Motion till riksdagen
1989/90:N346

av Bengt Westerberg m.fl. (fp)
En liberal näringspolitik

1. Sammanfattning

I denna motion presenterar vi våra krav på det näringspolitiska området:

- Stabila spelregler och rättsäkerhet är viktiga förutsättningar för ett effektivt
näringsliv.

- NO:s verksamhet bör effektiviseras och handläggningstiderna förkortas.

- Ägandet i näringslivet måste spridas genom vinstandelssystem, avveckling
av löntagarfonderna och en utförsäljning av de statliga företagen.

- Resterna av det svenska telemonopolet bör avvecklas. Endast genom
konkurrens kan vi få ett utbud av teletjänster som präglas av mångfald
och effektivitet.

- Vi fortsätter vår kamp för frihandel. De svenska handelshindren på tekovaror
bör avskaffas. Sverige bör i GATT verka för en ökad frihandel på
jordbruksprodukter och trädgårdsprodukter.

- Nya ideér måste släppas fram också inom vård, omsorg och undervisning.
De offentliga monopolen måste brytas och skapa utrymme för enskilda
initiativ.

2. Inledning

Det marknadsekonomiska systemet är överlägset alla andra ekonomiska system
som medel för att förverkliga människors frihet och välfärd. Marknadsekonomi
innebär att det är konsumenternas köpbeslut som styr hur samhällets
resurser ska utnyttjas för produktion av varor och tjänster. Det är den
enskilda människan som är den suveräne experten på sina unika behov och
önskemål. Därför är alla system som bygger på att produktion och konsumtion
planeras av myndigheter dömda att misslyckas.

I en ekonomi med fri prisbildning får priserna rollen av informationsbärare
mellan producent och konsument. Priserna innehåller information om
den resursåtgång som varan kräver samt om konsumentens värdering av varan.
Att genom skatter, subventioner eller regleringar påverka priserna i en
ekonomi stör det informationsutbyte som är en förutsättning för en effektivt
fungerande samhällsekonomi.

I vissa avseenden kan emellertid priser som bildats på en fri marknad vara
otillräckliga i sin roll som informationsbärare. Ett viktigt exempel är miljö

värden som måste tas tillvara genom statsmaktens styrmedel. Sociala och Mot. 1989/90

medicinska hänsynstaganden är andra legitima skäl för statsmakten att be- N346

gränsa den fria prisbildningen, medan fördelningspolitiska mål i allmänhet
uppnås bättre genom transfereringar direkt till berörda hushåll.

Då ingrepp i den fria prisbildningen är nödvändigt är det viktigt att åtgärden
väljs så att de snedvridande effekterna minimeras. Skatter är bättre än
regleringar och neutrala skatter bättre än selektiva pålagor.

Konkurrens mellan olika producenter är nödvändig för att produktion ska
ske till minsta möjliga samhällsekonomiska kostnad och för att konsumenten
ska erbjudas varor och tjänster till lägsta möjliga pris. Näringsfriheten är en
av grundstenarna i det marknadsekonomiska systemet.

De producenter som etablerat sig på en viss marknad utgör ibland en högljudd
påtryckargrupp som söker påverka lagstiftningen för att skydda sig
från nya konkurrenter. I en förhandlingsekonomi hotas också konkurrensen
av kartell- och monopolbildningar. Dessutom har stat och kommun idag monopol
på ett antal områden som är centrala för människors välfärd, såsom
vård, omsorg och undervisning. Att bekämpa dessa typer av konkurrensbegränsningar
är en huvuduppgift för en liberal näringspolitik.

Motorn i den utveckling som skapat vårt välfärdssamhälle är den mänskliga
skaparkraften. Innovatörer och företagare har genom nytänkande och
mod sprängt gränserna för det möjliga. För att vårt samhälle ska fortsätta
att utvecklas måste vi ge plats åt framtidens idéer. Ett gynnsamt klimat för
småföretag och entreprenörer är därför av största vikt. Småföretagarnas villkor
behandlas i en annan motion.

