Motion till riksdagen
1989/90:L721
av Inger Schörling m.fl. (mp)
Konsumenträtt
Miljöpartiet de gröna anser att ett viktigt mål för konsumentpolitiken är att
konsumenterna skall ges chansen att vara aktiva så att de därmed får det
inflytande över produktionen som tillkommer dem enligt principerna för det
marknadsekonomiska systemet. Ett medel för att kunna ge konsumenterna
denna makt och detta inflytande är att de får tillgång till en saklig produktinformation
när de vill ha den. Stärk konsumenternas ställning gentemot marknadskrafterna!
Konsumenterna skall ha makt över sin vardag.
I denna motion tar vi upp följande områden inom konsumentpolitiken:
1. Grunderna för miljöpartiet de grönas politik och strategi för att nå
uppsatta mål
2. Problembeskrivning
3. Köpfrid vad den är och hur den kan styra konsumentpolitiken
4. Produktinformation hur den kan se ut och hur den kan nå konsumenten
5. Kommersiell reklam och dess former och dess lagliga begränsningar
6. Samhällsinformation
7. Produktredlighet
8. Produktansvar
9. Varumärkning
10. Förpackningar
11. Konsumentskydd
12. Transporter
13. Lokal produktion
14. Nytt presstödssystem
15. Massmediakunskap
16. Forskning om konsumentfrågor
Sammanfattning av förslag
För att en vår gemensamma framtid skall kunna bli möjlig för alla människor
i världen fordras det av oss i den industriella världen att vi minskar vår materiella
förbrukning. Det är i våra dagliga gärningar som vi tillsammans kan
bidra till denna minskning. I ett informationsförföriskt samhälle är detta inte
lätt för de flesta av oss att klara ett sådant arbete. Att minska den materiella
konsumtionen och användningen av hälsovådliga och naturförstörande äm- Mot. 1989/90
nen fordrar kunskaper. L721
Det fordras en saklig produktinformation. I sakligheten ingår att tillverkaren
öppet redovisar de miljöstörningar och hälsoverkningar som varan ger
upphov till under tillverkning, transporter, användning och som avfall. Syftet
är att vi som konsumenter skall kunna göra så miljövänliga val som det
går att göra.
I miljöpartiet de gröna tror vi pä den upplyste konsumentens i en fungerande
marknadsekonomi.
Här avviker inte miljöpartiet de gröna från de andra partierna i Sverige.
Den avgörande skillnaden är att vi tar frågan om den upplyste konsumenten
på konsekvent allvar. Vi menar att kunskapsinhämtandet måste underlättas
genom en fungerande konsumentupplysning i alla landets kommuner.
Produktinformationen skall främja människors hälsa och motverka miljöförstöring,
den får inte vara könsdiskriminerande och rasistisk, den får inte
vara påträngande, utmanande eller manipulerande. Den skall karaktäriseras
av saklighet och återhållsamhet.
Miljöpartiet de gröna vill införa begreppet köpfrid som innebär att medborgarna
inte skall behöva bli utsatta för ett informationstvång. Vi skall fritt
kunna välja när vi vill ha produktinformation. Köpfridstanken innebär nej till
oombedd direktreklam i brevlådor, nej till reklam i teve - ja till starkt begränsad
reklam på offentliga platser.
En viktig del av miljöpartiet de grönas politik på konsumentområdet rör
produktredlighet som bland annat innebär att varor skall vara det de utger
sig för att vara, att det skall klara finnas produktspecifikationer och att det
finns uppgifter om bland annat tillverkningsdag och tillverkare m.m.
I produktredlighetsbegreppet ingår att vi inte kan acceptera produktionsmetoder,
som bryter mot t ex bra miljövård och god djurhållning, att vi ställer
upp på GATT-bestämmelserna om konkurrens på lika villkor. Detta senare
innebär att vi kräver att importerade varor skall klara de svenska produktspecifikationerna
.
Det skall åligga tillverkaren ett strikt och fullt produktansvar med ansvar
för de skador som produkten förorsakar människor och natur inom gränserna
för gällande lagar.
Miljöpartiet de gröna vill särskilt framhålla substitutionsprincipen. Den innebär
helt kort att man alltid skall göra ”miljörimliga” val. När ett mindre
miljöfarligt alternativ finns skall detta väljas.
Miljöpartiet de grönas politiska grund och strategi för att nå
uppsatta mål
Grundläggande mål
Som grund för sitt politiska arbete har miljöpartiet de gröna fastlagt fyrasolidariteter:
1. Solidaritet med naturen och de ekologiska systemen
2. Solidaritet med kommande generationer
3. Solidaritet med utsatta grupper inom Sverige
4. Solidaritet med människorna i u-länderna Mot. 1989/90
Dessa mål ställer krav på politiken och dess utformning och på oss männi- L721
skor, vårt sätt att leva och att tänka. De flesta medborgare i Sverige kan vid
närmare eftertanke tänka sig att ställa upp på dessa mål. Problemet är att
målen, om de skall uppfyllas, ställer krav på oss att ändra vår livsstil och det
på i många avseenden omfattande sätt.
Vi måste inse att vi måste leva innanför de gränser som naturens tålighet
sätter. Industrisamhället som system har fram till nu byggt på fyra underförstådda
allmänt accepterade men ohållbara förutsättningar:
1. Obegränsad tillgång till lagrad energi
2. Obegränsad tillgång till råvaror
3. Obegränsad tålighet hos naturen mot påverkan
4. Obegränsad fysisk och psykisk tolerans hos människan mot en ändrad
livssituation
Nackdelarna och riskerna med en fortsatt utveckling byggd på dessa förutsättningar
börjar nu bli uppenbara för allt fler människor. De globala miljöhoten
och den allt snabbare utplundringen av knappa råvaruresurser hotar
nu på allvar människans fortsatta existensmöjligheter på jorden. Inte minst
visas detta av den SIFO-undersökning som publicerades den 26 april 1989 i
Dagens Nyheter som visar att 90% av de tillfrågade är villiga att ändra sitt
konsumtionsmönster för att rädda naturen och livsförutsättningarna. Uppgifterna
har den 30 januari 1989 kompletterats med att drygt 70% av de tillfrågade
i en ny SIFO-undersökning sätter miljöfrågorna som den främsta politiska
frågan.
