Motion till riksdagen
1989/90:N223
av Bengt Westerberg m.fl. (fp)
Livskraftiga småföretag
Småföretagen är betydelsefulla
Vid årsskiftet 1989 fanns det 369 000 privata företag i Sverige (exkl. de
130 000 jord- och skogsbruken). Företag med färre än 200 anställda uppgick
till 368 000, det är alltså småföretagen som dominerar näringslivet.
Hela 96 % (356 000) utgörs av de minsta företagen (0—19 anställda).
99 % (364 000) utgörs av de mindre företagen (färre än 50 anställda).
Endast 1 % (3 700) utgörs av de medelstora företagen (50—199 anställda).
Småföretagen utgör 99,7 % av de privata företagen exkl. jordbruket. De
sysselsätter 60 % av de verksamma i näringslivet.
Inom EG används ofta som definition på ett småföretag bl.a. att antalet
anställda är färre än 500. Om detta kriterium skulle användas i Sverige skulle
endast 425 eller 0,1 % av de svenska företagen vara storföretag.
Hela 70 % av det privata näringslivets arbetskraft skulle beröras av EG:s
småföretag om Sverige ingick i EG. I Sverige finns 1 514 000 sysselsatta i
företag med färre än 500 anställda. En dynamisk småföretagssektor är viktig
för sysselsättningen och den har en avgörande betydelse för möjligheterna
att bredda näringslivsstrukturen i utsatta regioner. På många mindre orter
har småföretagen stor betydelse för att skapa en stabil arbetsmarknad och
livskraft i bygden.
Socialdemokraternas politik för småföretagsverksamheten tar inte i tillräcklig
grad hänsyn till vad som kännetecknar småföretagen. Mängder av
lagar och förordningar bygger i stället på de stora företagens villkor och de
är svårare att överblicka för de mindre företagen.
Plötsliga ändringar i spelreglerna skapar oro och osäkerhet hos alla företag,
men mest bland småföretagen som har sin egen ekonomi och familjens
trygghet tätt kopplad till det egna företaget. Lagstiftning och föreskrifter när
det gäller arbetsrättsliga frågor är också ofta anpassade till de större företagens
förhållanden. Utformningen av skattesystemet är också av speciellt stor
betydelse för nyföretagande och för utvecklingen av de små och medelstora
företagen.
Olika former av konkurrensbegränsningar - inte minst i den offentliga
verksamheten - drabbar särskilt de mindre företagen, som oftast saknar
möjligheter att göra sina intressen gällande gentemot myndigheter, kommuner
och organisationer av olika slag.
Marknadsekonomi
För oss liberaler är marknadsekonomin den självklara basen i ett välfärdssamhälle.
Vi behöver bara se oss om i Europa för att konstatera att marknadsekonomin
är en förutsättning för välfärden. Öststaterna, som tillämpat
och lovprisat planekonomi, visar nu öppet att planekonomierna gjort fullständig
bankrutt och förändringar av deras ekonomiska system håller nu på
att genomföras. Man söker marknadsekonomiska lösningar på sina gigantiska
problem.
Utan ett fritt näringsliv och enskilt ägande finns ingen demokrati. Ingenstans
i världen har ekonomisk planhushållning och centralstyrning kunnat
förenas med politisk demokrati.
För att marknadsekonomin ska fungera krävs livskraftiga små och medelstora
företag. De är viktiga för att en sund konkurrens ska råda på marknaden.
De ger mångfald och valfrihet, de sprider det ekonomiska inflytandet
och de motverkar kartellbildningar.
Konsumenten kan genom fritt köpval och prisjämförelser påverka och
styra vad som ska produceras. Risken för obefogade prishöjningar, för kvalitetsförsämring
och för ineffektivitet minimeras på detta sätt. Det är småföretagens
närhet till kunderna som gör marknadsekonomins signalsystem så effektivt.
Genom sin smidighet kan de med kort varsel anpassa sig till kundernas
förändrade krav.
