Motion till riksdagen
1989/90:N324

av Lars Norberg (mp)
Näringslivets strukturförändringar

Bakgrund

Det finns ett antal faktorer i dagens Sverige som om de får fortsätta att påverka
utvecklingen kommer att leda till mycket stora förändringar både socialt,
ekonomiskt och miljömässigt. De viktigaste är:

- Den fortgående inre och yttre miljöförstöringen

- EG-harmoniseringen

- De fria kapitalrörelserna

- GATT-överenskommelserna

- Östeuropas frigörelse

- Minskade rustningar

- Informationsteknologin, möjligen också biotekniken

De flesta makthavare anser att dessa förändringsfaktorer antingen är positiva
och bör både accepteras och aktivt stödjas eller är oundvikliga och bör
därför accepteras. Miljöpartiet de gröna delar inte denna uppfattning. Partiet
menar att en del av dessa faktorer är negativa och bör bromsas eller vridas
i annan riktning.

Viktigt är att notera att faktorerna verkar samtidigt och att åtskilliga s.k.
synergieffekter kan förväntas.

Det finns många grupper som arbetar med dessa frågor och analyserar
verkningarna. Men det sker vanligen inom snäva områden. Men det finns
ingen som står för en samlad analys av hur vårt näringsliv och samhälls- och
sysselsättningsstruktur utvecklas om de krafter som nu släpps lösa genom
ovannämnda faktorer får verka fritt. Vissa slutsatser kan dras redan i dag,
men för en vidare analys behövs en övergripande utredning.

Innan man börjar diskutera alternativa utvecklingsmål bör man naturligtvis
söka se vart ovannämnda faktorer för oss om de får fortsätta att verka
okontrollerat. Här följer ett försök till en grov analys, som fokuseras på problemområdena.

Spontan utveckling

De fria kapitalrörelserna kombinerade med ett införande av frihet för varor
och tjänster att fritt röra sig i varje fall inom EFTA-EG-området kommer
att leda till en internationalisering av inte tidigare skådat slag. De svenska

storföretagen blir alltmer internationaliserade. De anställda kommer alltmer Mot. 1989/90

att styras av makthavare som övervakar deras arbete via stora datasystem, N324

vilka också styr arbetets inriktning. Kort sagt: allt fler kommer i sitt dagliga
arbete att styras av makthavare som de aldrig sett och kanske inte ens känner
till namnet.

För stora grupper av små företag blir situationen i princip densamma. De
får förlita sig på sin roll som underleverantörer till de stora utan en chans att
styra sin framtid.

Effektiviteten i varuproduktionen kommer att stegras genom ny teknik.
Industriarbetarklassen kommer att vara hårt styrd av produktionstekniken
och samtidigt hårt specialiserad. Oftast kommer kvalifikationskraven att
vara höga. Samtidigt kommer gruppen industriarbetare att minska genom
rationaliseringarna och genom att en viss andel av deras arbete förs över till
kontoret.

De kontorsanstäk a och de serviceföretag som betjänar industrin kommer
inte att minska sysselsättningsgraden eftersom de tar över vissa arbetsuppgifter
från produktionen och tendensen går mot allt mer sofistikerad och diversifierad
tillverkning, vilket kräver tjänstemannaarbete.

Detta arbete ar inte lika lätt att övervaka och styra. Man har förvånat sig
över att den stora investeringsvolymen av ny teknik under 80-talet inte har
lett till ökad produktivitet. Svaret ligger förmodligen i att även om produktiviteten
ökat i verkstäderna har den inte förbättrats på tjänstemannasidan.

En annan förklaring kan vara de störningar som den ökade sjukfrånvaron
medför. Det finns förmodligen också en hel rad betalda aktiviteter som är
improduktiva eller i varje fall ger ganska magra bidrag till produktiviteten.

Det myckna konfererandet och kongressandet kan vara en sådan faktor, som
dessutom glorifieras med en hög materiell standard. Dessa aktiviteter med
tvivelaktig produktivitet har nästan enbart varit koncentrerade till tjänstemän
och chefer. Storskaligheten medför också att det blir betydligt svårare
att se var man har ineffektivt arbetande eller felsysselsatt personal på tjänstemannasidan.

Om utvecklingen får fortgå kommer dessa tendenser förmodligen också
att fortgå. Mycket talar dock för att de kommer att fortgå även i andra industriländer.
Därför är det inte säkert att de förändrar Sveriges konkurrensförmåga.