De långsiktiga överlevnadsfrågorna måste prägla det politiska arbetet i
mycket hög grad det närmaste decenniet. Vi måste ta dessa problem på allvar
så att vi kan gå in i det nya seklet med helt andra förutsättningar än vad
som gäller idag.
En första kärnpunkt i förändringsarbetet är att vi alla tillsammans måste
bidra till att minska den materiella förbrukningen. Sker icke detta kan vi inte
i längden upprätthålla liv på ett drägligt sätt för oss själva, de kommande
generationerna och för de som bor i världens fattiga länder. Vi måste inse att
vårt slösaktiga sätt att leva är ett mycket svårt överlevnadshot för oss och
världens fattiga.
En andra kärnpunkt i förändringsarbetet är att Sverige ännu aktivare
måste arbeta för nedrustning och minskning av krigsriskerna i världen. Rustningarna
i världen och i Sverige tar orimliga resurser av andlig och materiell
kraft från arbetet på vår och andras överlevnad. Rustningarna är en stor del
av hotet mot vår överlevnad.
En tredje kärnpunkt i förändringsarbetet är att vi nu verkligen aktivt måste
minska våra miljöhotande utsäpp av alla slag. Miljöförstöringen, ozonhålet,
koldioxiden, kärnkraften med alla dess utsläpp och katastrofrisker, det miljöfarliga
avfallet för att nämna några problem utgör alla avgörande hot mot
vår framtid och de måste mötas på bred front. Det fordrar betydande insatser
och uppoffringar. De flesta miljöproblem är till sin karaktär globala och
gränslösa.
En fjärde kärnpunkt i förändringsarbetet är att en omdaning av samhället
i solidarisk riktning fordrar att ändringarna kan genom föras på ett socialt
rimligt sätt. Vi måste förhindra och stoppa de sociala snedvridningar som Mot. 1989/90
skattesystem och lagar medverkar till. Regional balans är ett viktigt mål i L721
det politiska arbetet. Vi måste på ett helt annat sätt än i dag ta hänsyn till
människorna i världens fattiga länder och deras livsbetingelser.
Problembeskrivning
Informationstvånget
På väg till och från våra arbetsplatser möter vi ständigt köpbudskap. Vi har
svårt att värja oss inför denna ström av bildinformation, som belastar oss
vare sig vi vill eller ej. Vi kan inte öppna en morgontidning utan att möta
motsvarande ström av bildinformation om varor, som vi erbjuds bli intresserade
av. De större tidningarna har utvecklats till av samhället understödda
annonsblad. Väl hemkomna kan vi också möta köpbudskap via televisionen
genom statligt subventionerade kabelförmedlade sändningar. Köpbudskap
som ofta är omgärdade av underhållningsvåld för att öka attraktionskraften
i budskapen. Posten och andra distributionsföretag förmedlar mot betalning
pappersburna köpbudskap direkt till bostaden oavsett om vi medborgare vill
ha dem eller ej. Vi har mycket svårt att värja sig inför denna flod av oombedd
information. Vuxna kan ha svårt att värja sig. För de yngre är det i praktiken
omöjligt att göra det, vi lider alla av ett informationstvång.
Vissa företag anser sig ha en exklusiv rätt att göra intrång på medborgarnas
frihet att välja den information, som de vill ta emot. De anser sig dessutom
ha rätt ta vår tid i anspråk för de budskap, som de prackar på oss. Det
påtvingade informationsflödet minskar vår kapacitet att orka kunna ta emot
viktig information om tillståndet i nationen och i världen, om kultur och natur.
Den påtvingade informationen gör det därför svårare för medborgarna
att orka utnyttja sin rätt att välja information. Vi blir lätt informationströtta
och det skapar en allmänt konserverande attityd till samhället och brist på
ork att aktivera sig politiskt. Den påtvingade informationen har inte bara till
syfte att få medborgarna att köpa. Den vill arbeta långsiktigt. Själva handlandet
- köpandet - konsumtionen blir en livshållning, en ideologi. Denna
konsumtionsideologi har som mål att öka varuomsättningen och detta gör
att miljöförstöringen hela tiden ökar.
Kemikaliesamhallet
Samhället kemikaliseras i snabb takt och antalet nya kemikalier som kommer
ut är mycket svårt att hålla under kontroll. Det visar sig ofta att de är
långt farligare än vad tillverkare och säljare uppger från början. Speciellt
allvarligt är det med alla de kemikalier som hamnar i våra livsmedel genom
odlings- och bearbetningsmetoderna. Allvarliga gifter som hamnar i livsmedlen
kommer från utsläpp. Andra från t ex sopeldningsanläggningar och
från pappersmasseindustrins klorblekning. De ansvariga myndigheterna har
inte fått politikernas stöd för att stoppa denna flod av kemikalier. På annat
sätt kan man inte förklara att man har infört begreppet gränsvärden och
kommer med kostrekommendationer istället för att se till att det farliga byts
ut enligt substitutionsprincipen. 5
1* Riksdagen 1989190. 3 sami. Nr L720-722
Ur strikt nationalekonomisk synpunkt är det en fördel med förgiftning ef- Mot. 1989/90
tersom det leder till olika åtgärder som bidrar till att öka BNP vars öknings- L721
takt normalt betraktas som ett bevis på ökad välfärd.
Ett återkommande problem är hur gränsvärdena sätts. De ”blir” på något
sätt en avvägning av beräknad samhällsnytta och beräknat mänskligt individuellt
lidande. Att det för den enskilde är katastrof och att denne har svårt
att betrakta sig som en del av en matematisk formel eller ekonomiskt beräkningsunderlag
ingår ännu inte i nationalekonomin.
Köptvång
I många affärer är det i dag omöjligt att bestämma hur många exemplar av
en vara som man skall köpa De finns oftast förpackade i massupplaga. Det
går inte att dela på förpackningarna. Detta leder till överkonsumtion, som
vi långsiktigt inte har råd med. De föremål som man vill köpa blir också
orimligt dyra när vi tvingas köpa det som vi inte vill ha. Detta är ett köptvång
som uppenbart strider mot principen om den frie konsumenten, som väljer
varor och de mängder som hon/han vill köpa. Marknaden styr på ett otillbörligt
sätt konsumentens val.