Ideér och skaparkraft
Det är i småföretagen som mycket av det nytänkande sker vilket sedan leder
till utveckling av produkter och tjänster - en förutsättning för hela näringslivets
framgång. De mindre företagen utgör en god miljö för nya ideér.
Drivkraften bakom tillkomsten av många företag är en enskild människas
ambition att skapa något eget och att utveckla speciella intressen och färdigheter.
Etablering grundar sig ofta på en idé om att utveckla och sälja en produkt
eller att tillhandahålla varor och tjänster på en viss marknad.
Många små företag har genom kreativitet och dynamiskt tänkande bidragit
till vårt lands ekonomiska välstånd. En del har utvecklats till stora företag
med imponerande exportförmåga.
Det egna företagandet är alltså viktigt för landet men det har också betydelse
för den personliga tillfredsställelsen. Är det roligt att driva företag så
är det naturligt att man också satsar på fortsatt utveckling trots att det innebär
stora arbetsinsatser och risktagande för ägaren/företagsledaren.
Flertalet av de mindre och medelstora företagen är familjeföretag i vilka
ägaren, ofta tillsammans med familjemedlemmar, är verksam. Det direkta
ansvaret för företagets ledning i kombination med personligt risktagande
kräver ett engagemang, som är av stor betydelse för näringslivets utveckling.
För att nå framgång krävs inte bara läggning, utan också kunskap, ekonomiskt
risktagande och mycket arbete. Företagaren i ett litet företag har ofta
långa arbetsdagar och får använda många kvällar och helger för administration.
1* Riksdagen 1989190. 3 sami. Nr N222-224
Uppfinnarens villkor Mot. 1989/90
Enskilda uppfinnares tankeverksamhet ligger bakom många av de svenska
industrier som idag är framgångsrika på världsmarknaden, t.ex. SKF, Nobel
och Tetrapak. Dagens ”amatöruppfinnare” saknar ofta möjligheter att utveckla
sina ideér. Det allmänna klimatet för den här typen av kreativt arbete
är dåligt.
Det går inte att kommendera fram kreativitet, utan det handlar om att
positivt påverka förutsättningarna för uppfinnarens arbete. Kreativt skapande
handlar mycket om inre motivation, en lidelse att lösa ett problem,
att övervinna en svårighet.
En av STU tillsatt projektgrupp har haft i uppdrag att utreda hur det statliga
stödet till uppfinnarverksamhet bör utformas och hur en lämplig ”infrastruktur”
för uppfinnare skall se ut.
Förslagen från gruppen planeras bli behandlade i den forskningspolitiska
propositionen i februari 1990. Folkpartiet återkommer då med konkreta förslag
om uppfinnares villkor.
Småföretag exporterar
Frihandel är en väsentlig beståndsdel i en fungerande marknadsekonomi.
Sveriges ekonomiska utveckling och välstånd har uppnåtts tack vare en omfattande
internationell handel. Flertalet exportföretag är småföretag. Av de
direktexporterande privata företagen i den svenska affärssektorn har 98 %
färre än 200 anställda. De allra minsta företagen som inte har egen export är
ofta legotillverkare och underleverantörer till större företag och medverkar
därigenom till att införa valuta till Sverige.
Arbetet inom EG med att bilda en gemensam inre marknad berör i högsta
grad de svenska företagen. Det skulle slå hårt mot svenskt näringsliv om det
på den västeuropeiska marknaden skulle behöva kämpa på sämre villkor än
sina EG-konkurrenter. Inom storföretagen pågår en strukturering för att på
olika sätt skaffa sig tillgång till EG-marknaden. För småföretagen är detta
svårare och därför är Sveriges officiella relationer till EG av särskild betydelse
för småföretagarna. Framför allt för små företag är ett nära EG-samarbete
viktigt.
Inom EG finns ett särskilt aktionsprogram för småföretagen. Syftet med
detta program är att minska problemen för de mindre och medelstora företagen
och att öka intresset för att starta företag.