Tendensen mot ökad storskalighet, beroende av transnationella företag
och fjärrstyrd produktion kan förutses. Den ekonomiska harmoniseringen
bör leda till att en betydande arbetslöshet blir normaltillstånd. Det finns oerhört
starka krafter som vill förverkliga det så kallade tvåtredjedels- eller tre
fjärdedelssamhället, där en stor del av befolkningen lever i välmåga men en
tredjedel eller en fjärdedel lever i armod.

När Sverige integreras med EG bör vi fråga oss: Vad behöver EG Sverige
till? Svaret blir: inte till särskilt mycket. Man behöver Sverige som leverantör
av massa, papper och trävaror. Man kommer att tolerera Sverige som
leverantör av stål, vissa matvaror och en orörd natur. Man behöver inte våra
bilar, kylskåp och telefonsystem. Skall vi få vara med och leverera dem så
måste vi vara mycket effektiva.

4

Allt talar för storskalighet, fjärrstyrning, koncentration och en utarmad Mot. 1989/90
glesbygd och sysselsättningsproblem inom existerande företag. N324

Effekterna kommer att förstärkas av GATT-harmoniseringen på jordbrukets
område som med all sannolikhet leder till en stor utslagning av familjejordbruk
och en övergång till allt mera industrialiserat och dessvärre oekologiskt
jordbruk på de 80 % av jorden som ger högst avkastning vid ett intensivbruk
med hjälp av konstgödsel, bekämpningsmedel och ny bioteknik.

Stora jordbruksområden i glesbygd kommer att skogsplanteras.

Avspänningen i världen kommer såsom berörs i en annan motion med all
sannolikhet att leda till kris i krigsmaterielindustrin.

Vi har all anledning att glädja oss åt utvecklingen i Östeuropa. Vi kommer
att ha stor nytta av att upprätta goda förbindelser österut. Vi bör dock inte
föreställa oss att det kommer att ha någon revolutionerande betydelse för
vår näringslivsstruktur. Den bestäms av starkare krafter. Östeuropa är ingen
stark kraft - ekonomiskt.

Oberoende av om utvecklingen blir likartad i andra länder måste man befara
att andelen arbete med tvivelaktig produktivitet kommer att öka.

Ökande narkotikaproblem, alkoholism och brottslighet kräver fler poliser.

Varje svensk spenderar i dag 4700 kronor per år på reklam och tendensen
är ökande. Samma sak gäller förpackningsraseriet. Om denna verksamhet
verkligen bidrar till landets välbefinnande eller om vi kunde nöja oss med
hälften kan naturligtvis diskuteras.

Miljöförstöringen kommer också att kräva ytterligare arbetsinsatser. På
samma sätt kommer utslagning, arbetsskador och omskolningsbehov att
leda till att människor blir sysselsatta med att reparera skador. Sjukvården
lägger ned stora resurser på att reparera följderna av alkoholism och ett felaktigt
levnadssätt. Oerhört mycket arbetstid går åt till att tillverka varor av
tvivelaktigt och oftast negativt värde för folkhälsan och naturen.

Vi kan kalla allt detta friktionsarbete, arbete som samhället skulle må väl
av om det kunde undvikas, som bara ökar entropin i världen utan att öka
någons livskvalité. Allt detta arbete i sin tur drar med sig annat arbete såsom
distribution, administration och så småningom kvittblivning som det heter
på kommunalspråk. Aven dessa verksamheter kunde reduceras om ursprunget
försvann.

Jag har här försökt skissera några av de problem och sannolika utvecklingslinjer
som nuvarande trender och den utveckling som favoriseras av regeringen
och storföretagen leder till, på låt oss säga 10 års sikt, dvs. fram till
år 2000. Denna utveckling är knappast förenlig med de officiella mål som
regering och riksdag i stor utsträckning bundit sig för fram till år 2000:

- Energiförbrukningen kommer inte att minska

- Koldioxidutsläppen kommer att öka

- Kväveoxidutsläppen kommer att öka

- De två kärnkraftverken kommer inte att avvecklas

- Alkoholförbrukningen kommer inte att minska med 25 %

- Försurningsskadorna kommer inte att minska

- Kväveutsläppen till haven kommer inte att minska

Miljöpartiet ser denna utveckling som ett hot och anser det viktigt att vi dis

5

kuterar alternativa möjligheter för Sverige. Partiet anser inte bara att alternativ
finns utan också att de är i hög grad önskvärda och de är möjliga. Först
bör emellertid en grundlig utredning göras om vart utvecklingen leder om de
i dag accepterade och styrande faktorerna får verka fritt.