EG-frågan och konsumenterna
EG, den västeruropeiska ekonomiska gemenskapen, har till syfte att skapa
förutsättningar för ett ekonomiskt och militärt starkt Västeuropa. En militärekonomisk
union som främjar storskaliga lösningar. Det starka Västeuropa
som anses vara nödvändigt för att möta hoten från Östeuropa, Sydostasien
och USA.
Den förestående EG-anpassningen ställer oss inför en helt ny situation. I
anpassningsarbetet ingår att Sverige tillsammans med EFTA-länderna skall
acceptera alla de regler som EG hitintills har beslutat om. Det som kallas
1‘aquis communautaire. Vad allt detta kan komma att innebära det vet vi
ännu inte. Många av dessa bestämmelser kommer att bli svensk lag utan ens
översättas till svenska. I de fall då svensk text finns är det den utländska texten,
som är svensk lag enligt ett beslut i riksdagen i december 1989.
Vi kan få en föraning om anpassningsframtiden genom det som finns upptaget
i EG:s vitbok:
I EG:s vitbok § 13 heter det: ”Exempel på tekniska hinder är de olika standardbestämmelser
för diverse produkter som de enskilda medlemsstaterna
har antagit av hälso- eller säkerhetsskäl eller för att skydda miljön eller konsumenterna.”
Grundregeln hitills är med andra ord att nationella regler för
miljöskydd, kemikalie-, läkemedels-, och livsmedelskontroll betraktas som
handelshinder.
I EG:s vitbok § 58 heter det: ”att ifall en vara är lagligt tillverkad och marknadsförd
i medlemsstat finns ingen anledning till att den inte skulle kunna
säljas fritt inom hela gemenskapen.” Grundregeln är om detta fortsätter att
de lägsta kraven blir normgivande för alla länder. Någon självständig svensk
kontroll av kemikalier, läkemedel och livsmedel kan knappast behållas och
definitivt inte när det gäller importvaror.
6
Konkret riskerar vi med andra ord att det mångåriga arbete som vi har
genomfört i Sverige för att för att försöka skydda konsumenterna kommer
att slås sönder.
Åtgärder
Inför köpfrid !
Köpfrid är ett begrepp som Gunnar Adler Karlsson myntade i sin bok ”Lärobok
för 80-talet”. Miljöpartiet de gröna införde begreppet i sitt ekonomiska
program 1985, som en del i arbetet att göra samhället mera resurssnålt samt
att frigöra medborgarna från informationstvång.
KÖPFRID innebär bland annat
medvetna steg att minska den materiella förbrukningen i vårt samhälle,
att vi i Sverige respekterar människor och deras behov av ro och att de inte
sköljs över med köpbudskap och erbjudanden,
att vi har laglig rätt att få den produktinformation, som vi vill ha när vi vill
ha den,
att miljöpartiet de gröna vill att företag, posten och andra offentliga institutioner
inte skall ha rätt att sälja adresser och annan information, som är
underlag för direktreklam till medborgare och hushåll,
att kommersiell reklam starkt begränsas på offentliga platser,
att dagstidningarnas huvuduppgift att förmedla kunskaper och uppfattningar
sätts i centrum,
att kommersiell reklam i massmedier inte skall främja könsdiskriminering,
rasism och resursslöseri,
att vi inte skall behöva köpa det som vi inte vill ha - nej till köptvång,
att miljöpartiet de gröna vill att produktinformationen och konsumentvägledningen
skall reformeras och göras till en nationell angelägenhet. Den
bör byggas ut. Strävan skall vara att det i varje kommun skall finnas ett eller
flera ställen dit medborgarna kan komma eller som medborgarna kan kontakta
för att få en fullödig, saklig och täckande information om vad marknaden
har att erbjuda och till vilka villkor.
En god konsumentvägledning och produktinformation är ett effektivt sätt
att snabba på övergången till ett miljöriktigare, robustare och uthålligare
samhälle i balans med naturen.
Praktiska åtgärder för att klara målen
Produktinformation
Rätten att fä och möjligheten att fritt ta emot produktinformation. Den kunnige
konsumenten är enligt gällande teorier marknadsekonomins fundament.
Kunnig blir man inte av sig själv utan det fordras grundläggande information
för att kunna göra de kloka val som fordras av konsumenten för att
denne skall kunna fungera som marknadens styrare.
Konsumenten har rätt till produktinformation. Rätten till produktinformation
förutsätter möjligheten att få den information som konsumenten vill
ha. Rätten att få produktinformation innebär också rätten att avstå från information.
Utbytet av information skall ske på konsumentens villkor. Rätten
till produktinformation och informationsmöjlighet är en viktig frihetsfråga.
Den innebär rätten till frihet från informationstvång.
Mot. 1989/90
L721
7
Med informationstvång avses det förhållandet att vi alla tvingas ta del av Mot. 1989/90
köpbudskap trots att vi inte har begärt dem. Vi har informationstvång när L721
direktreklamen kommer i brevlådan. Vi har informationstvång när vi möter
påtvingade köpbudskap på offentliga platser.
Vad är produktinformation. De grundläggande kraven på produktinformationen
är att den skall vara saklig och återhållsam, den skall motverka
resursslöseri och miljöförstöring, den får inte vara könsdiskriminernande
och rasistisk, den får inte på ett påträngande, utmanande eller manipulerande
sätt vända sig till barn och ungdomar under 16 år.
Produktinformationen kan utformas och spridas på flera sätt. Den skall efterfrågas
av konsumenterna. Ingen skall tvingas ta emot produktinformation
som man inte har begärt. Den skall nå mottagaren (beställaren) på ett så
energisnålt sätt som är möjligt.
En rad metoder kan anvisas. Grunden för dem alla är att vi som medborgare
och konsumenter skall kunna utnyttja vår rätt till produktinformation
när vi själva begär den. Vi skall utnyttja våra möjligheter att ta emot information
på våra villkor.
