Motion till riksdagen
1989/90:L908

av Magnus Persson (s)

Ändrad preskriptionstid för bankmedel

1972 satte en man in 17 000 kr. på en bankbok i SE-Banken. Eftersom han
sedan inte behövde pengarna till ett planerat husköp lät han pengarna stå
kvar. När han i dagarna ville ta ut pengarna, som med ränta hade vuxit till
cirka 40 000 kronor, fick han av banken beskedet att han ej längre ägde pengarna
eftersom kontot ej hade rörts på över tio år.

Det är allmänt bekant att bankerna, genom nya avgifter, ständiga avgiftshöjningar
och krångliga regler försöker pungslå sina privatkunder. Däremot
är de ofta generösa med att hjälpa bl.a. företag.

Preskriptionsregeln som SE-banken nu utnyttjat är inte rimlig. Det är vanligt
att små barn som gåva får bankböcker med pengar att ta ut först när de
blivit äldre, att äldre människor under längre perioder inte rör pengarna på
sina bankböcker eller att gamla bankböcker upphittas vid bouppteckningar
osv.

Reglerna måste därför ändras så att bankerna inte har rätt till kundernas
medel. Kan inte banken bevisa att pengarna verkligen tagits ut genom att
visa upp kvitto på uttaget, borde den vara skyldig att lämna tillbaka inlånade
belopp med ränta.

En förändring av nuvarande preskriptionsregel bör därför ske. Den nuvarande
tioårsregeln bör förändras till en form av ”livstidsregel” för bankinnehavaren.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ändrad preskriptionstid för banktillgodohavande.

Stockholm den 25 januari 1990

Magnus Persson (s)