Motion till riksdagen
1989/90:N282

av Lars Werner m.fl. (vpk)
Upphävande av träfiberlagen

När lagen om träfiberråvara infördes var syftet att förhindra att en för stor
del av skogsråvaran skulle användas som bränsle och att industrins behov av
råvara skulle garanteras. Nu verkar alla vara överens om att det finns ett
överskott av sågspån mm som industrin inte vill ha men som skulle kunna
nyttiggöras i energiproduktionen. Det har talats om mängder motsvarande
elproduktion från ett och ett halvt kärnkraftverk, eller värme som täcker årsbehovet
för 65 000 villor, och ersätter stora mängder olja, gas eller torv. Träfiberlagen
fungerar idag som ett hinder för mera långsiktiga satsningar på
spån som energiråvara. Värmeproducenter, till exempel kommuner, drar sig
idag för att satsa på värmeverk och pannor som det effektivaste energiutbytet
av spån. För att göra sådana satsningar krävs garantier för att man långsiktigt
ska få elda med spån. Dispenser från gällande lagstiftning är inte tillräckligt.
I bilaga 8 till långtidsutredningen 1990, LU 90, Skogsnäringen: Miljöfrågor,
avreglering, framtidsutsikter, författad av Lars Hultkrantz och Sören
Wiebe, görs en genomgång av en rad olika frågor avseende skogsbruket
och skogsindustrin. Där konstateras beträffande träfiberlagen att den analys
som gjorts leder till den kategoriska slutsatsen att lagen innebär flera nackdelar
men inga fördelar. Lagen kan, menar författarna, utan förlust ersättas
med ett anmälningsförfarande som innebär att större kapacitetsförändringar
som påverkar den totala virkesförbrukningen i en region offentliggörs.

Mot denna bakgrund, att träfiberlagen inte behövs för att säkra tillgången
på råvara till industrin och att den innebär ett påtagligt hinder för ett effektivt
och långsiktigt nyttiggörande av spån som energiråvara, bör lagen avskaffas
med det snaraste.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen beslutar upphäva lagen om träfiberråvara den 1 juli
1990.

Stockholm den 23 januari 1990
Lars Werner (vpk)

Lars-Ove Hagberg (vpk)
Margo Ingvardsson (vpk)
Bertil Måbrink (vpk)

Mot. 1989/90
N282

Berith Eriksson (vpk)

Bo Hammar (vpk)

Ylva Johansson (vpk)

Rolf L Nilson (vpk)

13