Motion till riksdagen
1989/90:N279

av Ulla Orring (fp)

Statliga insatser för gruvnäringen

En av de viktiga basnäringarna i Västerbotten är gruvbrytning. Det finns totalt
ca 15 % av de sysselsatta i Norrland inom denna verksamhet. Motsvarande
i riket är ca 9,9 %. Många av de mindre västerbottenskommunerna
som Malå och Boliden är uppbyggda av verksamheten kring gruvbrytningen.
Samhället Kristineberg exempelvis har helt etablerats på grund av gruvfyndigheterna.

Därför är det en viktig samhällsplanering inför framtiden att nya fyndigheter
kan exploateras, så att den kunskap som finns inom gruvindustrin i Västerbotten
kan tillvaratas. Och därmed även ge människor arbete inom ett
område som man behärskar.

Gruv- och mineralnäringens betydelse är sålunda väsentlig. En statlig satsning
med både företagsekonomiska och regionalpolitiska hänsyn måste tillkomma
även fortsättningsvis.

En förutsättning för en uthållig och konkurrenskraftig gruv- och mineralindustri
utgör prospekteringsinsatserna. Men om den svenska prospekteringen
skall bli framgångsrik krävs ökad kännedom om berggrunden. Behov
föreligger också av en betydligt snabbare och mer omfattande geologisk karteringsverksamhet.

I den granskningsrapport som riksdagens revisorer lade fram härom året
framgår tydligt brister i prospekteringsarbetet.

Detta gäller framförallt NSG:s prospekteringsverksamhet som visade att
någon ny fyndighet inte kommit till exploatering under de senaste 12 åren.
Vid granskningen konstaterades också vissa brister i den långsiktiga inriktningen
av och strategin för det samlade statliga agerandet inom prospekteringsområdet
samt om stödet till prospekterande företag. Detsamma gäller
karteringen vid SGU.

Statens insatser för prospektering har kraftigt sjunkit under det sista årtiondet.
Bristen på en aktiv mineralpolitik är påtaglig och oroar. Geologiska
kartor i skala 1:5 000 saknas över stora delar av Västerbottens län. Kartor
över det viktigaste prospekteringsområdet, Skelleftefältet och dess randzon,
skulle mycket väl kunna utföras av SGAB, om bolaget fick uppdraget. Det
skulle därigenom kunna förstärka verksamheten i Malå.

De samlade statliga insatserna för prospektering måste förskjutas i riktning
mot tidigare led i prospekteringskedjan som baskartering, malmgeolo

gisk forskning och utveckling samt basprospektering. Och en fördelning av Mot. 1989/90

resurserna mellan olika led i prospekteringskedjan bör åstadkommas. N279

Över huvud taget måste en kraftsamling komma till stånd om svensk mineralhantering
skall kunna utvecklas mer effektivt. Behovet av ökat samarbete
mellan NSG, de övriga statliga organen inom mineralhanteringen och universitet
och högskola bör etableras.

Malå är en liten kommun, belägen mitt i det s.k. Skelleftefältet, Västerbottens
bergslag. Samhället är uppbyggt kring gruvhanteringen och omgivet
av gruvor, där koppar, zink, nickel m.m. bryts.

1 Malå finns SGAB, Sveriges Geologiska AB, ett företag med stor kunskap
inom geologi-mineralogi.

Där finns även ett riksarkiv för borrkärnor. Chefen för borrkärnearkivet
bör nu placeras i Malå, där det centrala borrkärnearkivet finns. Efter det
första skedet av utbyggnaden av borrkärnearkivet i Malå, vari också ingick
att bl.a. gallra i befintliga arkiv som är belägna i Syd- och Mellansverige, bör
den verksamheten nu anses avslutad och därmed placeringen av tjänsten i
Malå avgöras med ett formellt beslut.

Ett viktigt steg i planerna på att göra Malå till ett mineralcentrum är förläggningen
av mineraljaktens kontor till Malå. Mineraljakten utgör en nog
så väsentlig verksamhet för att spåra nya fyndigheter och därmed en viktig
resurs för att trygga malmbasen i svensk gruvindustri.

Statligt stimulansbidrag har även tillskjutits för år 1989 och utgör en viktig
grundförutsättning för att kunna samla ihop prover.

SGAB har utfört undersökningar om metallförekomster i den lagrade
massan i den i Västerbotten nedlagda gruvan i Adak. Det handlar om
6miljoner ton. Vissa undersökningar tyder på att det skulle vara möjligt att
anrika sligen i gruvan. Bl.a. finns stora mängder av kordierit, som används
inom plastindustrin. NSG (nämnden för statens gruvindustri) bör ges förutsättningar
att bedöma om projektet är möjligt och, om så är fallet, ges ekonomiska
medel att sätta igång anrikning som endera kan drivas i projektform
genom ett mindre anrikningsverk på plats i Adakgruvan eller köras med lastbil
för anrikning i Kristineberg i Boliden Minerals anläggning.

Sammanfattningsvis får inte staten dra ner sina ambitioner att finna nya
malmer. Västerbotten är ett mineralrikt län och där finns förutsättningar
även i framtiden för en stabil gruvnäring.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att insatserna i prospekteringskedjan måste förskjutas
i riktning mot ökad baskartering, malmgeologisk forskning
och utveckling samt basprospektering,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om mineraljakt,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att chefstjänsten
för det centrala borrkärnearkivet bör placeras i Malå,

7

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i mo- Mot. 1989/90
tionen anförts om det i Adak lagrade gruvavfallet. N279

Stockholm den 25 januari 1990
Ulla Orring (fp)