Motion till riksdagen
1989/90:N421

av Roland Larsson och Hugo Andersson (båda c)
Biobränsle

Trots riksdagens beslut att kärnkraften skall vara avvecklad år 2010 har ännu
mycket lite gjorts för att stimulera utvecklingen och utnyttjandet av miljövänliga,
förnybara och inhemska energikällor.

Avsaknaden av signaler och konkreta kraftfulla satsningar på biobränslen
innebär en uppenbar risk för att vi för vår omställning av energisystemet
tvingas utnyttja kol och olja med den ökade försurning och belastning av
miljön som följer av detta eller att vi blir fastlåsta i en storskalig naturgasanvändning.

Åkermark för energiråvara

Det är beklagligt att man från statens sida ännu inte insett vilken potential
åkermarken har som energiproducent. Framtidens energiförsörjning måste
inrymma en mångfald energikällor. Åkern är en av de viktigaste inhemska.
Det gäller även med centerns utgångspunkt att åkern i första hand skall utnyttjas
för produktion av livsmedel.

Det är nu hög tid att den nödvändiga omställningen av vårt energisystem
sammanfasas med omställningen av jordbruket.

Bra för miljön

Produktion av energiråvara i jordbruket bygger på fotosyntesen, vilket ger
både trygghet och bättre miljö. Eftersom riksdagen fattat beslut om att Sverige
inte skall bidra till ett ökat koldioxidutsläpp, som förvärrar den s.k.
växthuseffekten, är en ökad kolanvändning inte möjlig. Vid förbränning av
biobränslen motsvarar tillskottet i atmosfären den koldioxid som bundits i
grödan under tillväxten. Man får med andra ord ett perfekt cirkulerande system.
Beträffande energiskog är också själva odlingen miljövänlig. Energiskogens
gödslingsbehov är lägre än för andra jordbruksgrödor räknat per
producerad mängd. Kan den fosfor- och kaliumrika askan återcirkuleras behövs
bara tillförsel av kväve motsvarande vad som förts bort med bränslet.
Risken för växtnäringsläckage är också mycket liten då marken hela tiden är
bevuxen, växtperioden under året är mycket lång och behovet av vatten är
stort.

Mot. 1989/90

N421

Jordbrukets omställning

De planer för en omställning av jordbruket som utvecklats i utredningen ”En
ny livsmedelspolitik” kommer, om de sätts i verket, att leda till att 500 000 900
000 ha av den svenska åkermarken inte längre skall användas för livsmedelsproduktion.
Det är en gigantisk omställning som kommer att slå ut stora
delar av jordbruksnäringen såvida inte alternativ produktion kan anvisas i
god tid innan förändringarna måste påbörjas. Trots att utredningen enligt
vår mening i hög grad är grundad på orealistiska antaganden om det framtida
behovet av livsmedelsprodukter och prisutvecklingen på dessa, finns det
mycket som talar för att delar av vår jordbruksareal kommer att kunna tas i
anspråk för produktion av biobränslen.

Den regionala betydelsen

En dramatisk minskning av livsmedelsproduktionen utan att det samtidigt
sker en målmedveten satsning på biobränslen skulle få de allvarligaste konsekvenserna
för de mindre produktiva jordbruken i skogs- och mellanbygderna.
1 den krympande marknaden skulle dessa inte ha möjlighet att klara
sig i konkurrensen med de högproduktiva slättjordbruken.

Med en biobränsleproduktion i de stora jordbrukslandskapen som genom
sitt läge i förhållande till våra stora befolkningscentra har goda förutsättningar
att kunna avsätta producerad energiråvara utan långa transporter,
skulle förutsättningar för jordbruket inom övriga delar av landet förbättras.

Energiskog

Inom t.ex. Östergötland, där ca 60 000 ha av totalt 220 000 ha kan komma
att få ställas om finns flera användare av träbränsle. Störst är Tekniska Verken
i Linköping som är en av landets största träbränsleanvändare och som
har tekniska förutsättningar att ytterligare öka sin biobränsleanvändning för
bl.a. elproduktion i kraftvärmeverk. I stället planeras nu ett antal kraftvärmeanläggningar
för naturgasdrift. I realiteten betyder det att naturgasen introduceras
på bekostnad av biobränslet.

Forskning behövs

En omställning av stora delar av jordbruket för produktion av energiråvara
kräver forskning och utveckling. Det gäller inte bara i fråga om produkter
och produktionsmetoder utan också i hög grad miljöaspekterna. Vi tänker
då framför allt på den påverkan på odlingslandskapet som följer av en sådan
omställning. Vårt odlingslandskap utgör ett omistligt natur- och kulturvärde
som på ett varsamt sätt måste förvaltas för kommande generationer. Igenplanteringar
av stora åkerarealer med granskog är ett exempel på en olycklig
och oacceptabel produktionsomläggning som bör förhindras. Genom forskning
och utveckling kan den mångfald av grödor skapas som möjliggör bevarande
av odlingslandskapets karaktär.

6

Ekonomiska förutsättningar

En förutsättning för att biobränslen med nuvarande priser på kol, olja och
naturgas skall kunna konkurrera med dessa är att de fossila bränslena beskattas
högre eller belastas med ännu högre miljöavgifter än vad som nu beslutats.
En annan möjlighet är att biobränslen i varje fall under en omställningsperiod
får ett statligt stöd. Det kan t.ex. vara i form av planteringsbidrag
eller genom avsättningsgarantier.

Knappt om tid

Det torde knappast råda någon tvekan om att biobränslen måste bli ett betydande
inslag i vår omställning av energisystemet inför kärnkraftens avveckling.
Redan nu är det i senaste laget att kunna räkna med att i tid få fram
det biobränsle som kommer att behövas om inte radikala stimulansåtgärder
vidtas. Förutom att det kan bli frågan om nya odlingsmetoder med vad det
innebär i fråga om andra typer av maskiner etc. måste också naturen ha den
tid den kräver.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om stöd för produktion av biobränslen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av forskning och utveckling för produktion
av biobränslen.

Stockholm den 23 januari 1990

Roland Larsson (c) Hugo Andersson (c)

Mot. 1989/90

N421

7