Motion till riksdagen
1989/90:N409

av Stina Eliasson och Gunhild Bolander
(båda c)

Gengas som alternativt drivmedel

Gengasen sorn begrepp är för många förknippad med beredskapsårens gengasdrivna
bilar och traktorer. Även efter andra världskriget har gengasen varit
en betydelsefull del i landets beredskapsåtgärder. Under 70-talet genomfördes
exempelvis ett mycket omfattande utvecklingsarbete i skuggan av den
oljekris som högst påtagligt påminde om beroendet av importerade drivmedel.”
Så inleds en skrift utgiven av Statens Maskinprovningar (sept 1989),
där utvecklingen på området gengasdrift av motorfordon beskrivs. I skriften
ges en intressant historisk beskrivning av gengas. Den ger läsaren kunskap
om att gengas som motorbränsle tekniskt sett inte är någon nyhet. Så tidigt
som vid 1900-talets början fanns praktiskt användbara konstruktioner utvecklade
i Storbritannien, Tyskland och Frankrike. I Sverige gjordes banbrytande
utvecklingsarbete av bl a Axel Svedlund. Han konstruerade gengasverk
för stationärt bruk redan vid tiden för första världskriget. Svedlunds
vidareutvecklade konstruktioner under beteckningen ”system Svedlund” användes
i betydande utsträckning praktiskt under andra världskriget.Den
handelsavspärrning som vi i vårt land då upplevde innebar uppsving för
praktisk tillämpning av gengastekniken. Vid krigsslutet 1945 uppgick antalet
aggregat till c:a75 000.

Efter andra världskriget försvann gengasaggregaten lika snabbt som de
kommit. Vid en fri tillgång till billig olja var gengasen inte längre aktuell.
Gengasens viktigaste betydelse hade alltså varit som ersättningsbränsle i en
bristsituation. Som sådan kom gengasen även lång tid efter andra världskrigets
slut att ingå i beredskapsplaneringen. Forskning och utvecklingsarbete
på gengasdrift av dieselmotorer i bilar, bussar och traktorer har Statens Maskinprovningar
svarat för sedan 1950-talet. Idag är verksamheten förlagd till
Maskinprovningarnas anläggningar i Umeå.

”Vid omfattande och långvariga kriser i fråga om importerade flytande
motorbränslen är gengas alltjämt det enda inhemska ersättningsbränslet
med tillräcklig uthållighet, som viför närvarande har,” säger Maskinprovningarna
i sin broschyr om gengas.

Transportrådet, Energiverket och ÖCB anser att det är viktigt att ha alternativ
till de importerade drivmedlen. Dessa tre myndigheter har därför uppdragit
åt Statens Maskinprovningar att utveckla en teknik för dieselmotorer
med turboladdning.

Enligt vår mening borde gengasutvecklingen inte enbart inrikta sig på be

redskapsändamål i händelse av krig eller avspärrning. Gengasdrift borde var Mot. 1989/90

ett intressant drivmedel för motorfordon även under ”normala” tider. Där- N409

för bör den treåriga projektperioden som löper ut 1990/91 redan nu förlängas
och nödvändiga resurser för en utvidgad forskning och utveckling av gengasdrift
för motorfordon avsättas. Detta bör ges regeringen till känna.

Eftersom det i Sverige finns ett unikt kunnande om gengas börvårt kunnande
bli föremål för planerad och kontinuerlig export till u-länder. En sådan
export har redan i viss mån ägt rum via SIDA, men bör kunna bli mer
utnyttjat i vårt biståndsarbete.

Detta bör ges regeringen till känna.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om förlängd projektperiod för utvecklingsarbete på
området gengasdrift av motorfordon,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om export av svenskt kunnande på gengasområdet.

Stockholm den 19 januari 1990

Stina Eliasson (c) Gunhild Bolander (c)

12