Motion till riksdagen
1989/90:N435

av Roland Larsson och Hugo Andersson (båda c)
Drivmedelsetanol

Trafiken har en omfattande inverkan på miljön. En framåtsyftande energi-,
miljö- och trafikpolitik måste främja miljövänliga transporter som inte rubbar
den ekologiska balansen.

Centern vill verka för ett decentraliserat samhälle med närhet mellan
boende, arbete, utbildning och service. I ett sådant samhälle minskar den
enskildes transportbehov och förutsättningarna för ett fungerande kollektivt
transportsystem förbättras.

Men även i ett samhälle grundat på lokalsamhällets principer kommer bilen
att förbli ett av de bekvämaste och effektivaste transportmedlen för den
enskilde. Detta gäller särskilt för dem som bor på landsbygden och dess
småorter eller i ren glesbygd. Om målsättningen att ”Hela Sverige skall leva”
skall kunna ligga fast är bilen även i framtiden ett nödvändigt transportmedel.

En av de angelägnaste uppgifterna inom transportsektorn är därför att
drastiskt minska den negativa inverkan på miljön som orsakas av bilismens
förorenande avgasutsläpp. Det finns då i princip två möjliga vägar, dels en
minskad bensinförbrukning genom utnyttjande av bästa kända teknik och
ett omdömesgillt körsätt, dels satsningar på alternativa bränslen och miljövänliga
motorer.

Effektivare energianvändning är i alla sammanhang en av de snabbaste
och viktigaste åtgärderna för att skydda vår miljö. Detta gäller också våra
bilar. Enligt bilfabrikanterna kan ca 35-45 % bränsle sparas genom att utnyttja
bästa teknik vid utformning av motor och bil. Sammantaget kan bensinförbrukningen
halveras om man rätt utnyttjar känd teknik, följer hastighetsgränser
och i övrigt kör på ett förnuftigt sätt.

Det är dock statsmakternas ansvar att lägga fast de regler och ge de besked
som bilindustrin behöver för att en önskvärd utveckling skall komma till
stånd i syfte att effektivisera drivmedelsanvändningen.

Inte ens en halvering av bensinförbrukningen räcker för att rädda vår
miljö. Koldioxidutsläppen som leder till drivhuseffekten kommer till stor del
från förbränning av fossila bränslen. Vi måste därför satsa på förnybara biobränslen.
De bidrar inte till någon nettoökning av koldioxidutsläppen eftersom
växterna binder koldioxid. De mest aktuella är etanol och rapsolja.

Om de förslag som redovisats i utredningen ”En ny livsmedelspolitik” blir
verklighet kommer 500 000—900 000 ha åkermark att friställas från livsme

delsproduktion. Enligt vår uppfattning är de antaganden om det framtida Mot. 1989/90

behovet av livsmedel och prisutvecklingen på dessa som utredningen grun- N435

dar sig på, orealistiska. Oaktat detta kommer det inom svenskt jordbruk att
finnas potential för en betydande produktion av energiråvaror. Det är dessutom
en förutsättning för att klara den framtida energiförsörjningen och för
miljön.

Med en övergång till etanol som drivmedel i större skala skulle luftföroreningarna,
inom framför allt de större tätortena, kunna reduceras avsevärt.

Speciellt fördelaktigt kan det vara att utnyttja etanoldrift på bussar i tätortstrafik.
Här måste även kommunerna ta ett stort ansvar.

De ekonomiska förutsättningarna för en inhemsk etanolproduktion har
förbättrats i och med införandet av miljöavgifter på fossila bränslen. Men
detta är inte tillräckligt för att en produktion av drivmedelsetanol i större
omfattning skall komma igång. För det krävs att staten mer påtagligt visar
sitt intresse. Därför måste staten genom t.ex. skattefrihet främja biobaserad
etanolframställning. En annan och troligen bättre modell är att införa ett
produktionsbidrag för odling av råvara för etanoltillverkning. Det kan i det
sammanhanget noteras att det inom EG förekommer stora subventioner för
etanolframställning från vinöverskottet i bl.a. Frankrike.

En fullskaleproduktion av drivmedelsetanol baserad på svensk råvara bör
omgående initieras och den första fullskaleanläggningen kan med fördel lokaliseras
till Östergötland. En fullskaleproduktion anses i dag vara ca
100 000 kubikmeter per år. För råvara till en sådan anläggning åtgår ca
70 000 ha normal åker. I Östergötland har hittills beräknats att ca 60 000 ha
kan komma att behöva ställas om.

Ett konsortium eller ett produktionsbolag för produktion och distribution
av drivmedelsetanol bör kunna bildas av jordbruksnäringen och intressenter
inom transportnäringen eller bensinbranschen. Bl.a. därför att ett sådant bolag
skall kunna drivas på marknadsmässiga villkor är ett produktionsstöd i
odlingsledet att föredra.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om statligt stöd för produktion av drivmedelsetanol.

Stockholm den 24 januari 1990

Roland Larsson (c) Hugo Andersson (c)

4