Metoder:
1. Kommunal konsumentvägledning Det bör finnas minst ett ställe i varje
kommun där samlad vägledning kan ske. Den skall vara sakligt grundad och
ge konsumenterna möjlighet att välja de alternativ, som ger minsta totala
resursförbrukning till lägsta kostnad.
2. Information på säljplatsen. Kunderna skall ha till gång till all relevant varuinformation
med bland annat produktspecifikationer.
3. Posten eller annan distributör kan leverera reklam - produktinformation
till de som uttryckligen har beställt den eller på sin brevlåda tydligt har markerat
att man vill ta emot reklam - produktinformation.
Den som vill sprida reklam - produktinformation tar ansvar för att endast
de som har beställt eller på annat sätt markerat sin villighet att ta emot reklam
- produktinformationen också skall få den. Det skall finnas en ”ansvarig
utgivare ”, som kan ta det juridiska ansvaret om produktinformationen
sprids på ett felaktigt sätt eller är osaklig.
Kabellagen måste återupprättas, dvs tillämpas på avsett sätt. Detta innebär
att Astrasatellitens sändningar kommer att falla under kabellagen. TV 3
kan då inte längre ostört sända sina våldsinriktade underhållningsprogram
med kommersiell reklam. All former av arenareklam förbjuds tillsammans
med spelar- eller deltagarreklam i televiserade program. Kommersiell reklam
i television och rundradiosändning riktade till svensk publik skall inte
vara tillåten.
Kommersiell reklam
Funktion och syfte
Kommersiell reklam innebär att företag sprider uppgifter om sina produkter
till tänkbara kunder. Den vänder sig effektivt till utvalda målgrupper och
reklammakarna väljer kanaler därefter. Den skall göra en vara eller en tjänst 8
känd för de tänkbara kunderna. Syftet med den kommersiella reklamen är Mot. 1989/90
att se till att öka försäljning av en vara eller en tjänst och öka vinsten. Den L721
är ofta könsdiskriminerande. Spelar på och utvecklar fördomar.
Reklamens kostnader och social snedvridning
Reklamen kostar stora pengar. Den årliga kostnaden är enligt konsumentverket
ca 34 000 Mkr per år. Det motsvarar i genomsnitt 4 000 kronor per år
och medborgare eller ungefär 11 kronor om dagen. För en normalfamilj om
fem personer rör det sig om 20 000 kronor per år i beskattade pengar. Denna
kostnad kommer enligt konsumentverket att öka kraftigt om kommersiell
tevereklam tillåts bli sänd till svensk publik.
Reklamen sköljer över oss vare sig vi vill eller ej. Den gör inga sociala
skillnader. Vi drabbas i stort sett av samma kostnader oavsett ålder, kön eller
inkomst. Detta får till konsekvens att det är de med lägre inkomster som får
betala en oproportionerligt hög del av sina inkomster till reklamen. Vi får
på så sätt en social snedfördelning av reklamkostnaderna.
En kraftigt minskad reklam och reklamkostnad skulle ge flertalet familjer
en så kraftig nettolöneökning att vi under ett antal år borde kunna avstå från
omfattande löneökningar och därmed minska inflationstakten.
Reklam som inflationsmotor
Reklamkostnaderna har under de senaste åren ökat väsentligt snabbare än
konsumentprisindex. Enligt uppgifter från riksdagens utredningstjänst
(RUT) har reklamkostnaderna ökat med 423 % mellan åren 1975 och 1988
medan livsmedelspriserna under samma tid har ökat med 220 % och boendekostnaderna
med drygt 200 %. Allt enligt konsumentprisindexuppgifterna
som totalt steg med 185 % under den angivna tiden.
Reklamen är en viktig inflationsdrivande faktor i samhället. Detta är speciellt
markant under en högkonjunktur med kapacitetsbrist inom näringslivet.
Reklamen har till syfte att öka varuomsättningen. Eftersom svensk industri
arbetar för högtryck måste den ökande varuefterfrågan tillfredsställas
genom import. I det läget vet importörerna att ta ut höga priser. Vi får ökad
inflation och starkt försämrad bytesbalans. En omfattande reklam är ett hinder
för balansen i ekonomin.
Reklam driver fram miljöförstöringen
Den otyglade kommersiella reklamens syfte är att öka varuomsättningen.
En ökad varuomsättning leder till ett ökat uttag av icke förnybara resurser
som t ex malmer och fossila bränslen. De förorsakar miljöförstöring vid sin
användning, som drabbar våra förnybara resurser. Vi får sänkt produktionsförmåga
i haven, på odlingsmarken och i skogen.
Reklamteve
Rörliga bilder är ett effektivt sätt att påverka människor. Marknadsförarna
och deras hjälpare ser därför teven som det perfekta mediet att nå ut till stora
grupper med sina budskap.
9
Man vänder sig speciellt till barn och ungdomar eftersom de inte har
samma motståndskraft mot köpbudskapen som de äldre.
För kommersiell teve - reklamteve - finns bara ett krav: den skall gå med
vinst. I reklamteve ser man tittarna som en vara som säljs till annonsörer
och andra som vill marknadsföra produkter i sändningarna. Reklamtevens
varulager består av sändningstid med ett förväntat antal tittare av olika kategorier.
Tittarna är avhumaniserade till att bli delar - varor - i en varudistributions
kedja.
Att arbeta för reklamteve är att vilja avhumanisera oss. Att acceptera reklamteve
innebär inte att yttrandefriheten i samhället ökar. Som medborgare
kan vi inte yttra oss mera och få mera och rikare information med hjälp
av reklamteve. Det blir den rike finansmannen, som får mera yttrandemakt
och bestämmer över säljbudskapens innehåll. Vår roll blir att lyda de köpbudskap
som bjuds oss. Vår frihet blir att rösta med plånboken. Ju mer vi
röstar på de televiserade varorna ju mera makt ger vi den rike mannen.
Detta har inget med yttrandefrihet att göra. Det är i praktiken dess motsats
eftersom människors tid kommer att tas upp av kommersiell reklam och de
dåliga program med tonvikt på underhållningsvåld, som omger reklaminslagen.
Erfarenheterna från utlandet förskräcker. Vi vet vad som har hänt i Frankrike
och i Italien med ett våldsamt utbud av våld och porr. Det är den råhetens
frihet som kommer att erbjudas våra barn och barnbarn genom ett reklamtevestyrt
programutbud.