Ny teknologi och nya produktidéer innebär ofta långsiktiga och osäkra investeringar.
En förutsättning för att individer och företag ska våga göra sådana
riskfyllda satsningar är att det regelsystem som styr deras verksamhet
är stabilt över tiden. Det konstitutionella skyddet för äganderätt och näringsfrihet
måste därför förstärkas.

Den svenska ekonomin är starkt beroende av utrikeshandel. Konsumentens
intressen tas bäst tillvara genom en öppen och fri handel med omvärlden.
Den internationella konkurrensen medför resurssnål produktion, lägre
priser och större valfrihet för den enskilde konsumenten.

3. En ekonomisk politik som främjar tillväxt

Den ekonomiska politiken skall vara generell och inriktas på åtgärder som
stimulerar utbudet och ökar tillväxten. Spelreglerna för näringslivet bör vara
tydliga och långsiktiga.

Sverige har sedan 1970 haft en klart sämre ekonomiskt tillväxt än de flesta
andra industriländer. Idag hämmas tillväxten främst av bristen på arbetskraft.
Arbetskraftsbristen hindrar företagen att bygga ut sin kapacitet och
möta marknadens efterfrågan. Därtill kommer en framför allt under senare
år mycket dålig produktivitetsutveckling. Den viktigaste enskilda orsaken
bakom dessa problem är det snedvridande skattesystem som nu är föremål
för en genomgripande reformation.

Näringspolitiskt är 1991 års planerade skattereform en stor händelse. Nu
ska det bli mer lönsamt att arbeta, spara, ta risker och satsa på företagande.

Bolagsbeskattningen förenklas genom att skattebasen breddas och skattesat- Mot. 1989/90

sen sänks kraftigt. Detta motverkar den inlåsning i historiskt vinstgivande N346

företag som nuvarande regler leder till. Förutsättningarna för tillgången på
riskvilligt kapital på kreditmarknaden förbättras till förmån för expanderande
företag.

På sikt är det angeläget att den ekonomiska tillväxt som skattereformen
skapar förutsättningar för utnyttjas för att sänka det totala skattetrycket.

Vissa pålagor på näringslivet bör dock omedelbart tas bort. Vinstdelningsskatten
till löntagarfonderna bör avskaffas och löntagarfonderna bör avvecklas.
Vidare bör den särskilda ATP-avgiften samt den tillfälliga arbetsmiljöavgiften
avskaffas.

Under protester från folkpartiet antog riksdagen nyligen en ny prisregleringslag.
Den innebär en utvidgning av rätten att ingripa i den fria prisbildningen
och införa prisreglerande åtgärder. Mycket talar för att 1970-talets
permanenta prisreglering och 1980-talets många prisstopp verkat inflationsdrivande
och har bidragit till att undergräva effektiviteten i näringslivet. Vi
anser att statsmakterna ej bör ha möjlighet att tillgripa prisreglering i fredstid.

Socialförsäkringssystemets utformning behöver reformeras. I en partimotion
om den ekonomiska politiken framför vi våra krav på förändringar på
detta område. Vi föreslår bl.a. att arbetsgivarna själva bör ersätta de första
14 dagarna under varje sjukperiod.

4. Rättssäkerhet och näringsfrihet

Flexibiliteten och den långsiktiga produktivitetstillväxten i näringslivet
måste garanteras. En förutsättning för detta är en lagstiftning som präglas
av stabilitet och överskådlighet och som uppfyller högt uppställda krav på
rättssäkerhet. Betalningssäkringslagen bör förändras så att det ställs samma
höga krav på precision som vid en fängelsedom. Den nuvarande generalklausulen
bör avskaffas och ersättas med en omvänd generalklausul till
skydd för den enskilde mot myndighetsövergrepp.

Företagens skydd från insyn är idag otillräckligt. Bevissäkringslagen bör
avskaffas. Möjligheten för skattemyndigheterna att företa generella taxeringskontroller
måste försvinna.

