Motion till riksdagen
1989/90:N318

av Per Westerberg m.fl. (m)
Effektiva finansiella marknader

Mot.

1989/90

N318-322

Innehåll

1. De finansiella marknadernas betydelse 2

2. Problembeskrivning 3

3. De institutionella ramarna 4

3.1 Bryt monopolen 4

3.2 Lokal aktiehandel 4

3.3 En tillsynsmyndighet 4

3.4 Inga statliga styrelseledamöter 5

3.5 Ägande över gränserna 5

3.6 Internationell insiderlagstiftning 5

4. Vitalisera marknaderna 5

4.1 Avskaffa omsättningsskatten 5

4.2 Real reavinstbeskattning 6

4.3 Enkelbeskattning av utdelningar 6

4.4 Ökad rörlighet i ägandet 6

4.5 Självregleringens betydelse 6

5. Bättre riskkapitalförsörjning

6. Hemställan 7

1 Riksdagen 1989190. 3 sami. Nr N318-322

1

1. De finansiella marknadernas betydelse Mot. 1989/90

Vi vill skapa det positiva klimat för näringsverksamhet som krävs för att N318
svenska och utländska företag och kapitalplacerare skall finna det intressant
och lockande att investera i Sverige.

Därför vill vi genom en generell politik stärka marknadsekonomin. Näringsfriheten
måste befästas bl.a. genom avregleringar och rivna gränshinder.

Grunden för det svenska välståndet har varit och är en internationellt konkurrenskraftig
industri. Genom initiativkraft och kompetens har den
svenska industrin förmått kompensera hemmamarknadens relativa litenhet
med framgångar på marknader i andra länder. På vissa områden är svensk
industri världsledande.

Under senare år har tjänstesektorn kommit att spela en allt viktigare roll
i svenskt näringsliv. Samma utveckling är tydlig i flertalet andra industriländer
och det internationella tjänsteutbytet ökar.

Ett av fundamenten i varje modern marknadsekonomi är de finansiella
marknaderna. Välfungerande finansiella marknader allokerar och sätter pris
på riskkapital. Det är en förutsättning för att investeringarna görs på det
mest effektiva sättet. Höga transaktionskostnader på de finansiella marknaderna
skadar deras funktion - indirekt skadas därmed hela ekonomin. Statlig
reglering och beskattning av de finansiella marknaderna kan därför få negativa
följdverkningar i andra delar av ekonomin.

De finansiella marknaderna har kommit att globaliseras tack vare ny handelsteknik
och avregleringen av valuta- och kapitalrörelser. De finansiella
marknaderna kopplas numera samman runt jordklotet och handeln bedrivs
dygnet runt. Konkurrensen mellan marknadsplatserna blir knivskarp. Lokala
skattepålagor och särskilda regler blir därmed förödande.

De finansiella marknadernas betydelse för riskkapitalförsörjningen och
företagandets villkor kan knappast överdrivas. Först när en fungerande aktie-
och kreditmarknad kommit igång kan marknadsekonomin fungera tillfredsställande.

Den finansiella sektorn har utvecklats utomordentligt snabbt såväl i Sverige
som i andra länder. Sektorn karakteriseras av innovationsrikedom, teknisk
utveckling och internationalisering.

Även på detta område har Sverige förutsättningar att spela en framträdande
internationell roll. Sverige har i internationell jämförelse effektiva
banker och fondkommissionsbolag, en innovativ och tekniskt väl utvecklad
värdepappershandel, låga transaktionskostnader vid värdepappersaffärer
(om man bortser från omsättningsskatten), goda telekommunikationer, god
utbildningsnivå och tillgång till kompetenta och språkkunniga rådgivare.

