investeringsbidrag med 35% av investeringskostnaden och
1984-1986 15 % samt 50% i förprojekteringsbidrag. Det ledde till 137 projekt
varav 25 var nyanläggningar och 112 moderniseringar av gamla anläggningar.

Till fördelarna med de små vattenkrafverken hör också den minskade sårbarheten
i elsystemet. En annan fördel är det spridda ägandet av produktionsresureserna
som följer av småskaligheten, ofta dessutom lokalt anknutet.

Det lämpligaste sättet att idag inför kärnkraftavvecklingen få igång investeringarna
på små vattenkraftanläggningar är sannorlikt ett återinförande
av det 35 %-iga investeringsbidraget och det 50 %-iga förprojekteringsanslaget
som tidigare fanns under några år.

Det hör i så fall göras omgånde med tanke på den tid man måste räkna
med att det tar innan en utbyggnad kommer igång och kan ge något tillskott.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om investeringsbidrag för projekteringsbidrag till småskalig
vattenkraftsproduktion.

Stockholm den 25 januari 1990

Roland Larsson (c)

2