Lagstiftningshinder finns inte på det kommersiella området
Något hinder att lagstiftningsvägen begränsa kommersiell reklam eller andra
marknadsinriktade åtgärder finns inte eftersom yttrandefrihet inom näringsverksamhet
saknar särskilt skydd i svensk rätt. Regeringsformens regler om
grundläggande fri- och rättigheter avser att skydda medborgarna, dvs enskilda
personer och inte aktiebolag och andra företagsorganisationer. Det
föreligger således inte något hinder mot att utforma synnerligen långtgående
regler för innehållet i kommersiella yttranden.
Skatt på kommersiell reklam
För att dämpa dem omfångsrika och dyra kommersiella reklamen föreslår
miljöpartiet de gröna att reklamskatten fördubblas.
Eftertextannonser i dagstidningar och liknande publikationer betraktas
som produktinformation och skall därför vara befriad från reklamskatt. Därför
begär miljöpartiet de gröna en ny presstödsutredning.
Samhällsinformation
Den kommersiella reklamen är väsensskild från nödvändig samhällsinformation
från stat, landsting, kommun, politiska partier och ideella föreningar och
andra organisationer, som verkar utan kommersiella avsikter.
Samhällsinformation som sålunda inte är av kommersiell natur berörs frän
och med nu inte i denna motion.
Mot. 1989/90
L721
10
Produktredlighet
Produktspecifikationer
Produktspecifikationerna skall innehålla:
1. Egenskaps- och funktionsbeskrivning
2. Tillverkningsmetodsbeskrivning
3. Kontrollmetodsbeskrivning
Dessa utgör grunden för kontrollen av redlighet i handeln med varor. Att
använda produktspecifikationer är ett vanligt sätt att göra affärer inom industrin
och handeln. De ger stadga åt affärerna och en rättslig grund för att
klara avtalsbrott. Det finns ingen rimlig anledning att inte denna affärsmässigt
goda princip inte också skulle vara tillämplig i relationerna mellan konsumenter
och säljare.
För den internationella handeln är produktspecifikationer av avgörande
betydelse. Med dess hjälp kan svenska kunder skyddas mot viss import.
Med hjälp av produktspecifikatitioner kan svenska tillverkare tillförsäkras
likabehandling enligt GATT - stadgan.
De som uppfyller specifikationerna är de som kommer i fråga vid anbudsgivning
inom den offentliga sektorn. Enskilda och företag som importerar
varor kan via produktspecifikationer och kontroll av dess innehåll leverera
korrekta varor till sina kunder. Med hjälp av produktspecifikationer kan ett
enkelt reklamationsförfarande säkerställas. De leverantörer som inte klarar
att leverera enligt uppgjord specifikation kan förlora rätten att leverera. Produktspecifikationerna
skall läggas till grund för importkontrollen.
Egenskaps - och funktionsbeskrivning
Exemplet daglighandeln
Produkter skall vara det de utger sig för att vara. För att kunna kallas t ex
pärondricka måste det vara så att drycken får alla sina päronsmakämnen från
päron. Jordgubbsglass skall då vara riktig glass byggd på grädde, ägg och
socker med tillsatts av riktiga jordgubbar.
Det måste finnas klara produktspecifikationer, som gör det möjligt för
konsumenterna att avgöra vad det är för sorts vara som de står i begrepp att
inhandla. I de fall då en vara är av sådan storleksordning att produktspecifikation
inte får plats på förpackningen i läsligt skick skall handeln alltid ha
produktspecifikationer tillgängliga för kunderna. Det skall finnas anslag att
produktspecifikationer finns tillgängliga. Produktspecifikationer skall finnas
för merparten av våra livsmedel och vanliga vardagsvaror.
Exemplet kapitalvaror
Viktiga egenskaper och funktioner hos en vara är hur mycket eller lite den
påverkar människors hälsa, natur och miljö under tillverkning, användning
och som avfall. Andra viktiga egenskaper och funktioner är de som produkten
anses vara avsedd för. Vårt mål är att minska resursförbrukningen totalt
sett. Då blir varors livslängd och funktion viktiga egenskaper. För att redo
Mot. 1989/90
L721
visa detta finns det väl utvecklade metoder i USA där man t ex för vissa elbe- Mot. 1989/90
roende varor öppet enligt lag måste redovisa energiåtgång och energikostna- L721
der.
Tillverkningsmetodsbeskrivning
Detta är en viktig del i produktspecifikationerna för att undvika miljö- och
socialdumpning och för att säkerställa juste konkurrens. Det finns mängder
med tillverkningsmetoder som är orimliga ur hälso- och miljösynpunkt. Enligt
tidigare angivna mål måste vi ha en varuproduktion som inte skadar människors
psykiska och fysiska hälsa och inte förstör naturen. Ett sätt att klara
dessa problem är att i produktbeskrivningar tala om vilka tillverkningsmetoder
som inte är tillåtna för en viss vara. Om sådana inte finns kan vi tvingas
importera varor som har tillverkats med metoder som vi inte kan acceptera.
Kända exempel är freonhanterade produkter samt äpplen och päron som är
besprutade med bekämpningsmedel, som är förbjudna i Sverige. Då blir
våra berättigade åtgärder ett slag i luften och vi exporterar de miljöproblem
som vi vill komma tillrätta med.
Det måste åligga tillverkaren att bevisa att nya metoder är ofarligare än
tidigare använd metod. Sist och slutligen är det beställaren som skall bestämma
vilka metoder som är acceptabla. Eftersom tillverkningsmetoden är
en avgörande del i en vara skall beställaren ha rätt att kontrollera att den
överenskomna tillverkningsmetoden tillämpas. Brister i detta avseende skall
utgöra fullgod reklamations- och skadeståndsrätt.
Kontrollmetodbeskrivning
Många varor provas enligt normer och föreskrifter. Vissa kontrollmetoder
betraktas av många medborgare som oetiska. Därför är det viktigt att aktuella
provningsförfaranden anges. En aktuell fråga är allergitestning. I
dessa fall bör det anges enligt vilken metod varan har allergitestats. Om allergitest
har utförts på djur skall detta särskilt anges.
