Motion till riksdagen

av Per-Ola Eriksson m.fl. (c)
Industri- och energipolitiska frågor

Mot.
1989/90
N359-369

I budgetpropostionen aviseras att särskilda propositioner med förslag om industripolitik
och forskningspolitik avses föreläggas riksdagen senare i vår. Vi
återkommer i detta sammanhang med våra förslag rörande småföretagsutveckling,
teknisk forskning m m och tar i detta sammanhang bara upp frågor
som föranleds av budgetpropositionen.

Vissa näringspolitiska frågor
Statliga företag

Ett spritt ägande och fri konkurrens är grundläggande för möjligheterna att
bedriva en framgångsrik och offensiv ekonomisk politik. All erfarenhet visar
att ett privat decentraliserat ägande och företagande är den bästa grunden
för ökat välstånd.

Mot denna bakgrund föreslås i en gemensam motion av centerpartiet, moderata
samlingspartiet och folkpartiet en försäljning av statliga företag. I
motionen redovisas utförligt tänkbara objekt för försäljning och hemställs
om att riksdagen hos regeringen begär förslag till försäljning av statliga företag.
I motionen föreslås en utförsäljningvolym på 15 - 20 miljarder under en
treårsperiod. Vi bedömer att en sådan försäljning första året medför att statens
räntekostnader kan minskas per helår med 600 milj kr. För kommande
budgetår bedöms budgetbelastningen minska med 250 milj kr. Riksdagen
bör hos regeringen begära förslag om konkreta försäljningsobjekt i enlighet
med vad som anförs i trepartimotionen.

Därutöver föreslår vi en utförsäljning av skogsmark från domänverket för
uppbyggande och komplettering av enskilda jord- och skogsbruksfastigheter.
Vi beräknar detta till 200 milj. kr.

Upprustning och driftsbidrag till Göta kanalbolag

Enligt riksdagens beslut 1984 skall domänverket täcka förluster i kanalbolaget
och ev förluster avräknas från domänverkets överskottskottmedel vid inleverans
till staten. Föredraganden anser inte denna finansieringsform vara
en bra lösning eftersom principen vad gäller inleveranskravet för domänverket
då "ruckas” på. Föredraganden föreslår i stället att erforderliga medel
anvisas över budgeten. 1

1 Riksdagen 1989190. 3 sami. Nr N359-369

Totalt beräknas kostnaden för den kommande femårsperioden till 77,8
milj kr, dvs 15,6 milj kr per budgetår.

Vi anser att domänverket även i fortsättningen enligt tidigare riksdagsbeslut
skall svara för erforderliga medel till upprustning och driftsbidrag till AB
Göta kanalbolag och prop 1989/90:100, bil 14 bör därför avslås i denna del.

Vissa energifrågor

Energi- och miljömål

Vi har från centerpartiets sida i en partimotion tagit upp den framtida energipolitikens
inriktning och visat på de beslut och de åtgärder som behövs för
att de energi- och miljömål som riksdagens fastlagt skall kunna genomföras.

Med vårt förslag kan avvecklingen av kärnkraften genomföras, de fyra stora
älvarna bevaras samt målet att utsläppen av koldioxid ej får öka utöver dagens
nivå upprätthållas med tryggad sysselsättning och välfärd.

Grundläggande för de framtida möjligheterna att få ett energisystem
byggt på effektivare energianvändning och i huvudsak inhemsk förnybar
energi är att beslut fattas som möjliggör att energianvändningen långsiktigt
kan plana ut på en nivå med en total slutlig energianvändning om ca 300
TWh, varav ca 100 TWh el.

I partimotionen läggs förslag som syftar till att en sådan utveckling inleds,
så att kärnkraftens avveckling blir en logisk följd vid omställningen av energisystemet.
Det är regeringens och industrins alternativ med en hög energioch
elanvänding som rycker undan förutsättningarna för ett framtida miljöanpassat
energisystem genom krav på omfattande investeringar i nya produktionsanläggningar.

I partimotionen konstateras att regeringens splittring och handlingsförlamning
tillsammans med bristen på klara riktlinjer tas som intäkt av de stora
aktörerna på enrgimarknanden att den producentorienterade energipolitiken
skall fortsätta även framöver.