En del av aktionsprogrammet gäller förenkling av det administrativa systemet.
Bakgrunden är att små företag belastas relativt sett hårdare av samhällets
regelsystem än de stora företagen. EG-kommissionen har beslutat att
alla lagförslag som den lämnar till ministerrådet skall åtföljas av en värdering
av konsekvenserna för småföretagen. Medlemsländerna har också tagit initiativ
till att förenkla lagar och regler för småföretagen.
Enligt folkpartiets uppfattning bör även Sverige som ett led i harmoniseringen
med EG införa motsvarande regler. Detta skulle på sikt onekligen
kunna medföra betydande förenklingar för småföretagen.
Som tidigare nämnts har även små och medelstora företag en betydande
exportandel, men det kan förmodas att en stor potential alltjämt finns kvar. 4
Många småföretag har en nog så besvärlig tröskel att ta sig över innan de kan Mot. 1989/90
komma ut på den internationella marknaden. Kontaktsvårigheter, språksvå- N223
righeter, bristande kunskaper om lagar och regler osv. utgör ibland ett för
stort hinder för att export ska komma till stånd.
De regionala utvecklingsfonderna bör öka sina ansträngningar att underlätta
småföretagens export. Företagens egna organisationer är en viktig resurs
och kontakter mellan dessa organisationer och Exportrådet bör också
kunna leda till nya marknader för svenska småföretag.
Regionalpolitisk betydelse
Småföretagens spridning underlättar regional balans genom att ge service
och arbetstillfällen åt bygder som annars skulle ha stora svårigheter eller rent
av läggas öde. Det finns ofta en personlig känsla för hembygden i kombination
med företagarandan. Småföretagen är mera anpassningsbara än stora
företag och de har en beundransvärd förmåga att ”bita sig fast” i bygder med
små förutsättningar. Stora företag har många gånger en synnerligen stor betydelse
för den ort där de är verksamma. Men det är av största vikt att det
omkring det stora företaget finns ett differentierat småföretagande, som inte
enbart är beroende av legotillverkning utan som också har en produktion av
varor och tjänster oberoende av det stora företaget.
Småföretagen är viktiga från sysselsättningssynpunkt. Det är framförallt
utvecklingen i dessa företag jämte nyetablering som skapar nya arbetstillfällen.
Skydda näringsfriheten
Fri etableringsrätt är en nödvändig förutsättning för marknadsekonomin.
Folkpartiet föreslår i en näringspolitisk partimotion att näringsfriheten
grundlagsskyddas.
I dag råder i praktiken ett näringsförbud inom flera av den offentliga sektorns
sociala verksamheter. Socialdemokraternas politik har under många år
gått ut på, att förbjuda eller försvåra för dem som arbetar inom vård, omsorg
och utbildning, att öppna liknande verksamheter i egen regi.
Detta utgör en allvarlig begränsning inte bara i konsumenternas valfrihet
utan också i näringsfriheten. Förslag om att avskaffa de offentliga monopolen
framläggs i andra motioner.
Vandelsprövning, tillståndskrav och andra former av etableringskontroll
som innebär generella regleringar av hela branscher ska avskaffas. Det är
inte motiverat med inskränkningar och restriktioner annat än om människors
hälsa och säkerhet står på spel.
Företag får inte diskrimineras på grund av att de är enmansföretag och/eller
saknar kollektivavtal. När en fackförening av det skälet motsätter sig att
ett företag anlitas är det ett allvarligt ingrepp i etableringsfriheten.
Enskilda initiativ bör i stället uppmuntras. Företagaren, som person,
måste mötas med uppskattning - inte med misstänksamhet. Vi måste få ett
samhälle där initiativ och skapande välkomnas och där toleransen mot enstaka
misslyckanden blir större. Ett samhälle där socialistisk misstro ersätts
med liberal tilltro. 5
Fri och sund konkurrens
En mängiald av företag, som bjuder ut sina varor och tjänster i konkurrens
med varandra gynnar konsumenten. Det blir konsumenternas köpval som
bestämmer produktionen.