Mot en grön framtid

Miljöpartiet de gröna har lagt förslag i riksdagen till ett stort antal åtgärder
som kommer att föra till en radikalt annorlunda framtid. EG-anpassningen
får inte bli sådan att miljö- och livskvalitémål uppoffras. Solidariteten med
u-länderna kommer i första rummet. Kapitalets frihet får inte bli styrande
för samhällsutvecklingen. GATT-anpassningen får inte leda till att de ekologiskt
och energimässigt sämsta produktionsmetoderna och produkterna får
full frihet att dominera.

Det kommer att finnas betalt arbete för alla - 6 timmar om dagen för alla
som så önskar, men den informella sektorn har fått ökad betydelse. Arbetstillfällena
kommer att vara spridda över landet och överhettningen i storstadsregionerna
har upphört, trängseln har minskat och livskvalitén har
ökat.

Glesbygden lever med många mindre företag och kombinationssysselsättningar,
bl.a. många mindre jordbruk. Djurfabrikerna är under avveckling
och djurhållningen sker i måttlig skala på de flesta gårdar, som ägs och bebos
av brukarna. Ett ekologiskt sunt jordbruk dominerar som ger hälsosamma
livsmedel.

Energipolitiken bidrar till sysselsättning, spridd över landet. Kärnkraften
är avvecklad och minskningen både av den totala energianvändningen och
särskilt användningen av fossila bränslen pågår. Utvecklingen på biobränslesidan
är intensiv. Detsamma gäller vindkraft och solvärmeanläggningar både
i stor och liten skala. Energihushållning genom smart teknik och klok omsorg
ger stora minskningar i energibehoven. Pappers- och massaindustrins
tillväxt har upphört och gamla miljöskadliga metoder och fabriker har avvecklats.
I stället har trävaru, småhus- och snickeriindustrin expanderat, särskilt
i inlandet.

Allt fler företag har övertagits av dem som arbetar där och lagstiftningen
har motverkat uppbyggnaden av internationella koncerner. Kapitalets frihet
har begränsats.

Trafiksystemet är under radikal förnyelse. Järnvägstrafiken ökar och flygoch
biltrafiken minskar. Tätorterna domineras av modern eldriven kollektivtrafik.
Varudistribution sker där med elbilar. Bostadsbyggandet domineras
av ekologiska principer i samarbete med naturen. Befintligt byggnadsbestånd
moderniseras efter samma principer.

Mycket av den slösaktiga skräpkonsumtionen har upphört, reklamen har
minskat och ersatts av en saklig produktinformation. Livslängd och återvinning
är ledande principer vid varuproduktionen. Begreppet kvittblivning är
inaktuellt, i stället dominerar sopsortering och återanvändning. Produktion
som ger avfall som ej på ett säkert sätt kan hanteras och återanvändas har
upphört. Ingen del av landet tvingas att ta emot nytt sådant avfall och det får
ej heller föras ut ur landet.

Mot. 1989/90
N324

6

Alkoholkonsumtionen har minskat med en fjärdedel och befolkningens Mot. 1989/90

hälsa har förbättrats med mindre sjukvårdskostnader som följd. N324

Miljöförstöringen har bromsats både på land och i hav. Hotade biotoper
har räddats genom avsättning till tillräckligt stora reservat och genom en
ekologiskt sund skogs- och jordbrukspolitik.

Demokratin har fördjupats. Kommunernas frihet har ökat och genom ett
mellankommunalt utjämningssystem klaras ekonomin utan statlig inblandning.
Länsparlament med länshövding och länsregering svarar för alla regionala
frågor. Landets invånare engagerar sig med entusiasm i den lokala demokratin
och riksdagens och regeringens arbetsbelastning har minskat.

Även i dessa institutioner kan man glädja sig åt 6-timmarsdagen.

För att uppnå en sådan samhällsutveckling krävs inte bara styrmedel, det
krävs kunskap och samordning. Den utredning som ovan föreslagits utreda
den sannolika framtiden med de trender som i dag förhärskar skall arbeta
vidare för att utreda hur man på bästa sätt kan styra utvecklingen mot en
”grön framtid”. En utveckling mot ett ”lagom-samhälle” baserat på ekologiskt
sunda principer, hushållning och livskvalité.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att en utredning
bör tillsättas som analyserar vilka totala strukturförändringar
som kan förväntas i Sverige av EG-politiken, GATT-politiken och de
fria kapitalrörelserna m.m. i enlighet med vad som i motionen anförts,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att den
under moment 1 yrkade utredningen skall fullfölja sitt arbete genom
att utreda vägar till en "grön framtid” i enlighet med vad som i motionen
anförts.

Stockholm den 25 januari 1990

Lars Norberg (mp)

1