Äganderätten bör ges ett starkare stöd i grundlagen. I regeringsformens
behandling av egendomskyddet stadgas att medborgare som utsatts för expropriation
eller liknande förfarande har rätt till ersättning för förlusten.

Trots detta har erfarenheten visat att äganderätten har ett otillräckligt konstitutionellt
skydd. Exempel på skyddets brister är t.ex. införandet av löntagarfonderna
och den s.k. engångsskatten på pensionssparande. Äganderätt
och rättsäkerhet behandlas mer utförligt i vår motion om rättssäkerheten.

Friheten att starta ett företag är ett omistligt inslag i ett marknadsekonomiskt
system. Den är också en förutsättning för mångfald i näringslivet och
för utvecklingen av nya företag och nya företagsformer. Närings- och yrkesfriheterna
är idag delvis kringskurna av monopol, bidragsbestämmelser,
auktorisationskrav, etableringskontroll och liknande företeelser. Vi anser att
rätten att driva näringsverksamhet och utöva ett yrke är så grundläggande

att den förtjänar ett starkt skydd i vår konstitution. Näringsfriheten måste Mot. 1989/90
grundlagsskyddas. N346

Vandelsprövning, tillståndskrav och andra former av etableringskontroll
som innebär regleringar av hela branscher måste avskaffas. Endast de etableringskontroller
som kan motiveras med behovet av kompetens av betydelse
för enskilda människors hälsa och säkerhet kan accepteras. Trots att
viss avreglering skett återstår fortfarande regleringar som vi vill avskaffa.

Taxiverksamhet och kollektivtrafik bör omgående avregleras. Arbetsförmedlingsmonopolet
som bl.a. innebär ett näringsförbud för skrivbyrårer
måste avskaffas. Auktorisationskravet för finansbolag bör slopas. I värdepappersmarknadskommitténs
betänkande, SOU 1989:72, föreslås att auktorisationskravet
ska gälla även fondkommissionärer. Denna idé avvisas av
folkpartiet.

Näringsfrihetsombudsmannens (NO) främsta uppgift måste vara att säkerställa
konkurrens mellan producenter och därmed en prispress som gagnar
konsumenten. Det är ett oavvisligt konsumentkrav att konkurrenslagstiftningen
är effektiv.

NO:s möjligheter att snabbt ingripa mot konkurrensbegränsning med
skadlig verkan bör ökas. Nu kan företag med hjälp av advokater genom olika
invändningar få till stånd långa handläggningstider till stor skada för de företag
som drabbas av konkurrensbegränsningar. NO måste också i större utsträckning
ta egna initiativ för att utreda hotelser mot nyetablerade konkurrenter,
leveransvägran, bruttoprisförelägganden och liknande företeelser.

5. Ett spritt ägande

Ett spritt ägande är en förutsättning för en väl fungerande marknadsekonomi.
Ett koncentrerat ägande ger upphov till mindre konkurrens och därmed
till en lägre effektivitet i produktionen, samtidigt som vinsterna bara
kommer ett fåtal människor tillgodo.

Folkpartiet anser att såväl kollektiv som privat maktkoncentration i form
av såväl kollektivt som privat ägande måste motverkas. Den socialdemokratiska
regeringen har under 1980-talet fört en politik som lett till koncentration
av ägandet. Det privata ägandet har minskat kraftigt som andel av börsvärdet.
I en liberal näringspolitik som sprider ägandet ingår:

- En avveckling av löntagarfonderna. Ett förslag till hur detta skall gå till
presenteras i en trepartimotion tillsammans med centern och moderaterna.

- Ett stopp för nya kollektiva fonder. Likaså måste förslagen att de tre
första AP-fonderna ska få köpa aktier avvisas.

- En utförsäljning av många av de statliga företagen. Detta skall gå till på
ett sådant sätt att småsparare gynnas i stället för att missgynnas såsom
varit fallet med försäljningen av aktier i PK-banken och Procordia. Vårt
förslag om detta presenteras i en särskild motion.

