Motion till riksdagen
1989/90:N288

av Ragnhild Pohanka och Anna Horn af Rantzien
(båda mp)

Invandrares och pensionärers hantverkserfarenhet

Ett sårbart samhälle

Vi lever i ett sårbart samhälle. Sårbarheten har ökat med alla de maskiner
och tekniska system som har gjort livet bekvämare, men också hetsigare.
Stordrift och centralisering har gått hand i hand med den industriella utvecklingen.

Tidigare var förhållandet mellan stad och landsbygd mer välbalanserat.
Staden med sina rika möjligheter till högre utbildning och kommersiellt kultur-
och varuutbud m.m. låg i nära kontakt med och försörjdes till stor del
av sitt omland. I dag börjar de största städerna bli otympliga och svåra att
kontrollera vad gäller lagöverträdelser, trafik- och bostadsproblem och avfallshantering.
Samtidigt växer glesbygdsproblemen; närservicen blir allt
sämre när befolkningsunderlaget sviktar och ungdomen lockas till städerna
av det större nöjes- och arbetsutbudet. De kvarvarande får till råga på allt
via skattsedeln subventionera bostadsbyggandet och transportsystemet i städerna.

Vi vet att vi behöver vår levande landsbygd för försvar och livsmedelsförsörjning,
för att hålla kultur- och naturvärden levande och för att bibehålla
och föra vidare till nästa generation de grundläggande överlevnadskunskaperna
innan de faller i glömska. Vi behöver ett jordbruk,där man inte är helt
beroende av importerade insatsvaror och där man tillämpar odlingsmetoder,
som ger långsiktigt bärande jordar och fullvärdiga livsmedel.

Låt kunskapen leva vidare!

För att bygga upp glesbygdens infrastruktur och återinföra kunskaper i
både hantverk och ekologiskt liv i samklang med naturen behöver vi nyttja
pensionärernas gedigna kunnande.

De äldres kunskaper är också ovärderliga ur sårbarhetens och beredskapens
synvinkel. Med dem försvinner många gamla hantverk och andra viktiga
insikter och erfarenheter av socialt nätverk. När vi skall organisera vårt
civila försvar kan vi hämta erfarenhet från de äldre och låta dem ta initiativet
till arbetet - på ideell bas eller som deltidsanställda. Den kontakt mellan generationerna
som naturligt följer av gemensamma satsningar i bygden skulle
ytterligare öka värdet av insatserna.

Då det gäller invandrare från landsbygd i andra kulturer skulle även deras
erfarenheter och hantverksskicklighet i yrken som hos oss är på stark tillba

Mot. 1989/90
N288

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts när det gäller att ta vara på äldres och invandrares kunskap
och erfarenhet.

Stockholm den 24 januari 1990

Ragnhild Pohanka (mp) Anna Horn af Rantzien (mp)

kagång eller utdöda, kunna tas tillvara. De flesta gamla hantverk är nödvändiga
i ett resurssnålt samhälle.

Tillsammans skulle dessa åtgärder öka möjligheten för att ”Hela Sverige
skall leva”, ge landsbygden fler människor och därmed underlag för bättre
samhällsservice.

12