Motion till riksdagen
1989/90:N430

av Maj-Inger Klingvall m.fl. (s)
Energipolitiska åtgärder

Omställningen av det svenska energisystemet pågår efter de riktlinjer som
riksdagen lade fast 1985 och 1988. Ett viktigt inslag i denna omställning är
beslutet om kärnkraftsavvecklingen till år 2010.

En utgångspunkt i den långsiktiga energipolitiken är utveckling av inhemska
förnybara energikällor. Det skulle också få stora positiva effekter på
miljön. Omställningen till ett nytt energisystem ger den unika möjligheten
att tillgodose miljökraven från början. Omfattande satsningar måste ske på
förnyelsebar och miljövänlig energi. Vi måste skyndsamt ta ställning för utbyggnad
av solvärme, vindkraft och biobränslen.

Naturgas har ur miljösynpunkt fördelar som gör den intressant som ett alternativ
till olja och kol, i första hand för uppvärmning men successivt också
för elproduktion. Biobränslena är intressanta bl a därför att de inte ger något
nettotillskott av koldioxid. De kan också påverka sysselsättningen positivt.
Tillsammans kan naturgas och biobränslen minska klimateffekterna under
ett övergångsskede in i ett nytt energisystem.

Viktiga styrmedel för en omställning är miljöavgifter och energiskatter.
De bör utformas så att de gynnar miljövänliga och resurssnåla alternativ.
Även prissättningen på el spelar stor roll härvidlag och bör utformas så att
alternativen premieras. Ekonomiska medel bör användas för att utveckla
och pröva alternativ till el.

Kraftvärme är ett viktigt produktionsalternativ som bör prioriteras via
miljöavgifter/skatter. I en kraftvärmeanläggning som producerar både el och
varmvatten för värmeförsörjning används 80-90 % av bränslet. I ett kondensverk
endast 30-40 %. Det är viktigt att kommunerna i fortsättningen får
möjlighet att satsa på kraftvärme.

En annan grundläggande åtgärd i omställningen till nytt energisystem är
energibesparande åtgärder. Byggforskningsrådet har i beräkningar visat att
det med dagens teknik går att spara ca 15 TWh av den årliga energianvändningen
genom att minska bebyggelsens värmebehov. Med ytterligare teknikutveckling
kan hushållningen bli ännu effektivare. Energisnål teknik för
uppvärmning av bostäder och andra byggnader måste användas. Direktverkande
el för uppvärmning innebär ett stort energislöseri och bör snarast ersättas.
Effektivare energianvändning är redan möjlig att genomföra, t.ex.
värmeåtervinning av olika slag, värmepumpar, jordvärme, nya typer av lam

por och energisnålare bilar. Industrin har också stora möjligheter att spara Mot. 1989/90
energi. N430

Kunnig rådgivning är också av stor betydelse för ett effektivare uttnyttjande
av energin. Den kommunala energirådgivningen måste i det perspektivet
byggas ut och utvecklas.

Ett heltäckande energihushållningsprogram bör snarast upprättas.

Regeringen har aviserat att under hösten lägga en energipolitisk proposition
som bl.a. innehåller förslag om den inledande kärnkraftsavvecklingen.

En viktig faktor i en sådan bedömning är kärnkraftverkens geografiska läge.

I syfte att få en helhetsbedömning av kärnkraftsavvecklingen bör en plan för
avvecklingen av samtliga kärnkraftverk snarast upprättas.

Behovet av ersättningsenergi får inte heller leda till en ohämmad utbyggnad
av vattenkraften. De fyra Norrlandsälvarna skall enligt riksdagsbeslut
1986 undantas från utbyggnad.

De energipolitiska åtgärder som bör vidtas är följande:

1. Kraftfulla satsningar görs för att utveckla och bygga ut vindkraft, solvärme
och andra förnyelsebara energikällor.

2. Naturgas används under ett övergångsskede.

3. Miljöavgifter/skatter utformas så att de styr in både industrins och hushållens
användning på alternativ som skonar miljön.

4. Medel anslås för att utveckla och pröva alternativ till el.

5. Den offentliga sektorn utvecklar och använder energisnål och miljövänlig
teknik.

6. Heltäckande energihushållningsprogram upprättas snarast.

7. Den centrala uppföljningen av kommunernas energiplanering intensifieras.

8. Riktlinjer för avvecklingen av samtliga kärnkraftverk upprättas.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av energipolitiska åtgärder.

Stockholm den 24 januari 1990

Maj-Inger Klingvall (s)

Margareta Winberg (s) Maj Britt Theorin (s)

Lahja Exner (s) Ingegerd Sahlström (s)

7