En förutsättning är att inte myndigheterna ingriper på olika sätt, genom
skatter som slår orättvist, etableringsförbud eller ekonomiska subventioner.
En fungerande konkurrens kräver att förutsättningarna är detsamma för
olika företag och ägarformer.
Särskilt viktig är frågan om konkurrensneutralitet mellan kommuners och
landstings verksamhet i egen regi respektive extern upphandling. De förändringar
som krävs i fråga om mervärdeskatten kommer att behandlas i samband
med skattereformen.
Det gäller också att alltid vara på sin vakt mot prisöverenskommelser och
leveransvägran. Det ankommer på Näringsombudsmannen att noga övervaka
sådana tendenser. Det är viktigt att NO agerar kraftfullt och snabbt.
Särskilt småföretag är känsliga för långa handläggningstider. Uteblivna leveranser
betyder utebliven produktion eller försäljning, förluster som i värsta
fall kan leda till konkurs för det lilla företaget. Det händer att mindre företag
som kraftigt sänker priserna blir utsatta för leveransvägran från sina leverantörers
sida. Sådana påtryckningar från leverantörer och konkurrenter är ett
brott mot marknadsekonomin och till nackdel för konsumenterna.
Fasta spelregler och ökad rättssäkerhet
Företagen måste kunna räkna med stabilitet och långsiktighet i lagar och regler.
Om de förutsättningar som statsmakterna ger för verksamheten ändras
med kort varsel, då skapas en osäkerhet som påverkar företagen negativt.
Beslutsunderlaget förändras och investeringskalkyler kullkastas.
Missgrepp på det här området drabbar framförallt de mindre företagen.
De kan inte arbeta med samma riskspridning som de större företagen och de
har inte heller de stora företagens resurser till att hålla sig underrättade om
vilka förändringar som planeras och genomförs.
Därför ska regelsystemet präglas av långsiktighet och de omprövningar
som bli' nödvändiga måste åtföljas av generösa övergångsbestämmelser.
Det ligger i sakens natur att många regler kommer att ändras i den genomgripande
skattereform som nu förestår. Bortsett från de positiva effekterna
av skatteförslagen i sig innebär förändringen också att ett mer enhetligt och
stabilt skattesystem skapas. Därigenom förbättras förutsättningarna för en
önskvärd långsiktighet i regelsystemen.
Folkpartiet ställer i flera sammanhang krav på ökad rättssäkerhet. Det
kravet har aktualitet också när det gäller företagande. Flera uppmärksammade
fall har visat på konflikter t.ex. mellan skattemyndigheter och småföretagare,
konflikter som rimmar illa med rättssäkerhetskravet. Kravet på
förstärkt grundlagsskydd för äganderätten har aktualiserats bl.a. i samband
med uttaget av den s.k. engångsskatten.
Lagstiftning och tillämpning skall ske på ett sådant sätt att godtycke och
Mot. 1989/90
N223
6
maktmissbruk förhindras. När myndigheterna gör fel skall företag och dess Mot. 1989/90
ägare hållas skadeslösa. I grundlagen måste äganderättens ställning förstär- N223
kas. Förslag i detta syfte läggs också fram i andra motioner från folkpartiet.
Sprid ägandet - bort med löntagarfonderna
Folkpartiet bekämpar maktkoncentration. Vi vill att svenskt näringsliv skall
ha ett så spritt ägande som möjligt. Det är en av anledningarna till att de
kollektiva löntagarfonderna måste bort och inte kompletteras med nya fonder
som LO föreslår.
Löntagarfondernas avveckling behandlas i en trepartimotion från folkpartiet,
moderata samlingspartiet och centerpartiet.