Kompetensen och kunnandet inom de finansiella marknaderna i Sverige
är en tillgång för landet. Ett exempel är att konceptet för Stockholms optionsmarknad
numera har introducerats i bl.a. Helsingfors, Paris, Madrid
och London. Detta visar att svenska företag besitter betydande kompetens
och konkurrenskraft. Felaktigt utformade skatteregeler hotar rycka undan
grunden för de svenska finansiella marknaderna.

2

2. Problembeskrivning

De finansiella marknaderna i Sverige fick ett betydande uppsving i början
av 1980-talet. Den enda verkliga marknadsplatsen - aktiebörsen - präglades
dessförinnan av låg omsättning och internationellt sett låg värdering.

Den närmast explosionsartade utvecklingen under 1980-talet påverkade
såväl kursbildningen som omsättningen. En fungerande penningmarknad
tillkom. Optionsmarknader uppkom och krav på en obligationsbörs restes.

Den positiva utvecklingen bröts emellertid av regeringens olika ingrepp.
Omsättningsskatten på aktier infördes och fördubblades senare och kom att
utvidgas till en s k valpskatt. Även realisationsvinstbeskattningen på aktier
skärptes. Skatt på konvertibler infördes. Väsentliga skärpningar av den s.k.
kapitalbeskattningen aviserades i skatteuppgörelsen under den gångna hösten.
Förutom världens högsta skattetryck kommer Sverige nu att få västvärldens
högsta kapitalbeskattning och kanske den högsta beskattningen på finansiella
transaktioner.

Den finansiella sektorn har, trots en hårdnande internationell konkurrens,
givits väsentligt sämre verksamhetsbetingelser än vad som gäller för motsvarande
verksamhet i de flesta andra västeuropeiska länder. Omsättningsskatten
på värdepapper som infördes 1984 och senare utvidgats och skärpts har
inte endast medfört ett väsentligt minskat internationellt intresse för den
svenska värdepappersmarknaden i allmänhet utan även lett till att en betydande
del av handeln med svenska aktier flyttat utomlands.

Svenska börsnoterade aktier värderas i dag i en internationell miljö. Omsättningen
på fondbörsen har snabbt sjunkit efter socialdemokraternas införande
av omsättningsskatt på aktier. I dag har en betydande del av aktiehandeln
- och därmed kursbildningen - på de största svenska företagen flyttat
till främst London och New York där transaktionskostnaderna är väsentligt
lägre.

Planerna på en obligationsbörs har lagts på is i och med att en stor del av
handeln flyttat till Köpenhamn. Samtidigt har omsättningen på penningmarknaden
minskat.

Detta utgör ett allvarligt hot mot de svenska finansiella marknaderna.
Kompetensen försvinner ut ur landet. Allt fler marknadsaktörer flyttar
utomlands genom olika former av etableringar. Den bristfälliga marknadsfunktionen
leder till högre kostnader för de svenska finansiella företagen.
Samtidigt fördyras riskkapitalförsörjningen, räntenivåerna pressas uppåt
och den lokala kompetensen minskar. Skadorna är delvis oåterkalleliga.

Så länge omsättningsskatten på värdepappershandeln finns kvar saknas
möjligheter för Sverige att hävda sig internationellt på det finansiella området,
särskilt som motsvarande skatter helt eller delvis avskaffats eller är på
väg att avskaffas i andra länder. Resultatet blir en sämre fungerande svensk
kapitalmarknad, något som inte endast negativt påverkar den svenska tjänsteexporten
utan även försvårar och fördyrar det svenska näringslivets kapitalförsörjning.
Främst drabbas de mindre och medelstora företagen som inte
på samma sätt som de stora företagen har tillgång till den internationella kapitalmarknaden.

Ett antal åtgärder behöver vidtas för att återställa de finansiella markna

demas konkurrenskraft gentemot utlandet. Möjligheterna att återta förlo- Mot. 1989/90

rade marknadsandelar är begränsade, men det är viktigt att stoppa den nuva- N318

rande försvagningen.