Riksdagen bör i ett särskilt uttalande slå fast att fastlagda energi- och miljömål
är förenliga och hos regeringen begära förslag till åtgärder för att nå
dessa mål, i enlighet med vad som anförs i vår partimotion om energipolitikens
inriktning och därmed få till stånd en förnyelse av energisystemet.

Ansvarsfull energipolitik

Det finns ett antal kommuner som i början på 80-talet - helt i överenstämmelse
med den socialdemokratiska regeringens klara rekommendation-satsade
på inhemska bränslen samtidigt som man byggde upp nya fjärrvärmenät.
Detta medförde totalt mycket stora investeringar. Samtidigt bands fjärrvärmetaxan
till oljepriset. När oljepriset sjönk dramatiskt 1986 drabbades
dessa kommuner av mycket stora förluster.

Trots många framställningar från kommunförbundet, enskilda kommuner
och motioner i riksdagen har regeringen inte vidtagit några effektiva åtgärder
för att kompensera de drabbade kommunerna. Det är inte rimligt att
skattebetalarna i enskilda kommuner skall drabbas av stora skattehöjningar
på grund av att regeringen inte fullföljer den energipolitik man lovat och som 2

riksdagen har beslutat om.

Mot. 1989/90
N359

Vi anser det därför nödvändigt att de mest drabbade kommunerna kom- Mot. 1989/90

penseras genom ett extra skatteutjämningsbidrag så att ingen kommun själv N359

behöver bära förluster som överstiger 25 öre per skattekrona. Detta bör ges
regeringen till känna.

Ingen moms på fjärrvärme

Skatteuppgörelsen mellan s och fp kommer innebära att leverans av fjärrvärme
kommer att belastas med moms från och med den 1/1 1991. Detta
kommer att drabba fjärrvärmeverk med stora investeringar mycket hårt.

En bibehållen konkurrensnivå för fjärrvärmen gentemot individuell eldning
vid införande av energimoms förutsätter en taxenivå som medför att
många fjärrvärmeverk kommer att få förluster motsvarande väsentligt mer
än en krona i skattehöjning. Detta innebär att skattebetalarna i dessa kommuner
får en dubbel skattebelastning. De får dels betala momsen i fjärrvärmetaxan
och dels på kommunalskattesedel för att kommunen skall kunna
täcka sina förluster.

Dessa effekter är en av de många nackdelar som moms på energi innebär.

Centern har i annan motion yrkat att moms på energi skall tas bort. Om detta
yrkande inte bifalls av riksdagen så bör momsbelastningen på fjärrvärmen i
varje fall begränsas till moms på det bränsle som användes. Återbetalning
av moms kan t ex ske motsvarande fjärrvärmeverkets kapital- och personalkostnaders
andel av fjärrvärmetaxan. Riksdagen bör av regeringen begära
förslag med denna inriktning.

Kraftvärme

Den goda tillgången på el speglar hur dåligt utnyttjad kraftvärmen är. Installerad
effekt är 2 100 MW. Vid en årligt driftstid på 4000 tim med full last kan
produceras drygt 8 TWh. Verklig produktion 1988 var 2.3 TWh. Ett viktigt
led i förnyelsen av energisystemet är att förutsättningar skapas så att installerad
effekt för kraftvärmeproduktion utnyttjas i så stor omfattning som möjligt
och att nybyggnad av kraftvärmeanläggningar stimuleras. Detta bör ges
regeringen till känna.

Vattenfalls investeringsplaner

Av budgetpropositionens redovisning av Vattenfalls investeringsplan framgår
vidare att tre nya stora basproduktionsanläggningar planeras. Föredraganden
har inget att erinra mot att dessa anläggningar tas med i planen.

Utnyttjande av kondenskraft för elproduktion är det minst effektiva sättet
att producera el. Verkningsgraden är 35 - 50 % beroende på anläggning. Vi
har i vår partimotion redovisat alternativa lösningar för omställningen till
kommande produktion av el. Enligt vår mening bör ny produktion baseras
på kraftvärme, vindkraft och i någon mån vattenkraft.

Vi föreslår mot denna bakgrund att riksdagen bör markera med ett uttalande
att nytillkommande produktionskapacitet måste bygga på effektivitet
och hushållning innebärande att nya kondenskraftanläggningar inte bör byggas.
Detta bör ges regeringen till känna.