Livscykelspecifikation
En livscykelspecifikation skall, sohl namnet antyder, tala om hur man väntar
sig att den process som man har startat genom att tillverka varan skall utveckla
sig till dess varan är uttjänt och inte längre kan återbrukas. En livscykelspecifikation
skall därför ge information om:
1. Produktens syfte,
2. Vilka naturtillgångar tas i anspråk för tillverkningen, t ex mineral,
energi m.m.,
3. Vilka biprodukter alstrar tillverkningen, dvs hur mycket material recirkuleras
och hur mycket föroreningar går ut till luft, vatten och soptipp,
4. Vilka vådor föreligger för dem som arbetar med tillverkningen,
5. Omsätter produkten i sin användning energi - hur stor är verkningsgraden
och miljöpåverkan,
6. Produktspecifikation enligt ovan,
7. Tekniska garantier och garantitid uppges,
8. Förväntad teknisk livslängd uppges och motiveras, 12
Mot. 1989/90
L721
Skyddsföreskrifter
Om användningen av en produkt kan medföra faror skall den förses med
skyddsföreskrifter antingen på produkten eller på speciella blad som medföljer
produkten. Det skall åligga säljaren att före försäljningen tala om att fara
vid användningen kan föreligga.
Produktansvar
För varje i Sverige saluförd produkt skall det finnas en registrerad produktansvarig
person eller styrelse, som är skadeståndsansvarig om produktansvaret
bryts.
Det skall råda ett strikt och fullt produktansvar med ansvar för de skador
som produkten förorsakar människor och natur inom de gränser som gällande
lagar sätter. Genom ett sådant system kan bilfabrikanten och bränsleproducenten
bli ansvariga för den miljöförstöring, som deras produkter alstrar,
om deras produkter bryter mot gällande lagar.
Substitutionsprincipen
Detta är en ny princip som genom ett riksdagsbeslut, på förslag av miljöpartiet
de gröna , fastslogs under höstriksdagen 1989. Den innebär helt kort att
man ständigt skall göra miljörimliga val. När ett mindre miljöfarligt alternativ
finns skall detta väljas.
Vi måste alltid arbeta med aktsamhetsprincipen för ögonen. Om det i ett
annat land finns förbud mot någon kemikalie borde aktsamhetsprincipen
gälla. Skälet till ett förbud är givetvis att kemikalien innebär faror för hälsan
eller naturen. Det som är farligt i ett land är då rimligen också farligt i Sverige.
Det vill säga att vi i Sverige också skall avstå från att använda de i andra
länderna icke tillåtna kemikalierna.
Det innebär att vi i Sverige normalt inte skall acceptera att det saluförs varor
som innehåller kemikalier, som är förbjudna i något land i världen.
Det som inte är uttryckligen tillåtet att använda enligt lag eller förordning
skall vara förbjudet.
Inom Norden finns det omfattande regelsamlingar för livsmedelstillsatser.
De är inte lika. I en rapport från "Permanente nordiske utvalg för naeringsmiddelsspörsmål
PNUN1986 : 2 ” finner vi att man i de nordiska länderna
förbjuder användning av en lång rad tillsatser som är tillåtna i Sverige. Att
avstå från en användning är det rimligaste handlingsmönstret enligt substitutionsprincipen
- eftersom nollanvändning måste vara en god ersättningsprincip.
9. Serviceanvisningar,
10. Hur länge avser tillverkaren att hålla reservdelsservice och vad inträffar
vid ägarskifte,
11. Skrotningsspecifikation, som anger hur skrotning bäst kan ske så att
delar kan återvinnas och om hur skrotaren skall kunna skydda sig om det
ingår vådliga ämnen i produkten.
13
Ansvariga myndigheter som kemikalieinspektionen, Konsumentverket och Mot. 1989/90
Livsmedelsverket bör få i uppdrag att göra en revision av kemikalier i enlig- L721
het med vad som har sagts tidigare.
Import och export
Produktansvarsprincipen skall också gälla de varor som vi exporterar eller
importerar till Sverige. Aktuella varor skall med hjälp av produktspecifikationer
kunna garanteras klara de normer, som Sverige och svenska företag
har satt upp.
Gränsvärden
I Sverige har vi en rätt omfattande regelsamling för vad som är tillåtet att
använda i fråga om gifter och kemikalier i vårt jordbruk och vår boskapsskötsel
och dessa kemikalier hamnar slutligen i vår mat. Miljöpartiet de
gröna kräver att hela frågan om gränsvärden utreds.
Gransvärdessättningen
Tidigare har vi uttalat en stark skepsis kring gränsvärdens funktion och tillkomstsätt.
Utgångspunkten måste vara att vi inte har rätt att sprida gifter
till människor och natur. Det får till konsekvens att vår mat skall vara så
omanipulerad som det överhuvudtaget är möjligt. För att gränsvärden skall
kunna accepteras måste de myndigheter som sätter dem redovisa hur de har
satts och hur man anser att olika gifter i våra livsmedelsamverkar eller motverkar
varandra.
Livsmedelskontrollen
Denna har konstaterats fungera mycket dåligt i många kommuner. Det är
en viktig del av produktansvaret att vi får en fungerande livsmedelskontroll.
Konsumenterna måste kunna få garantier för att tillverkarna och säljarna
inte skojar dem. Hela denna fråga måste förnyat tas till behandling. I denna
fråga har partiet lagt en särskild motion.
Varumärkning
Exempel daglighandeln
Prismärkningen En viktig del i produktinformation är varans pris. Tendensen
i dagligvaruhandeln är i dag att man att man inte prismärker varorna.
Dels sker det genom så kallad hyllkantmärkning. Eftersom företagen vill utnyttja
golvytan maximalt innebär det att varor, som står långt ner har hyllkantmärkning
i marknivå. För de flesta av oss blir det svårt att nå prisinformationen.
Våra möjligheter att få viktig information inskränks. Dels sker
det med de moderna datasystemen med streckmarkering som innebär att
man helt och hållet kan upphöra med prisinformation före köpet till konsumenten.