I stället vill vi se mer av individuella andel-i-vinst-system. Politiker och
myndigheter bör vara positiva till att anställda blir delaktiga i vinsten och
får ett starkare personligt intresse av lönsamheten i företaget. Andel-i-vinstsystemet
ger inflytandet till dem som arbetar i företaget och inte till centrala
fackliga organisationer. Därför skall inte individuell vinstdelning försvåras
eller förhindras - utan stimuleras. Det gör fler till ägare av svenskt näringsliv.
Folkpartiets förslag om andel-i-vinst-system behandlas utförligare i vår
motion om ägandespridning.
Byråkrati och krångel
En av fördelarna med det mindre företaget är frånvaron av intern byråkrati
och bundenhet. Småföretagaren kan snabbt anpassa sin produktion till kundens
krav.
Men myndigheternas regelverk och byråkratiska krångel är besvärliga för
de små företagen, som inte är stora nog att hålla sig med särskilda kamerala
avdelningar. Detta måste myndigheterna ta hänsyn till och förenkla så
mycket som möjligt.
Det är angeläget också att ytterligare begränsa det uppgiftslämnande som
nu innebär trist arbete på helger och kvällar. Folkpartiet föreslår därför att
delegationen som granskar myndigheternas krav på företagen återinförs.
Arbetsrätten
Den arbetsrättsliga lagstiftningen är inte anpassad till småföretagen. En
översyn behöver därför göras. Den bör bl.a. gälla arbetstagarbegreppet. Det
är viktigt att det finns klara regler för huruvida en person är att betrakta som
anställd eller företagare. Även de arbetsrättsliga skadestånden ingå i översynen.
De står ofta inte i rimlig proportion till den uppkomna skadan.
Genom att gällande kollektivavtal innehåller begränsningar i den lagstadgade
rätten till sex månaders provanställning är det i praktiken ett stort antal,
framförallt mindre, företag som inte har denna möjlighet. Inte minst för
att stimulera provanställningar i småföretagen är det viktigt att dessa hinder
undanröjs. Även dessa frågor bör prövas.
7
Skattereformen behövs
Folkpartiet hälsar med stor tillfredsställelse att det nu finns en överenskommelse
om en skattereform 1991 och riksdagsbeslut om ett inledande steg
1990. Vi har länge påtalat nödvändigheten av en reformering av det gamla
skattesystemet så att det lönar sig att arbeta.
Den grundläggande principen i reformarbetet är likformig och enhetlig
beskattning med kraftigt sänkta skattesatser på en breddad skattebas. Därigenom
kommer t.ex. folkpartiets krav på lägre marginalskatt och automatiskt
inflationsskydd att genomföras.
Även företagsbeskattningen reformeras genom sänkt skattesats och breddad
bas. En väsentlig effekt härav blir minskad inlåsning av vinstmedel i historiskt
vinstgivande företag. Detta kommer att leda till en bättre fungerande
marknad för kapital och investeringar.
Skattereformen väntas leda till att både de totala skatterna och de totala
offentliga utgifterna sjunker uttryckta som andelar av bruttonationalprodukten.
Redan 1991 leder skattereformen till 6 miljarder kronor lägre skatter.
Därefter skapas bättre förutsättningar att gå vidare med sänkt skattetryck.
Skattepolitiken kommer att behandlas utförligare inom kort i särskild ordning.
Vi vill dock redan nu poängtera viktiga kompletterande förslag som bör
genomföras när det gäller småföretagsamheten:
- Förmögenhetsskatten på arbetande kapital i små och medelstora företag
måste avskaffas.
- Arvsskatten på arbetande kapital i små och medelstora företag måste sänkas
för att underlätta generationsskiften.
- Det krävs lyhördhet för egenföretagarnas speciella situation.
Folkpartiet ser det som en viktig uppgift att uppmärksamma egenföretagarnas
speciella förhållanden, då dessa inte alltid kan utnyttja skatteregler
som passar för andra typer av företag. Vi vill också att möjligheten att införa
personliga investerings-/riskkapitalkonton utreds. Syftet med sådana konton
skulle vara att underlätta för löntagare som önskar starta ett eget företag.
