Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90:N325

av Lars Norberg (mp)

En produktlag

Behovet av en produktlag

För all produktion sorn befaras leda till att vådliga ämnen, som kan skada
mark, luft och vatten eller människor och levande varelser, sprids på grund
av tillverkningen skall enligt gällande lagar tillstånd inhämtas. Därvid tar
man dock inte hänsyn till den totala omgivningseffekten på grund av produktionen.
Detta kan endast göras om man beaktar varje produkt för sig och
analyserar dess inflytande på ekosystemen från framtagandet av råvaran till
produktion, användning och skrotning. Endast genom sådana analyser kan
man avgöra om produktionen är långsiktigt acceptabel med hänsyn till vad
solidariteten med natur, nu levande människor och kommande generationer
kräver.

(Inom parentes kan nämnas att ordet produktion egentligen är missvisande.
Det vi kallar produktion är ju konsumtion av energi och råvaror för
att omvandlas till för människor användbara former. Ordet produktion
borde egentligen förbehållas processer som minskar entropin på jorden och
det innebär huvudsakligen fotosyntesens uppbyggnad av komplicerade
strukturer från enklare. I denna motion används dock ordet produktion i
konventionell betydelse.)

Livscykelspecifikationer

Miljöpartiet de gröna har i flera motioner krävt att produktionsprocesserna
skulle analyseras och deklareras av de tillverkande företagen i form av i lag
påbjudna livscykelspecifikationer. Det är av stort värde att varutillverkningen
på detta sätt analyseras och deklareras. Nästa steg måste vara att betrakta
hela livscykelns tillåtlighet med hänsyn till de ovan nämnda solidaritetskraven,
dvs. omsorgen om människans och naturens egna livsförutsättningar
och deras rättvisa fördelning.

Varukoncession

En produktlagstiftning bör införas. Byggd på livscykelspecifikationens analys
skall en varukoncessionsnämnd fastställa varans tillåtlighet och ställa de
krav som behövs för att produkten skall kunna accepteras.

En portalparagraf i en sådan lag skulle kunna lyda:

Varje tillverkare av en vara eller nyttighet som under tillverkningsprocessen, Mot. 1989/90

vid sitt användande eller vid sin kassation ger upphov till för människor och/- j\J325

eller natur vådliga ämnen skall söka tillstånd för produktionen av denna vara.

Tillstånd till produktion av vara som är förknippad med framställning av
vådliga biprodukter eller vådligt avfall skall endast ges om dessa produkter
ger en försumbar effekt på ekosystemet eller om betryggande planer finns för
att ta om hand de vådliga ämnena på ett för människor och natur långsiktigt
betryggande sätt. Föreligger inte planer och garantier för att så sker skall produkten
förbjudas.

Samma krav skall ställas på importör av en vara.

Ohållbart dagsläge

Det är uppenbart att det i dag framställs varor och produceras elektricitet
etc. som leder till biprodukter eller skrotningsprodukter som är vådliga och
för vilka inga acceptabla planer finns för omhändertagandet. Planerna på att
avskaffa det kommunala vetot är ett otvetydigt bevis på detta.

Införandet av en produktlag är givetvis ett behov inte bara i Sverige utan
globalt, om mänskligheten på sikt skall ha drägliga livsbetingelser eller livsbetingelser
över huvud taget.

Utredningskrav

Det är sålunda i högsta grad angeläget att förslag till lag om produktkoncession
utarbetas. En statlig utredning bör tillsättas för att ta fram ett sådant
förslag.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att en statlig
utredning bör tillsättas med uppgift att utarbeta ett lagförslag om
produktkoncession, i enlighet med vad i motionen anförts,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att borttagandet
av det kommunala vetot är en ur miljösynpunkt oacceptabel
åtgärd.

Stockholm den 25 januari 1990
Lars Norberg (mp)

9