3. De institutionella ramarna

En fungerande marknad förutsätter ramar som gynnar en fri konkurrens på
lika villkor. Detta i sin tur leder till krav på lika behandling av aktörerna på
marknaden.

I ett internationellt perspektiv är Sverige starkt beroende av den internationella
utvecklingen och den snabbt globaliserade dygnet-runt-handeln på
börserna.

De regelverk vi ställer upp måste därför nå upp till den standard som gäller
i omvärlden, samtidigt som den möjliggör utvecklingen av konkurrenskraftiga
marknadsplatser i Sverige.

3.1 Bryt monopolen

Vi har vid flera tillfällen begärt att börsmonopolet skall avskaffas. Stockholms
fondbörs är i dag den enda institution som i lag har rätt att bedriva
börsverksamhet.

I den nyligen avslutade Värdepappersmarknadsutredningen föreslår socialdemokraterna
att tillstånd från regeringen skall behövas för startandet av
börs- och clearingverksamhet. Samtidigt konstateras att behov skall föreligga
för att tillstånd skall meddelas. Något behov anser de inte föreligger.

Detta är oacceptabelt. Endast om en marknadsplats innebär allvarlig
skada för samhället bör etablering förhindras. Det finns redan alldeles för
många ursäkter för att hindra konkurrens och förnyelse. Konkurrenskraft
växer inte under skydd av monopol och handelshinder. Finansiella tjänster
utgör härvidlag inte något undantag.

Socialdemokraterna är ofta negativa till privat ägande av marknadsplatser.
Ett av motiven är att det finns en tendens att handeln koncentreras och
att därmed monopol uppstår. I detta läge skulle företaget kunna göra oskäliga
monopolvinster. Denna risk motverkas dock bäst genom etableringsfrihet
- inte genom monopol i skydd av lagstiftning.

3.2 Lokal aktiehandel

En konsekvens av socialdemokraternas uppfattning - att Stockholms fondbörs
i praktiken skall ha monopol på aktiehandeln - är att de inte anser att
det är lämpligt att tillstyrka de framförda önskemålen om regional och lokal
aktiehandel.

Denna uppfattning är principiellt oacceptabel. Det är svårt att se logiken
i att t.ex. Volvoaktier får handlas i börshusen i Stockholm, Köpenhamn,

Oslo och Helsingfors - men inte i Malmö.

3.3 En tillsynsmyndighet

Det är angeläget att samtliga finansiella marknader får en och samma tillsynsmyndighet.
Denna myndighet måste få en kompetent ledning och erfor- 4

derliga utredningsresurser. Detta är viktigt inte minst för aktörernas förtro- Mot. 1989/90

ende för marknadsplatserna. Dagens tillsynsverksamhet uppfyller inte den N318

ovannämnda målsättningen.

Samtliga marknader måste tillämpa samma marknadsetik. Denna etik
måste stå väl i överensstämmelse med den som gäller på de största marknadsplatserna.
I annat fall kommer Sverige inte att kunna hävda sig i konkurrensen.
Att konkurrera med dålig marknadsetik är inte någon önskvärd eller
framkomlig väg. God etik skapas bäst genom en snabb effektiv självreglering
under tillsyn av statens övervakningsmyndighet. Endast i undantagsfall
bör lagreglering tillgripas.

3.4 Inga statliga styrelseledamöter

De statliga representanternas dominerande ställning i börsstyrelsen skiljer
sig från vad som gäller i andra länder. Det finns inga skäl att ha statliga styrelseledamöter.
Det kan ifrågasättas om tillsynsmyndigheten - bankinspektionen
- i känsliga eller svårbedömda fall kan reagera mot beslut som fattats av
de statliga representanterna!

Statens tillsyn över banker, försäkringsbolag och finansiella marknadsplatser
skall ske genom en kompetent tillsynsmyndighet och ej, som nu gäller,
genom statliga styrelserepresentanter eller genom statens rätt att förhandsgodkänna
styrelseordförande i banker.