Arbetsgivaravgifterna
Arbetsgivaravgifterna upplevs av många mindre företag som de mest betungande.
I andra motioner till detta riksmöte föreslår folkpartiet
- att den ”tillfälliga” arbetsmiljöavgiften på 1,5% som beslutades våren
1989 avskaffas fr.o.m. 1 juli 1990,
- att den särskilda ATP-avgiften på 0,2 % till de kollektiva löntagarfonderna
avskaffas från samma datum, samt
- att sjukpenningsystemet reformeras genom bl.a. införande av en s.k. arbetsgivarperiod.
Detta kombineras med en sänkning av sjukförsäkringsavgiften.
Effekterna blir särskilt positiva i de mindre företagen som ofta
har en lägre sjukfrånvaro än stora företag men som idag betalar lika
mycket i sjukförsäkringsavgift.
Mot. 1989/90
N223
8
Utvecklingsfonderna Mot. 1989/90
Utvecklingsfonderna skall enligt folkpartiets uppfattning koncentrera sina ^223
insatser till serviceverksamhet, medan kreditgivningen på grund av utvecklingen
på kreditmarknaden i övrigt har spelat ut sin roll. Utvecklingsfonderna
bör prioritera de minsta småföretagen och bedriva en konsultverksamhet
med rådgivning och kontaktförmedling.
Ett krav, som folkpartiet framfört under många år, är att utvecklingsfonderna
måste vidga sin målgrupp till att omfatta även hantverk och serviceföretag.
Nuvarande förhållanden blir alltmer ohållbara. Onödiga gränsdragningar,
som är svåra att motivera, måste undvikas.Stor kunskap om företagsamhet
och marknadsmöjligheter bör finnas i utvecklingsfondernas styrelser
för att göra stödinsatserna på rätt sätt och i rätt företag. Till utvecklingsfondernas
styrelser bör väljas personer med företagserfarenhet.
Kvinnor som företagare
Det finns en historisk tradition av företagsamhet bland kvinnor. Kvinnligt
företagande minskade avsevärt under strukturförändringar på 50- och 60-talen,
men har därefter återigen expanderat. Det finns ett ökande intresse
bland kvinnor att bli egna företagare - ett företagarintresse som är till stort
gagn för svenskt näringsliv.
Hela samhället har ett intresse av att kvinnors kreativitet tas till vara. Inte
minst därför skall enskilda alternativ inom vård och omsorg, där många kvinnor
arbetar, uppmuntras.
Kvinnlig företagsamhet finns i stor utsträckning i servicebranscher och i
mindre utsträckning inom tillverkningsindustrin. Kvinnor som företagare är
därigenom uteslutna från möjligheter till stöd från de regionala utvecklingsfonderna.
Detta är ett av skälen till att vi föreslår att utvecklingsfondernas
målgrupper utvidgas.
Kvinnlig företagsamhet finns utförligare behandlad i folkpartiets motion
om jämställdhet.
Utbildning
Näringslivet har idag brist på yrkesutbildad arbetskraft. För småföretagen är
detta särskilt bekymmersamt eftersom de har mindre resurser att rekrytera
kvalificerad personal eller erbjuda utbildning inom företaget.
Grundskolan skall förmedla baskunskaper och ta tillvara elevernas personliga
anlag. Elevernas kontakter med arbetslivet måste ske tidigt i grundskolan.
Lärare och SYO-konsulenter skall ges större möjligheter att få
ökade kunskaper om småföretagens roll i svenskt näringsliv.
Gymnasieskolan måste anpassa språkundervisningen till en ökad internationalisering.