- En rättvis beskattning av vinstandelssystem. Dessa gynnar både den anställde,
företagen och samhället. Folkpartiet kräver att vinstandelarna
skall befrias från sociala avgifter då de binds i fonder under minst fem år.

- Förbud för företag på börsens AI- och All-listor att nyemittera aktier

med lägre rösträtt. Den differentierade rösträtten på aktier konserverar Mot. 1989/90

ägarstrukturen och försämrar aktiemarknadens funktion. N346

I vår motion om ägandespridning redogör vi mer i detalj för dessa krav.

6. En dynamisk energi- och miljöpolitik

Näringslivets villkor kommer i framtiden att i allt högre grad bestämmas av
den inriktning på miljö- och energipolitiken som vårt land väljer. Som liberaler
har vi en stark tilltro till möjligheten att genom ekonomiska styrmedel
och regler få till stånd en utveckling som förenar tillväxt, konkurrenskraft
och ekologisk balans. Det är enskilda människors idéer och marknadens dynamik,
inte centrala myndigheters planeringsbeslut, som kommer att ge oss
lösningarna på framtidens stora försörjningsproblem.

Genom ekonomiska styrmedel, t.ex. miljöavgifter, stimuleras företagen
att satsa på miljövänlig teknik och bättre reningsmetoder. Vi anser att miljöavgifter
bör införas på ytterligare ämnen utöver dem som redan föreslagits.

I ett långsiktigt perspektiv vinner Sveriges konkurrenskraft på att våra
företag tvingas anpassa sig till de hårda miljökrav som i framtiden oundvikligen
kommer att bli föremål för internationella överenskommelser. Vi ser redan
hur miljövänlig teknik används som konkurrensmedel och försäljningsargument.
Detta är ett område där Sverige har förutsättningar att bli världsledande.

Ett viktigt näringspolitiskt vägval är anpassningen av energiförsörjningen
till avvecklingen av kärnkraften till år 2010. Vi anser inte att det är statsmakternas
uppgift att peka ut när och i vilken ordning de olika reaktorerna skall
tas ur drift. Energihushållningen bör styras genom en successiv höjning av
elpriset. Kraftbolagen får sedan ta ställning till avvecklingstakten med hänsyn
till när åtgärder för förbättrad hushållning nått effekt och nya anläggningar
för kraftgenerering är färdiga att tas i bruk.

Det är positivt att energibeskattningen nu kommer att inordnas i mervärdeskattesystemet.
På detta sätt kan man nå flera styreffekter som är önskvärda
i den framtida energipolitiken. Det blir i huvudsak konsumtionen och
inte exporten som beskattas.

7. En framsynt telepolitik

Den tekniska utvecklingen på telekommunikationsområdet har under de senaste
åren gått mycket snabbt. Vi bedömer att den fortsatta utvecklingen på
detta område kommer ha stor betydelse för konsumenter och näringsliv. Det
är av största vikt att vi genom konkurrens och mångfald släpper fram innovationer
och entreprenörskap.

Folkpartiet har genom åren varit initiativtagare till den avveckling av det
svenska telemonopolet som nu verkställs. Vår utgångspunkt är att konsumenter
och företag bör ha så stor valfrihet som möjligt i sin användning av
teletjänster.

Telekommunikation av olika slag äger rum i ett telesystem som i ökande
grad kommer att utgöra en samverkan mellan det statliga allmänna telenätet
och ett antal privata nät. Det är viktigt att företrädare för dessa olika nät 12

kan verka på lika villkor. Svensk telepolitik bör därför, liksom i en rad andra Mot. 1989/90
länder, söka skapa förutsättningar för en verklig nätkonkurrens mellan järn- N346

bördiga parter. Vi ser t.ex. gärna flera olika leverantörer för det statliga
STATNÄT.