3.5 Ägande över gränserna

Inom Västeuropa - och särskilt inom EG - pågår en omfattande liberalisering
av gällande lagar i syfte att möjliggöra för utlänningar att förvärva företag.
I princip rivs alla hinder. Endast nationella säkerhetsintressen skall
kunna utgöra hinder för förvärv.

Denna liberala inställning skall naturligtvis gälla även banker, försäkringsbolag
och andra företag inom den finansiella sektorn.

Vi anser att Sverige bör få en motsvarande lagstiftning som går minst lika
långt som den inom EG. Varje tal om behov av ”kollektivt nationellt kapital”
är ett steg tillbaka i tiden.

3.6 Internationell insiderlagstiftning

Insiderlagstiftning är mera avsedd för moraluppbyggnad än för tillämpning
i domstolar. Erfarenheterna visar att bevisningen är svår.

Vi anser därför att förtroendet för marknadsplatserna kräver en insiderlagstiftning
som tillämpas strängt. En anpassning av gällande regelverk till
EG:s minimiregler är angelägen.

4. Vitalisera marknaderna

Den minskade handeln på de finansiella marknaderna i Sverige utgör ett hot
som måste mötas genom aktiva åtgärder för att stärka konkurrenskraften.

4.1 Avskaffa omsättningsskatten

Den viktigaste åtgärden är utan vidare ett omedelbart avskaffande av omsättningsskatten
på aktier och andra värdepapper. Den diskriminerar de

5

svenska marknaderna gentemot utlandet. En betydande del av handeln med Mot. 1989/90

de svenska aktier som är noterade på utländska aktiebörser äger numera N318

rum i utlandet.

Enligt uppgifter från finansdepartementet anses dessutom omsättningsskatten
på aktier och andra värdepapper ge en statsfinansiell förlust om ca
200 milj. kr./år genom de effekter den skapat på marknaden. Andra bedömare
uppskattar statens förlust till mer än 800 milj. kr.

4.2 Real reavinstbeskattning

Nyligen har en väsentlig skärpning av reavinstbeskattningen skett. Den står
i skarp kontrast mot utvecklingen utomlands. I en avreglerad värld med integrerade
finansiella marknader kan Sverige i längden inte avvika väsentligt
från den internationella miljön i skattehänseende.

Realisationsvinstskatt bör därför endast tas ut på verkliga vinster - efter
det att hänsyn tagits till inflationen. På sikt bör långvariga innehav undantas
från reavinstskatt i likhet med vad som gäller i flertalet länder.

4.3 Enkelbeskattning av utdelningar

I flertalet länder i Västeuropa enkelbeskattas utdelningar från aktiebolagen.

Vi anser att detta bör gälla även i Sverige. Detta bör ske genom att bolagets
skatt på utdelade vinstmedel får dras av från mottagarnas skatt. Då uppnås
konkurrensneutralitet mellan svenska företag och företag i andra länder.

4.4 Ökad rörlighet i ägandet

Inom EG pågår ett arbete för att underlätta förvärv av företag utifrån filosofin
att förändringar nästan alltid är till det bättre. I en rapport till EG-kommissionen
har föreslagits att korsägande mellan bolag och aktier med olika
röstvärde bör begränsas eller helt förbjudas. Rätten för ett bolag att köpa
egna aktier skall endast få ske efter beslut av bolagsstämman och då maximeras
till tio procent av aktierna.

Rätten att köpa egna aktier finns inte i Sverige varför en sådan begränsning
inte möter några problem för oss.

Vad avser det korsvisa ägandet har vi tidigare starkt kritiserat denna företeelse.
Korsvist ägande skiljer i stor utsträckning ägandet från inflytandet.

Enligt vår uppfattning skall ägande och inflytande höra ihop. Systemet skapar
dessutom närmast ointagliga ”fästningar” av korsvist ägda företag, där
förändringar endast kan komma inifrån. Detta skadar marknadens funktion.