Den yrkesinriktade utbildningen på gymnasieskolan står inför en genomgripande
förändring. Riksdagen har beslutat om en försöksverksamhet med
en förändrad yrkesutbildning som bygger på förslag från ÖGY. Utbildningen
skall ske i nära samverkan med arbetslivet. Det är viktigt att yrkesråden
och företrädare för branscherna får vara med i ett samarbete om läropla
nema. En jämförelse bör göras med de krav på respektive yrke som ställs Mot. 1989/90
inom EG-länderna. Även lärlingsutbildning är ett bra alternativ till gymna- N223
sieskolan. Den bör alltså ges ökade resurser. Det gäller både antalet platser
och statsbidragen för dess anordnande.
Lärlingsutbildningen skall inte omgärdas av bestämmelser och förbehåll,
utan vara ett alternativ till linjer i gymnasieskolan. Statsbidrag bör utgå med
75 % första året, 50 % andra och 25 % tredje året. Gränsen för antalet lärlingsplatser
bör undanröjas.
Folkpartiets krav på förbättrad lärlingsutbildning utvecklas ytterligare i en
annan motion.
Hantverket på frammarsch
Under de senaste åren har intresset åter ökat för hantverk, liksom medvetenheten
om att hantverksyrket kan vara en framtidsbransch. Många ungdomar
intresserar sig nu för gamla hantverk och skaffar sig utbildning för dessa.
Hantverkskunnande - förvärvat genom generationers praktik - kan stödja
dagens teknik och initiera morgondagens.
Folkpartiet tar upp hantverksfrågorna utförliga i en särskild motion.
Detaljhandeln
Enligt folkpartiets uppfattning måste detaljhandeln ägnas större uppmärksamhet.
Den har utomordentligt stor betydelse som länk mellan producent
och konsument.
Utgångspunkten skall vara att skapa förutsättningar för ett distributionssystem
som kännetecknas av mångfald, effektiv konkurrens och fri prisbildning.
Koncentration och blockbildningar i grossistledet minskar detaljhandelns
möjligheter att differentiera varuutbudet och leder till dyrare varor.
De fria affärstiderna måste behållas. Leveransvägran, karteller och monopol
i alla dess former måste aktivt motverkas. Detaljhandelns villkor behandlas
utförligare i en särskild folkpartimotion.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen hos regeringen begär att alla lagförslag som berör
småföretagen skall åtföljas av en redovisning av konsekvenserna för
dessa företag,
[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att företag som är enmansföretag och/eller saknar
kollektivavtal inte får diskrimineras,1]
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om prisöverenskommelser och leveransvägran,
[att riksdagen beslutar avskaffa förmögenhetsskatten på arbetande
kapital i småföretag,2]
[att riksdagen hos regeringen begär förslag om sänkt arvsskatt för
att underlätta generationsskiften,2]
[att riksdagen hos regeringen begär en utredning om personliga
investerings-/riskkapitalkonton,2]
3. att riksdagen beslutar att de regionala utvecklingsfondernas låneverksamhet
avvecklas,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om de regionala utvecklingsfondernas serviceverksamhet
med exportkontakter för småföretag,
5. att riksdagen beslutar att de regionala utvecklingsfondernas målgrupp
utvidgas till att gälla också hantverks- och serviceföretag,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om valet av ledamöter i de regionala utvecklingsfondernas
styrelser,
[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om återinförande av en delegation för att begränsa
krångel och byråkrati,3]
[att riksdagen hos regeringen begär en översyn av de arbetsrättsliga
lagarna med syfte att få en bättre anpassning till de mindre företagen,
*]
[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om lärlingsutbildningen.4]
Stockholm den 18 januari 1990
Bengt Westerberg (fp)
Ingemar Eliasson (fp)
Karl-Göran Biörsmark (fp)
Birgit Friggebo (fp)
Elver Jonsson (fp)
Daniel Tarschys (fp)
Jan-Erik Wikström (fp)
1 1989/90:A723
2 1989/90:Sk354
3 1989/90:Fi406
4 1989/90:Ub231
Kerstin Ekman (fp)
Charlotte Branting (fp)
Sigge Godin (fp)
Ingela Mårtensson (fp)
Anne Wibble (fp)
Isa Halvarsson (fp)
Mot. 1989/90
N223
11