För att upprätthålla rätten och möjligheterna till produktinformation
14
måste priserna på för packade varor finnas klart och tydligt angiven för äldre
personer. Utredningen får överväga lagstiftning eller om en övernskommelse
med handeln kan vara tillfylllest.
Datummärkning - ursprungsbeteckningar m.m.
För kunder i valsituation är det viktigt att det finns en varumärkning som
talar om:
vad det är för vara,
hur den har tillverkats,
vem som har tillverkat den,
vem som äger tillverkningen,
i vilket land,
skördedatum,
tillverkningdag
vilka tillsatser som har gjorts,
vilka speciella behandlingar som har gjorts och med vad -1.ex. vaxning av
frukt,
enligt vilka normer som varan har tillverkats mot,
hur allergitester har utförts,
miljömärkning.
Utan dessa upplysningar får kunderna ingen god produktinformation och
kan inte fatta viktiga beslut på saklig grund.
Förpackningar, transporter och lokal tillverkning
Förpackningar
Återanvändning och recirkulation är ett måste för ett framtida robust samhälle
i solidaritet med kommande generationer och för balans med naturen.
Då blir det viktigt att finna vägar till att minska denna mängd för att på så
sätt bidra till att minska den materiella förbrukningen.
Returförpackningar av glas är ett måste för framtiden
Ett i förpackningsammanhang sorgligt bortglömt alternativ är glaset. Under
många år har vi sett hur det har försvunnit ur hanteringen för att ersättas av
mera resursslösande alternativ. Skälen till dessa förändringar ligger däri att
det hela tiden har varit företagsekonomiskt riktigt att göra så. Eftersom samhället
inte har ställt några krav på miljöansvar och att naturresurser har betraktats
som en kostnadsfri tillgång har miljöslöseriet kunnat breda ut sig.
En standardiserad serie glasförpackningar som är användbar till många av
de varor som säljs i dagligvaruhandeln är ett sätt att bryta med den stora
mängden specialförpackningar. En standardisering som skulle kunna göras
internationell och därmed skulle Sverige kunna ge ett litet bidrag till det in
Mot. 1989/90
L721
15
ternationella miljöarbetet. Följande storlekar borde kunna ingå i ett bassor- Mot. 1989/90
timent för returförpackningar i glas: L721
1000 ml 750 ml 500 ml
330 ml 250 ml 200 ml
150 ml 100 ml
50 ml 25 ml
De skall kunna klara vätskor, krämer och konserver av skilda slag. De skall
ha en enkel robust förslutning , som de allra flesta av oss utan större problem
kan öppna och stänga. Öppningen vara så utformad att det går lätt att hälla
ur den eller hämta innehållet med gaffel eller sked. Glasförpackningarna
skall dessutom vara diskvänliga. Till detta skall finnas ett enkelt etikettsystem
som möjliggör att gamla etiketter lätt kan avlägsnas och nya sättas på
plats. En utredning om möjligheterna till standardiserad returglasförpackningar
måste göras.
Pantsystem
För att ett standardiserat returglasförpackningssystem skall få den verkan
som önskas fordras det att det utvecklas ett pantsystem så att glasen kan
komma i cirkulation på ett bra och effektivt sätt.
Mjölkförpackningar m.m.
Dagens mjölkförpackningar innebär ett omfattande slöseri med skogsråvara.
Det har uppskattas att bara de olika mjölkförpackningarna som vi förbrukar
i Sverige innebär att ca två miljoner träd fälls varje år. Det är uppenbart
att det fordras någon form av flergångsförpackningar eller ett helt annat
hanteringssystem för de dagliga mjölkprodukterna.
I Skåne provas nu med framgång ett system som kallas MILKOMAT eller
STÅLKOSSAN. Problemet är att systemet nu utsätts för kostnadsdiskriminering
på administrativ väg för att skydda de vanliga förpackningarna från
konkurrens.
F örpackningsskatt
Engångsförpackningar skall belastas med speciella skatter för att vi aktivt
skall främja reuturförpackningar. Speciellt skall plast- och aluminiumförpackningar
skattebeläggas oavsett om de kommer från Sverige eller importeras.
På sikt vill vi att alla förpackningar som inte kan återanvändas, återbrukas
eller komposteras skall beläggas med skatt.
Transporter
Koncentrationskrafterna är starka i Sverige och de förstärks nu inför anpassningen
till EG. Detta leder till att vårt samhälle kännetecknas av att varor
transporteras i mycket stor utsträckning. Detta sliter på naturen genom en
omfattande förbrukning av icke förnybara resurser som olja och en stor och
ökande miljöförstöring genom fordonens avgaser. Sårbarheten i samhället
blir mycket stor.
Det bör därför finnas ett starkt samhällsintresse att minska transportmängderna
och koncentrationen till vissa regioner och städer. Varor som
transporteras långt fördyras onödigtvis när trafiken kommer att börja få betala
sin samhällskostnader. Miljöpartiet de gröna har för dessa områden omfattande
förslag att med hjälp av närfonder bygga upp fungerande lokala
ekonomier samt ett program för modernisering av energisnåla och miljövänliga
transportsystemen.
Lokal produktion för lokal konsumtion
Lokalt producerad mat innebär att vi som kunder får färskare mat på våra
bord och kan slippa den omfattnade behandlingen med kemikalier, som används
för att förhindra skämning.
Konsumentskydd
Konsumentverket har mycket kompetent personal men arbetar med synnerligen
små resurser. Årets anslag är på ca 70 Mkr att jämföra med de pengar
som satsas på reklam 34 000 Mkr per år dvs 2 promille av reklamsatsningarna.
Det utförs ett mycket bra arbete på konsumentverket men regeringens
ointresse för konsumentfrågorna har medfört att detta arbete till konsumenternas
fromma inte når ut.
För att hjälpa konsumenterna att bli aktiva och ge dem den styrande makt,
som de skall ha enligt tankarna kring marknadsekonomin måste konsumentverket
få helt andra rssurser för att kunna marknadsföra sina kunskaper. I
första omgången måste konsumentverket få de medel som det har äskat i
sina petita inför årets budget så att de bättre kan uppfylla konsumenternas
krav på upplysning om att handla bland annat miljövänligt.