Privata telenät som t.ex. Comviks, bör ges vidgade möjligheter att vidareutvecklas
genom konkurrens på lika villkor. Även helt nya nätföretag bör
välkomnas. Jämlika konkurrensförutsättningar kan skapas via t.ex. riktade
forskningbidrag och stöd till demonstrationssystem som finansieras av näringsliv
och stat i samverkan.

Om inte en verklig telekonkurrens uppnås inom rimlig tid bör möjligheterna
att dela upp televerket i olika bolag utredas. I samband med detta kan
privatisering av bolagen aktualiseras.

8. En fri handel

Sveriges importrestriktioner har gradvis reducerats under efterkrigstiden.

Det är i huvudsak ett resultat av dels de överenskommelser Sverige varit med
om att träffa inom ramen för GATT, dels Sveriges medverkan i det Västeuropeiska
frihandelsområdet.

Den nu aktuella GATT-rundan, som för närvarande pågår i Genéve, har
som mål att åstadkomma en ytterligare liberalisering av världshandeln. 1990
blir ett avgörande år för denna den mest omfattande förhandlingsomgången
i GATT:s historia. Vi vill betona vikten av att Sveriges agerande i Uruguayrundan
innebär en offensiv och frihandelsvänlig linje. Det är viktigt att diskussionerna
leder till ett framgångsrikt resultat, inte minst för att det hjälper
EG-kommissionen att bekämpa de protektionistiska krafterna inom EG.

Förhandlingarna i Genéve syftar till att all tjänstehandel (t.ex. banker,
transporter och telekommunikationer) ska inordnas under frihandelsregler.

Även på detta viktiga område bör Sverige arbeta för en ökad frihandel.

EG:s beslut att till utgången av år 1992 upprätta en inre marknad inom
vilken människor, varor, tjänster och kapital skall kunna röra sig fritt är av
största betydelse för Sveriges del. Utvecklingen i Östeuropa mot demokrati
och marknadsekonomi öppnar nya perspektiv för denna utveckling. I en partimotion
om Europapolitiken redovisar folkpartiet sina synpunkter och förslag
i dessa frågor.

Sveriges handelspolitik är i många avseenden en frihandelsvänlig politik.

Inom några områden finns emellertid importrestriktioner i form av kvantitativa
restiktioner och tullar. Det gäller tekoindustrin, jordbruket och trädgårdsnäringen.

Tekopolitiken

Den svenska tekopolitiken har nu pågått i över tjugo år. Den syftar till
skydda den svenska teko-industrin från den tilltagande konkurrensen på
världsmarknaden, framförallt från tredje världen och statshandelsländerna.

Inom ramen för GATT har Sverige infört kvantitativa importrestriktioner

gentemot dessa länder. Vidare gäller generellt en genomsnittlig tullsats på

13-14 procent för trikå- och beklädnadsvaror. Mellan Sverige och EG/EFTA

råder emellertid frihandel för tekovaror. Genom åren har svensk teko-indu- 13

stri också skyddats av ett omfattande industristöd.

Tekopolitiken har inneburit oerhörda samhällsekonomiska kostnader. Mot. 1989/90
Hushållen drabbas av fördyringar av kläder och textilvaror. Enligt beräk- N346
ningar av SPK 1988 skulle avvecklade handelshinder på teko-varor innebära
en besparing på mellan ungefär 1000 kr./år för en vanlig barnfamilj (vilket
motsvarar ca 2 000 kr. före skatt). Utöver rena priseffekter innebär import licenssystemet
en begränsning av urvalet av varor för konsumenterna.

Det är obegripligt att de svenska konsumenterna ska vänta till juli 1991,
då det s.k. multifiberavtalet löper ut, innan gränshindren avskaffas. Vi anser
att så kan ske den 1 juli 1990.

