Motion till riksdagen
1989/90:N327

av Per-Ola Eriksson och Roland Sundgren (c, s)

Åtgärder för att främja kooperation och
samverkan

I en tid med allt snabbare förändringar av ekonomiska, tekniska och s< iala
förhållanden med ökande risker för sårbarhet, främlingsskap och anonymitet
kan kooperationen få en allt större betydelse. Nödvändigheten av en stabil
ekonomisk utveckling med rättvis fördelning av resurser m Ilan människor,
hushåll och regioner kan ge den kooperativa idén en cent. I funktion.

Kooperationens erfarenhet av demokratisk styrning av ekono: lisk verksamhet
kan ge värdefulla bidrag till utvecklingen av ökad ekonomisk demokrati
i näringsliv och samhälle. Dessutom kan kooperationen med sin uppbyggnad
utgöra alternativ till den traditionella motsättningen mellan arbete
och kapital.

Den snabba strukturomvandlingen ställer ökade krav på flexibilitet, anpassningsförmåga
och stabilitet. Det gäller inte bara i näringslivet utan även
i samhällsekonomin i stort. Detta ställer i sin tur ökade krav på demokratisering
och decentralisering av näringsliv och samhälle. Det bör därför vara naturligt
att lägga en god grund för ett livskraftigt kooperativt alternativ som
ett komplement till privata och samhälleliga initiativ inom olika områden.

De grundläggande skälen till att vi vill understryka vikten av att främja
kooperativ verksamhet är inte avgränsade till näringspolitiska eller branschspecifika
skäl. Vi tror att den kooperativa idén med sin utgångspunkt att engagera
människorna till samverkan kan vara ett viktigt instrument för att
bryta nya vägar inom biandekonomin.

De sektorer som kooperationen historiskt haft den största betydelsen för
är detaljhandeln, försäkrings-, olje-, bostads- och fritidsbranscher samt
inom jord- och skogsbrukssektorn. Det finns också goda förutsättningar för
ny kooperativ verksamhet inom andra områden.

Intresset för kooperativ verksamhet har ökat inom områden som tidigare
inte varit aktuella för denna form. Främst gäller det inom den arbetskooperativa
företagsformen inom småindustri. Också inom verksamheter som normalt
inte hänförs till näringsverksamhet har det kooperativa alternativet fått
ökad aktualitet. Det gäller t.ex. daghemsverksamhet. Även inom den privata
tjänstesektorn finns goda förutsättningar för ny kooperativ verksamhet
samt inom service- och konsumentvaruproduktion i synnerhet om den avser
lokal eller regional konsumtion.

Mot. 1989/90
N327

Internationaliseringen

Den ökande internationaliseringen av svenskt näringsliv kommer stegvis att
förändra villkoren för industrin, småföretagsamheten och kan påverka den
regionala utvecklingen. Mycket talar för att det i spåren av internationaliseringen
följer en ökad koncentration inom näringslivet, vilket kan påverka
den regionala utvecklingen i negativ riktning. Det finns en stor risk att perifera
regioner inte tilldrar sig samma intresse från de multinationella storföretagen
som expansiva och centralt belägna orter. I dessa sammanhang kan det
därför genom kooperation och samverkan mellan enskilda människor och
företag skapas kraft för utveckling.

Det svenska näringslivet har de senaste åren präglats av en utveckling mot
mycket stark ägarkoncentration, internationalisering och fortsatt strukturomvandling.
I första hand är det inom industrin som denna process pågått.
Ett stort antal företag, ofta familjeföretag, har köpts upp av större företag
eller olika former av investmentbolag. Utmärkande för företagsköpen har
varit att det ofta rört sig om stora affärer, exempelvis inom skogsindustrin,
verkstadsindustrin och banksektorn.

Stora företagsförvärv och fusioner inom industri och banker leder till att
det bildas nya och förstärkta maktsfärer inom näringslivet. Inom dessa
maktsfärer kontrollerar ett begränsat antal personer och stora aktieägare
över flera andra företag, viktiga produktionsresurser och anställda. Makten
och ägandet koncentreras, vilket utifrån demokratiska utgångspunkter kan
ifrågasättas.

Genom att utveckla kooperation och kooperativa företag kan motvikt skapas
till de stora maktblocken inom industri och näringsliv. Stabila kooperativa
företag behövs därför som balans till stora och multinationella företag.

Arbetskooperativa företag

De arbetskooperativa företagen är intressanta eftersom de ger de anställda
och verksamma ett ägarinflytande som byggs upp lokalt. Mot bakgrund av
den ekonomiska situationen i samhället kan de arbetskooperativa företagen
vid sidan om de privata småföretagen bidra till en stabilisering och mindre
sårbar ekonomi.

