Motion till riksdagen

1989/90:L412

av Åsa Domeij m.fl. (mp)
Sänkt myndighetsålder

Mot.

1989/90

L412-417

Förra året motionerade vi om sänkt rösträttsålder till 16 år. Konstitutionsutskottet
var inte beredd att föreslå riksdagen att bifalla motionen. Det enda
motivet för avslag var att det inte är olämpligt att rösträttsålderna är lägre
än myndighetsåldern. Vi har inget emot att också sänka myndighetsåldern,
men vi gjorde bedömningen att det skulle vara lättare att få riksdagens stöd
om vi gick fram stegvis. Detta antagande visade sig vara fel och därför lämnar
vi i år in en motion om sänkt myndighetsålder.

Eftersom skolplikten upphör vid 16 års ålder har inte föräldrarna försörjningsplikt
för dem som väljer att inte försätta sina studier. Varför skall inte
en person som förutsätts sköta ett lönearbete och försörja sig själv vara myndig
på grund av för låg ålder?

Den representativa demokratin i Sverige baseras på allmän och lika rösträtt.
Rösträtten i Sverige har utvecklats och i dag har varken könstillhörighet
eller tillgång på pengar någon betydelse för rätten att välja representanter
till politiska församlingar.

Åldern har däremot betydelse. I dag får man inte rösta förrän vid 18 års
ålder. Detta måste betraktas som mycket sent. Skolplikten upphör vid 16 års
ålder, och den obligatoriska skolan har bland annat till uppgift att informera
om hur samhället fungerar inkl. det politiska systemet. En 16-åring skall
alltså ha fått den information som staten anser behövs för att kunna deltaga
aktivt i samhällslivet. Det finns därför ingen anledning att behöva vänta med
att få rösträtt ända till 18 års ålder.

Människor i vårt land lever allt längre, vilket förskjuter den politiska makten
alltmer till äldre människor. Det är viktigt att såväl människor med lång
livserfarenhet som människor med kortare livserfarenhet kan påverka politiken.
Många politiska beslut påverkar direkt unga människors situation, t.ex.
beslut som rör skolan.

Om det politiska systemet skall kunna fungera på sikt är det viktigt att
människor intresserar sig för politik och tycker att politik är viktigt. Om
yngre människor ges rösträtt kan det politiska intresset bland ungdomar stimuleras
eftersom det känns mer meningsfullt att engagera sig i politik om
rätten att rösta inte ligger alltför långt fram i tiden.

1

1 Riksdagen 1989/90. 3 sami. Nr L412-417

Hemställan Mot. 1989/90

L412

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att myndighetsåldern
bör sänkas till 16 år.

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att rösträttsåldern
bör sänkas till 16 år.1]

Stockholm den 23 januari 1990

Åsa Domeij (mp)

Roy Ottosson (mp) Hans Leghammar (mp)

Kent Lundgren (mp) Gösta Lyngå (mp)

1 1989/90: K233