EG-anpassningen
Från miljöpartiet de grönas sida vill vi med skärpa framhålla att en EG-anpassning
inte får leda till att de svenska konsumenternas ställning försämras
och att inte importerade vorors kvalitet är lägre än de för svenska produkter
samt att i Sverige otillåtna produktionsmetoder inte får användas för varor
som importeras från EG.
Ett nytt presstödssystem
Eftersom dagstidningarna i mycket har utvecklats till statsbidragsberättigade
annonsblad är det dags att förändra presstödssystemet så att det stödjer det
som det skall stödja nämligen informationsfriheten och yttrandemöjligheterna.
Stödet bör utformas så att det inte utgår för de delar av tidningarna
som innehåller kommersiell reklam. Eftertextannonser betraktas som produktinformation
och skulle kunna räknas in i underlaget för presstöd. Ett
presstöd får inte gå utifrån pappersförbrukningen. Hur ett reformerat presstödssystem
skall se ut måste utredas. Målet måste vara att den viktiga informationen
kan spridas på ett effektivt och resurssnålt sätt.
Mot. 1989/90
L721
17
Massmediakunskap
För att kunna klara ett resurssnålare liv inom de gränser som naturen sätter
är det viktigt att våra barn och ungdomar får utbildning i massmediakunskap.
Utan sådan har de svårt att genomskåda budskapen. Det borde vara
en rimlig uppgift att i skolan lära barn och ungdomar livssätt, som inte skadar
livsgrunden. Denna del av utbildningen bör sättas in tidigt och ha en stor
omfattning. Eventuellt kan antalet veckotimmar behöva ökas för att få tid
till denna viktig del av utbildningen eller genom fortbildning av lärare. Den
måste följa genom hela skolsystemet. Utbildningen skall vara personlighetsutvecklande
så att eleverna kan förstå skeendena i samhället och hur det går
att påverka.
Forskning och utveckling kring konsumentmakt och
konsumenträtt
Sverige är ett mycker underutvecklat land när det gäller kunskap om och
för konsumenter. Det är naturligtvis skälet till att vi ännu inte har en bra
konsumentpolitik i Sverige. En politik som sätter konsumentintressen före
producentintressen. Det är dags att rätta till denna situation. Det finns ett
märkbart och snabbt växande behov av kunskaper om hushållens ekonomi,
samt av utbildning på olika nivåer och inom olika yrkeskategorier i konsumentkunskap,
i dubbel bemärkelse; kunskap för konsumenter och kunskap
om konsumenter. De arbeten som måste göras skall ha som mål att kunna
göra konsumenterna aktiva dvs de som faktiskt skall ha makten över produktionsinriktningen
genom sina kloka miljörimliga val. För detta fordras det
forskning, högre utbildning och också gymnasial utbildning. Till dessa frågor
återkommer miljöpartiet de gröna i samband med den forskningspolitiska
propositionen under våren 1990.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om köpfrid och att det skall tillsättas en utredning för
att stärka konumentens ställning gentemot marknadskrafterna,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att företag, posten och andra offentliga institutioner
inte skall ha rätt att sälja adresser och annan information, som är
underlag för direktreklam till medborgare och hushåll,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att tillsätta en utredning med syfte att starkt begränsa
kommersiell reklam på offentliga platser,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att kommersiell reklam i massmedier inte skall
främja könsdiskriminering, rasism och resursslöseri,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att produktinformationen och konsumentvägledningen
skall reformeras och förbättras, 18
Mot. 1989/90
L721
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i mo- Mot. 1989/90
tionen anförts om införandet av produktspecifikationer, som också L721
skall gälla importerade varor,
[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om införandet av livscykelsspecifikationer1],
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att posten eller annan distributör har rätt att leverera
reklam-produktinformation bara till dem som uttryckligen har
beställt den eller på sin brevlåda tydligt har markerat att man vill ta
emot reklam-produktinformation,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att det skall finnas en ”ansvarig utgivare” för all reklam-produktinformation,
som tar det juridiska ansvaret om produktinformationen
sprids på ett felaktigt sätt,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att det skall råda ett strikt och fullt produktansvar
för de skador som produkten förorsakar människor och natur i enlighet
med gällande lagar,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att det för varje i Sverige saluförd produkt skall finnas
en registrerad produktansvarig person eller styrelse,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att kunderna på köpplatsen skall ha till gång till all
relevant varuinformation,
[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att ansvariga myndigheter som kemikalieinspektionen,
konsumentverket och livsmedelsverket skall få i uppdrag att göra
en revision av vilka kemikalier som skall vara tillåtna i Sverige med
utgångspunkt från vad som är förbjudet i andra länder2],
[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om tillämpningen av substitutionsprincipen2],
[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att gränsvärden för att kunna accepteras måste de
myndigheter som sätter dem redovisa hur de har satts och hur olika
gifter i våra livsmedel samverkar samt att det måste göras en översyn
av nu tillämpade gränsvärden2],
[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att förpackningar skall utformas så att de kan återanvändas,
återbrukas eller komposteras2],
[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att det skall införas en förpackningsskatt på engångsförpackningar
för såväl inhemskt producerade varor som för importvaror,
som inte uppfyller kraven att återanvändas, återbrukas eller
komposteras3],
1 1989/90:N351
2 1989/90:Jo870
3 1989/90:Sk689
19
[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i mo- Mot. 1989/90
tionen anförts om att det måste utformas ett nytt presstödssystem4], L721
[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av utvidgad och förbättrad utbildning för
barn och ungdomar i massmediakunskap5],
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av att öka konsumentverkets möjligheter
att sprida sina kunskaper inom konsumentområdet,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att stärka konsumenternas ställning inför EG-anpassningen,
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att EG-anpassningen inte får innebära att de
svenska konsumenternas ställning försvagas och att produkter blir
sämre och att i Sverige förbjudna tillverkningsmetoder används i produkter
som importeras till Sverige från EG,
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att konsumentverket skall få de medel som det har
äskat i sin petita inför det kommande budgetåret.
Stockholm den 25 januari 1990
Inger Schörling (mp)
Claes Roxbergh (mp) Carl Frick (mp)
Hans Leghammar (mp)
4 1989/90:K815
5 1989/90:Ub333
20