Med vårt förslag och en på sikt varaktigt lägre elanvändningsnivå minskar 3

1* Riksdagen 1989/90. 3 sami. Nr N359-369

också behovet av utbyggnad av dsitributionsnäten, farmförallt de stora led- Mot. 1989/90

ningarna. I ett sådant läge är det viktigare att befintligt nät upprustas och N359

moderniseras i syfte att minska förluster vid överföringen och därmed även
minska behovet av produktionskapacitet. Vi anser att riksdagen som sin mening
skall uttala att Vattenfalls investeringar mer skall inriktas mot effektivisering
och upprustning av nätet än som planeras.

Miljö- och energidepartementet

Utredningsverksamheten

Den socialdemokratiska energipolitiken har de senaste åren bestått av ett
nästan ohämmat utredande, få visioner och knappt några konkreta beslut
som främjar förnyelsen av vårt energisystem och avvecklingen av kärnkraften.
Nu äskar föredragande en höjning av anslaget för utredningar med 5
milj. till totalt 20 milj. Dessutom finns det en reservation på 6,8 milj.

Det finns inga sakliga motiv att ytterligare öka utredandet. Vad regeringen
saknar är inte utredningsmaterial utan den handlingskraft som krävs för konkreta
beslut. Miljö- och energidepartementets anslag för utredningar bör
därför minskas med 10 miljoner.

Landsbygdens elektrifiering

I budgetpropositionen anvisas inte några medel för fortsatt elektrifiering och
upprustning av landsbygdens elnät. Enligt vår mening kvarstår fortfarande
ett betydande behov av upprustning och nyanläggning för att vidmakthålla
och fullfölja landsbygdens elektrifiering. Centerpartiet anser det därför
mycket angeläget att det tillförs mer resurser för detta ändamål. Detta är
nödvändigt om det skall vara möjligt att fullfölja de uppgifter som riksdagen
avsåg när beslut fattades om upprustningsprogrammet för landsbygdens
elektrifiering. Vi föreslår mot denna bakgrund att ett femårigt program tas
fram och 5 milj kr årligen anvisas för detta ändamål.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om försäljning av statliga
företag och skogsmark från domänverket i den omfattning som
förordas i motionen,

2. att riksdagen beslutar avslå proposition 1989/90:100 bil 14 såvitt
avser förslaget att anvisa 15 560 000 kr. till Upprustning och driftsbidrag
till AB Göta kanalbolag i enlighet med vad som anförts i motionen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om inriktning och åtgärder för att uppfylla fastlagda
energi- och miljöpolitiska mål,

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av skatteutjämning till kommuner för täckande
av förluster uppkomna genom investeringar i energiproduktionsanläggningar
baserade på biobränslen,1]

[att riksdagen beslutar att mervärdeskatt på fjärrvärme ej skall Mot. 1989/90

utgå samt hos regeringen begär förslag om beskattning av fjärrvärmen N359

enligt vad som förordas i motionen,2]

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om vikten av insatser för att både utnyttja befintliga
kraftvärmeanläggningar och stimulera byggande av nya,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att nybyggnad av anläggningar för kondenskraftproduktion
ej bör komma ifråga,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om inriktningen av Vattenfalls investeringsplaner,

7. att riksdagen med avslag på proposition 1989/90:100 i denna del
beslutar att till Utredningar m.m. för budgetåret 1990/91 anvisa ett i
förhållade till regeringen med 10 000 000 kr. minskat reservationsanslag
om totalt 10 000 000 kr.,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av ett femårigt program för upprustning
och nyanläggningar av elnätet på landsbygden samt beslutar att för
budgetåret 1990/91 anvisa 5 000 000 kr för detta ändamål i enlighet
med vad som anförts i motionen.

Stockholm den 25 januari 1990

Per-Ola Eriksson (c)

Börje Hörnlund (c) Kersti Johansson (c)

Roland Larsson (c) Göran Engström (c)

Marianne Andersson (c) Gunhild Bolander (c)

Kjell Ericsson (c) Ivar Franzén (c)

Håkan Hansson (c) Jan Hyttring (c)

Sven-Olof Petersson (c)

1 1989/90:Fi312

2 1989/90:Sk691

5