I första hand bör det korsvisa ägandet bringas att upphöra genom självreglering.
Om detta misslyckas kan i andra hand lagstiftning tillgripas i enlighet
med vad som kan komma att gälla inom EG. Den graderade rösträtten på
aktier har nyligen utretts. Vi anser att - som tidigare nämnts - ägande och
inflytande skall ha ett samband. Det finns anledning att noggrant följa den
utveckling som sker inom EG och anpassa det svenska regelverket därefter.

4.5 Självregleringens betydelse

Marknaderna fungerar bäst med en flexibel och effektiv självreglering. I en
tid av snabb utveckling kan självregleringen snabbare än lagstiftningen an

passa sig till nya konkurrensförhällanden i den snabba förändringen i om- Mot. 1989/90
världen. N318

Lagstiftningen på området bör därför göras så begränsad som möjligt och
främst ange ramarna för verksamheten. Dess ramar skall skapa förutsättningarna
för en fri konkurrens på lika vilkor, och ge allmänheten förtroende
för marknadsplatserna.

5. Bättre riskkapitalförsörjning

En stor del av vårt näringsliv består av företag som inte är noterade på någon
marknadsplats. De flesta faller in under begreppet fåmansbolag. Deras kapitalförsörjning
sker främst genom kreditinstituten men till en del även genom
olika statliga fonder och organ.

De nya företagen är ofta inte tillräckligt kreditvärdiga. I genomsnitt ger
insatser i nystartade företag en negativ företagsekonomisk förräntning. Samtidigt
innebär nyföretagandet stor samhällsnytta. Detta har man insett i de
flesta länder i västvärlden och anpassat skattesystemet därefter.

Utomlands är s.k. venture-capital-företag vanligt förekommande. Dessa
går in med minoritetsposter i nya företag och stärker därmed deras kapitalbas.
Samtidigt tillförs företagsledningskompetens. Genom förmånliga skatteregler
har detta gynnats samtidigt som nya företag tillförts både kapital och
kompetens.

I Sverige har staten försökt lösa problemet genom utvecklingsfonder, Sveriges
Investeringsbank, Industrifonden, STU m.fl. Resultaten har varit blandade.

Ett exempel på hur skattefördelar i kombination med ny marknadsstruktur
bidragit till en bättre riskkapitalmarknad för de lite större småföretagen
är den s.k. OTC-börsen. De mindre småföretagen saknar dock fortfarande
en bra form för riskkapitalförsörjning.

En förändring av skattelagstiftningen som i likhet med utvecklingen i utlandet
gynnar små- och nyföretagandet - till skillnad mot skatteomläggningen
som går i motsatt riktning - är ytterst angelägen.

6. Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om de finansiella marknadernas betydelse,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om förutsättningarna för Sverige att utgöra ett finansiellt
centrum,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om handel med aktier och värdepapper utanför Stockholms
fondbörs,

4. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ändring av 5 § lagen
om Stockholms fondbörs beträffande fondstyrelsens sammansättning
i enlighet med vad som i motionen anförts,

5. att riksdagen beslutar att 7 kap. 11 § bankaktiebolagslagen

7

(1987:618) skall lyda i enlighet med förslag i NU 1987/88:20 reservation
9, val av styrelseordförande i affärsbank,

6. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ändring i bankaktiebolagslagen
(1987:618) beträffande statliga representanter i
bankstyrelser i enlighet med vad som i motionen anförts,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om vikten av att införa en insiderlagstiftning som står i
överensstämmelse med EG:s regler,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om korsvist ägande,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om riskkapitalförsörjning.

Stockholm den 25 januari 1990
Per Westerberg (m)

Nic Grönvall (m)

Karin Falkmer (m)

Gunnar Hökmark (m)
Lars Ahlström (m)

Mot. 1989/90
N318

Stig Bertilsson (m)

Bertil Danielsson (m)