Det direkta stödet till tekoindustrin har varit en misslyckad politik. Företagen
har utnyttjat stödet till att förbättra lönsamheten snarare än att sänka
priserna för att öka produktionen. Folkpartiet har flera gånger motionerat
om att anslaget till industripolitiska åtgärder för tekoindustrin (B 10) ska
skäras ner kraftigt. För budgetåret 1990/91 har regeringen anvisat 85 milj.kr.
för dessa åtgärder. Vi anser att detta anslag bör minska till 5 milj.kr. som vi
förutsätter används för utbildningsinsatser vid Proteko i Borås.

Jordbruks- och trädgårdsnäringen

Ingen handel är så reglerad och så i hög grad föremål för protektionistiska
åtgärder som den med jordbruks- och trädgårdsprodukter. Internationell
handel har främst blivit en handel med överskottsprodukter, som ofta utbjuds
på marknaden till priser som ligger långt under vad det kostat att producera
varorna.

För de svenska konsumenterna innebär detta att de får betala ett väsentligt
högre pris än om vi tillät ökad import. Det finns således skäl att pröva
nya vägar för svensk jordbrukspolitik. Med hänsyn till den struktur som råder
på världsmarknaden för livsmedelsprodukter är ett totalt slopande av det
svenska gränsskyddet för närvarande inte ett realistiskt alternativ. Färdriktningen
i jordbrukspolitiken är dock väsentlig och Sverige bör aktivt arbeta,
bl.a. i GATT-förhandlingarna, för en ökad avreglering.

Vad gäller handeln med frukt och grönsaker har förändringar skett under
1989. Inom ramen för GATT har förhandlingar förts mellan USA och EG
som för svenskt vidkommande resulterat i att vi avskaffat importregleringen
för äpplen och päron och ersatt denna med tullar. Omläggningen innebär
billigare frukt för de svenska konsumenterna.

Den svenska handelspolitiken för frukt och grönsaker har hittills i alltför
hög grad präglats av producentintressena. Regeringen bör ta initiativ till en
översyn av tullskyddet på färska frukt- och grönsaker i syfte att åstadkomma
en mer frihandelsvänlig politik. En sådan översyn bör överväga möjliga former
för riktade stödåtgärder, t.ex. röjningsbidrag, för att underlätta för de
svenska producenterna att genomföra en nödvändig omställning under socialt
acceptabla former. Resultatet av översynen bör samordnas med det livsmedelspolitiska
beslut riksdagen skall fatta i vår.

Riksdagen har nyligen beslutat om en skärpt kontroll av livsmedel. Detta
berör inhemskt producerade såväl som importerade livsmedel. Vi förutsätter
att denna utvidgade kontroll är en effektiv garant för att importerade
frukt- och grönsaker inte innehåller rester av bekämpningsmedel och andra
hälsovådliga ämnen.

Kostnadsberäkningar av handelspolitiska skyddsåtgärder Mot. 1989/90

Trots att handelshindrens samhällsekonomiska kostnader är betydande, sak- N346

nas ofta beräkningar av dessa kostnader i utredningsförslag och propositioner.
Folkpartiet har tidigare föreslagit att SPK ges i uppdrag att utveckla metoder
för att kostnadsberäkna olika typer av handelspolitiska skyddsåtgärder
och rutinmässigt tillställas förslag om skyddsåtgärder för sådana kostnadsberäkningar.
Utvärderingen bör finnas tillgänglig i samband med att beslut fattas
av riksdagen. Vi återkommer nu med det förslaget.

9. Bryt de offentliga monopolen!

Sjukvård, barnomsorg, undervisning och äldreomsorg spelar en stor roll i
alla människors liv. Därför är det särskilt viktigt att utbudet av dessa tjänster
präglas av valfrihet, kvalitet och utveckling. De offentliga monopolen måste
brytas. Enskilda initiativ har stor betydelse som nyskapare, katalysatorer
och inspirationskällor för den offentliga sektorn.

De offentliga monopolen fungerar idag i praktiken som ett näringsförbud
för kvinnor. Fyra femtedelar av dem som arbetar med vård, omsorg och utbildning
är kvinnor som i praktiken hindras från att starta egna verksamheter,
liksom att välja mellan privata och offentliga arbetsgivare.

