Motion till riksdagen
av Kent Lundgren m.fl. (mp)
Ränta vid konsumentkrediter
Mot.
1989/90
L710-715
Bakgrund
Förr i tiden fanns s.k. procentare och lånehajar, som utgjordes av en liten
men avskydd grupp i det svenska samhället. Det var i yttersta nödfall man
vände sig till en sådan figur, och de som tvingades utnyttja dennes tjänster
hamnade ofta i ohållbara situationer i sina försök att komma ur denna parias
klor.
I dagens kreditmarknad har procentarrollen tagits över av tidigare seriösa
och moraliskt strikta penninginstitutioner, såsom banker och andra typer av
penningbolag. Dessa kan dock inte gå direkt in i branschen, eftersom man
har Bankinspektionen samt ett regel- och lagpaket över sin vanliga verksamhet,
utan man gör det genom att bilda kontokortsföretag, finansbolag och
andra obskyra former av penninginrättningar.
Det moraliska förfallet på penningmarknaden
Olikheten mot det gamla ockerskrået består mest i att kunden förr i tiden
hade kontaktinitiativet mot procentaren, medan dagens penninghajar använder
en aggressiv marknadsföring för att lura svaga och/eller ekonomiskt
klämda människor att låna pengar.
Man är lika ohämmad att ta ut räntor som förr och i en hel del fall uppgår
dessa till mer än 40 % i dag.
Man splittrar gärna upp avgifter och dylikt i informationstexten, så att
kunden har svårt att se de verkliga kostnaderna och hur hårt ränta-på-räntasyndromet
slår mot hans ekonomi.
Man använder diverse knep för att ytterligare höja sina vinster genom exempelvis
udda förfallodagar, som - tack vare modern datateknik - automatiskt
debiterar förseningsräntan på nästa räkning till kunden. Man rider på
kundens glömska att komma ihåg udda dagar och dessa småbelopp ger - tack
vare sin mångfalld - stora pengar till kreditinstitutet.
Dessutom har många företag tagit sig för att inte längre godkänna de förr
så heliga post- och bankinbetalningsdagarna som mottagaredagar av betalning,
utan hänvisar till den dag de tagit emot pengarna, dvs. när de fått medlen
registrerade i sin dator. En del företag tar inte heller hänsyn till om förfallodagen
infaller på s.k. bankfri dag - dvs. lördag, söndag eller annan helg
1
1 Riksdagen 1989190. 3 sami. Nr L710-715
dag - och att gammal praxis då tillät folk att betala på nästföljande bankdag. Mot. 1989/90
Dessa förfaringssätt ger många sköna "extra klirr” i dessa bolags kassakistor. L710
Sammantaget har alla dessa metoder åstadkommit en successiv nedbrytning
av etik och moral totalt sett och en del av dessa avarter användes numera
även av våra myndigheter, elverk och andra avgiftsdebiterare.
Första räkningen från t.ex. RIKAB innehöll en udda förfallodag och dessutom
låg inget månadsskifte mellan räkningens ankomstdag och dess förfallodag,
vilket också borde vara förbjudet.
Problemen
Enligt konsumentverkets senaste undersökning har det visat sig att mer än
200 000 hushåll inte klarar av att betala sina skuldräntor. Fyra av fem hushåll
som sökt socialbidrag har visat sig ha stora konsumentskulder. Endast en
knapp fjärdedel hade utrymme att betala något lite mer än räntan, så att
skulden minskade. Övriga tre fjärdedelar hade ett betalningsutrymme som
var mindre än räntan, när vardagens levnadskostnader betalats.
De personliga konkurserna har ökat mycket kraftigt på grund av överkonsumtion
via kontokort och postorderskulder och antalet lagsökta personer i
januari 1989 hos kronofogdarna var 294 000.
I en Konsumentverksundersökning av 1 430 slumpvis utvalda personer
bland kronofogdens klienter fann man att dessa hade ca 76 miljoner i lagsökta
skulder. Ca 37,5 miljoner var konsumtionsskulder och resten bestod
mest av skatteskulder och bostadslån.
Effekter
Man kan konstatera att den rävsax som ränta-på-ränta-systemet satt u-länderna
i, nu också drabbat den enskilda människan i i-länderna. Och grundorsaken
är att släpphänta politiker har tillåtit en moralisk nedrustning inom
hela kreditsystemet visavi den enskilda människan.
Men denna släpphänthet har också lett till att penningen - som är avsedd
att gälla som betalningsmedel för underlättande av handelsförbindelser mellan
parter - har upphöjts till en handelsprodukt i sig själv, vilket är en helt
barock utveckling.
Regeringen har vid skilda tillfällen manat en del av dessa bolag till återhållsamhet
med uttaget av effektiv ränta, men förgäves. En ränta-på-räntaberäkning
visar att skulden fördubblas enligt följande:
* vid 6 % tar det 12 år
* vid 12 % tar det 6 år
* vid 24 % tar det 3 år
* vid 48 % tar det 1,5 år
Kontokortbolagen ligger i dag kring 40 % och systemet innebär att skulden
dubbleras mycket snabbt med hjälp av ränta-på-ränta och människor som
hamnar i konsumtions- och kontokortskarusellen sitter sedan ohjälpligt fast.
2
Mot. 1989/90
L710
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen begär att regeringen låter utreda lämplig övre gräns
för effektiv totalränta i kreditaffärer gentemot enskild person och
återkommer med lagförslag till riksdagen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att postens och bankens datumstämpel skall gälla
som effektiv betalningsdag,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att utsändandet av faktura vid reglering av periodisk
avgift, eller vid skuldreglering, skall ske i så god tid att ett månadsskifte
alltid finns mellan mottagandet och förfallodagen och att
minst 15 kalenderdagar finns tillgängliga för betalning till post eller
bank,
4. att riksdagen ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
att faktura, vars förfallodag inträffar på bankfri dag, får betalas nästföljande
bankdag.
Stockholm den 24 januari 1990
Kent Lundgren (mp)
Gösta Lynga (mp) Anita Stenberg (mp)
Åtgärder
Ingen bör få debitera en effektiv ränta som är högre än gällande diskonto
plus 15 %. Kan man inte finansiera sin utlåning och ändå generera hyfsad
vinst, med denna räntesats, så har man inte på marknaden att göra.
Av ovanstående anledningar anser motionärerna att det finns skäl att reglera
denna verksamhet, genom att i lag fastställa de moraliska och etiska regler
som skall gälla i handel och kreditgivning till fysiska - och eventuellt även
juridiska - personer, eftersom marknaden inte klarar detta själv.
När det gäller att ge krediter utan säkerhet, så behandlas det i separat motion.
3