De arbetskooperativa företagen utgör en viktig väg för att öka och bredda
demokratin i näringslivet. De största problemen i denna typ av företag har
emellertid visat sig vara kapitalanskaffningen i initialskedet. Det är därför
nödvändigt att finna former för att täcka det kapitalbehov som arbetskooperativa
företag kan ha när det gäller investeringar och utveckling. När medlemmarnas
egna insatser inte räcker till är det nödvändigt med en fungerande
riskkapitalmarknad som även inrymmer de kooperativa företagen.

De regionala utvecklingsfonderna har till uppgift att bidra med riskkapitalförsörjning
till främst de mindre företagen. Det är enligt vår uppfattning
nödvändigt att även kooperativa företag kan erhålla hjälp via de regionala
utvecklingsfonderna.

13

Samverkan får inte förhindras

Eftersom kooperation bygger på samverkan mellan enskilda konsumenter,
producenter eller juridiska personer behövs det en lagstiftning som ger stöd
för sådan samverkan. Vi ser därför med oro på de förslag som övervägts
inom den s.k. konkurrensutredningen om att lägga ett överordnat konkurrensrättsligt
synsätt på kooperationen och bara tillåta kooperation i primärledet.
Detta kan inte ske utan att den kooperativa grundidén förfelas.

Genom kooperativt samarbete skapas samma möjligheter att uppnå effektivitetsvinster
och rationaliseringar som kan uppnås mellan företag som helt
lagligt samverkar i en koncern. I det ena fallet sker samverkan öppet och
genom demokratiska beslutsprocesser medan den i det andra fallet sker internt
och i kraft av aktieägarinflytande.

Om kooperativt samarbete inom ramen för en organisation försvåras, eller
till och med förbjuds, samtidigt som samma samarbetseffekter på marknaden
kan uppnås inom en koncern kommer de kooperativa företagens konkurrenskraft
på marknaden att allvarligt försvagas.

Samverkan mellan olika kooperativa företag har idag en avgörande betydelse
för den regionala utvecklingen i stora delar av landet. Om möjligheterna
till samverkan mellan t.ex. lantbrukskooperativa eller konsumentkooperativa
företag omintetgörs kommer detta att få negativa effekter för enskilda
lantbrukare och konsumenter.

Utbildning i kooperation

För att skapa ökade kunskaper om kooperation och kooperativa principer
är det nödvändigt att förstärka utbildningen. Vi tvingas konstatera att kunskaperna
om kooperation och samverkan ofta är begränsade inom utbildning
och samhällsliv.

Lika viktigt som att lära ut aktiebolagens villkor är det att känna till föreningslagens
regler om kooperation och enskilda människors och företags
samverkan. Redan på grundskolans högstadium och i gymnasieutbildningen
är det nödvändigt att ge kunskap om kooperation. Bättre utbildningsmöjligheter
om kooperation och kooperativa principer bör ingå som en viktig del
i ett åtgärdsprogram för att främja kooperation.

Forskning om kooperativ verksamhet

Ett viktigt led i att stärka kooperationens roll i samhället är satsningar på
forskning kring kooperation och de kooperativa idéerna.

För kooperationens framtida utveckling utgör forskningen en avgörande
strategisk resurs. Det är därför utomordentligt viktigt att bygga upp en kontinuerlig
och allsidig kooperationsforskning. De senaste årens erfarenheter,
utveckling och debatter ställer utom allt tvivel att en stadig kooperativ kunskapsbas
är helt nödvändig.

Det är angeläget att forskningen anknyter till den aktuella utvecklingen
både inom den nya och den etablerade kooperationen. Det finns flera områden
där forskning och utveckling skulle kunna kopplas samman på ett fruktbart
sätt. Exempel är skolkooperativen och de kooperativa daghemmen
samt Kooperativa institutets och LRF:s ungdomskooperativa projekt.

Mot. 1989/90
N327

För att kunna stimulera forskningen kring kooperation är det nödvändigt Mot. 1989/90

med god tillgång på kooperationsforskningstjänster. Målsättningen måste N327

vara att åstadkomma flera högre akademiska tjänster vid högskolorna med
kooperativ inriktning och att sprida forskningsinsatserna ämnesmässigt och
geografiskt.

Riksdagen kommer under 1990 att besluta om inriktningen av forskningsoch
utvecklingsarbete under de närmaste åren.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om kooperation och åtgärder för att främja samverkan
och kooperativa företag.

Stockholm den 25 januari 1990

Per-Ola Eriksson (c) Roland Sundgren (s)

15