Offentlig upphandling skall ske på konkurrensmässigt lika villkor och entreprenadförfaranden
uppmuntras och utvidgas. Den som gör jobbet bäst
ska få uppdraget, oavsett ägarform. All kommunal och statlig verksamhet
som kan bedrivas i entreprenadform skall regelmässigt bli föremål för anbudsförfarande.
Med ökad konkurrens, flexibilitet och möjligheter att utnyttja
privata företags kompetens kan den offentliga sektorn erbjuda samhällsmedborgarna
en lika god eller bättre servicenivå till en lägre kostnad.

Kontrollen av den offentliga affärsverksamheten, t.ex. kommunalägda
företag som utför uppgifter i konkurrens med privata företag, bör stärkas.

För närvarande är det vanligt att skattesubventioner inte redovisas klart.

Det snedvrider konkurrensen och möjligheterna att bedöma effektiviteten.

Av samma skäl måste en bedömning göras av vilka effekter sådana subventioner
har på konkurrensen i den berörda branschen. Här har NO och SPK
en viktig roll att spela.

En avveckling av de offentliga monopolen skulle bidra till att stärka Sveriges
konkurrenskraft. T.ex. skulle privata alternativ inom vården skapa möjligheter
för export av vårdtjänster och vårdteknologi.

10. Regional balans genom mobilisering

Långsiktig regional utveckling skapas genom lokal mobilisering och enskildas
initiativ. Klimatet för mindre och medelstora företag måste förbättras.

Detta skall ske genom att de regionalpolitiska styrmedlen görs mer generella
och att besluten över dem decentraliseras.

Vi återkommer med förslag på detta område i anslutning till regeringens
proposition om regionalpolitiken.

15

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om riktlinjer för näringspolitiken,

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om riktlinjer för telepolitiken,1]

2. att riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning med
uppgift att se över reglerna för etableringskontroll med syfte att begränsa
användningen,

3. att riksdagen hos regeringen begär förslag till åtgärder med syfte
att korta NO:s handläggningstider i enlighet med vad i motionen anförts,

4. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ett avskaffande av
samtliga handelsrestriktioner inom tekoområdet den 1 juli 1990,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en översyn av tullskyddet för frukt och grönsaker i
syfte att åstadkomma en mer frihandelsvänlig politik,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om kostnadsberäkning av handelspolitiska skyddsåtgärder,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om Sveriges uppgift att inom ramen för GATT-förhandlingarna
verka för en ökad frihandel,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om Sveriges uppgift att inom ramen för GATT-förhandlingarna
verka för frihandel på tjänster,

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om Sveriges uppgift att inom ramen för GATT-förhandlingarna
verka för ett breddat handelsutbyte med jordbruksprodukter
och andra livsmedel,2]

9. att riksdagen anslår 80 milj. kr. mindre på anslaget B 10 Industripolitiska
åtgärder för tekoindustrin än regeringen föreslagit för budgetåret
1990/91, eller således 5 milj. kr.,

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om prisregleringslagens tillämpning i fredstid,3]

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om grundlagsskydd av näringsfriheten,4]

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om auktorisation av fondkommissionärer.

Stockholm den 24 januari 1990

Bengt Westerberg (fp)

Ingemar Eliasson (fp) Kerstin Ekman (fp)

Karl-Göran Biörsmark (fp)

Charlotte Branting (fp)

Birgit Friggebo (fp)
Elver Jonsson (fp)
Daniel Tarschys (fp)
Jan-Erik Wikström (fp)
Gudrun Norberg (fp)

Sigge Godin (fp)
Ingela Mårtensson (fp)
Anne Wibble (fp)
Hadar Cars (fp)

Mot. 1989/90
N346

1 1989/90:T808

2 1989/90:Jo265

3 1989/90:Fi209

4 1989/90: K255

gotab 99819, Slockholm 1989