Motion till riksdagen
1989/90:L410

av Kaj Larsson m.fl. (s)

Umgängesrätten mellan barn och föräldrar

Vid skilsmässor och separationer där barn finns med i bilden, är det ofta
dessa som blir utsatta och far illa. De barn som av vårdnadshavaren på olika
sätt hindras att träffa den andre föräldern saknar fortfarande samhällets reella
stöd, trots alla utredningar på detta område.

Vid förra årets motionstid lämnade vi en likalydande motion som - trots
avslag - fick en positiv skrivning av utskottet. Vi är också medvetna om att
departementet lagt fram en promemoria om vårdnad och umgänge, Ds
1989:52, som har remissbehandlats fram till mitten av januari i år. Det har
också från departementet utlovats en proposition i juni i år om vårdnad och
umgänge. Trots detta vill vi ånyo aktualisera frågan eftersom våra krav i motionen
inte till fullo har blivit tillgodosedda i departementspromemorian.

Alla sakkunniga och myndigheter är delvis överens om problemen och hur
de skall lösas. Men i praktisk handling händer inte något. Positiva försöksverksamheter
blir inte permanentade beroende på att kommunerna saknar
resurser eller utbildad personal. Vi har den bestämda uppfattningen att det
inte är resurser eller utbildning som saknas utan viljan och insikten om hur
stora sociala och därmed ekonomiska vinster här finns att frigöra om dessa
barn ges samhällets stöd för att förhindra utslagning och ett liv utan livskvalitet.

Vi anser att obligatoriska samarbetssamtal om barnen skall åläggas föräldrar
som inte är överens om barnens framtid. Dessa samtal skall föras innan
rätten fattar ett interimistiskt beslut i ärendet. Det interimistiska beslutet
skall endast avse barnens bostad och inte vårdnaden. Detta för att föräldrarna
inte framöver skall samtala om barnens framtid i låsta positioner.

Det är av stor betydelse att tidsåtgången för vårdnadsutredningen nedbringas.
Vi anser att utredningen skall vara slutförd inom tre månader. Vid
utredarnas bedömning om vilken förälder som är lämplig för barnet som
vårdnadshavare skall också stor vikt fästas vid den förälder som bäst vill samarbeta
under utredningen.

Barnets umgänge med båda föräldrarna har mycket stor betydelse. Det är
därför oacceptabelt, som sker i många fall, när vårdnadshavare genom olika
åtgärder saboterar och omöjliggör för barnet att få träffa den andre föräldern.
Den förälder som saboterar rättens beslut skall fråntas vårdnaden, om
detta inte är oförenligt med barnets bästa.

Det finns också förälder som inte vill träffa sina barn. I en besvikelse tror

man sig straffa den andra parten genom att inte vilja träffa barnen. Vissa Mot. 1989/90

orkar inte med sorgen att lämna tillbaka barnen varannan söndag och att inte L410

få ha vardagskontakt med barnen. Det är av stort socialt behov både för barn

och den förälder som barnen ej bor hos att de tillförsäkras en vardagskontakt

och inte som i dag en umgängesrätt som begränsas till att omfatta varannan

helg. Här bör barnets ålder och därmed olika behov tillgodoses.

Barn tar ofta på sig skulden för att föräldrarna bråkar, då de känner att
bråket gäller barnet. Det förekommer att barn går i självmordstankar. Eftersom
man lär i den skola man går, så kommer barnet då det blir vuxet att
handla i samma mönster som föräldrarna gjort i sin konflikt. I tvister kring
barnen, som är av juridisk karaktär, bör barnet ha ett juridiskt ombud, som
tillvaratar barnets intresse, och framför allt ser till att barnet inte utsätts för
psykisk press i domstolen.

I en del fall är skäl till uteblivet umgänge det geografiska avståndet. För
barnet blir det långa och tröttande resor och umgängesföräldrarnas bristande
ekonomi kan också orsaka att umgänget uteblir. Visserligen finns i dag
möjlighet att få socialhjälp till detta eller nedsättning av underhållsbidraget.

Detta är otillräckligt och orättvist. I stället borde här staten genom försäkringskassan
bidra med visst antal resor och övernattningsmöjligheter på barnets
hemort. Utöver detta bör förälder som själv står för resor beredas avdrag
i deklarationen för detta. Reglerna för dubbel bosättning skall kunna
användas vid dessa avdrag i deklarationen. Eventuellt kan en lägre gräns sättas
där avdragsmöjlighet eller bidrag till resor inte medges.

Det förekommer att föräldrar inte vill träffa sina barn därför att det kostar
pengar att ha barnen hos sig. Dessa föräldrar belastar vårdnadshavaren ekonomiskt
genom sitt egoistiska handlande. De föräldrar som av skilda anledningar
inte vill ha umgänge med sina barn, bör betala ett högre underhållsbidrag
för att kompensera vårdnadshavaren för dessa merutgifter.

Striden om vem som skall ha vårdnaden om barnet är det största hotet mot
att kunna samarbeta kring barnet i framtiden. Ytterligare en stor bidragande
orsak till framtida konflikter är underhållsbidraget, som i dag utdöms efter
krångliga regler, där båda parter känner sig otillfredsställda. Underhållsbidragets
storlek skall som i dag inte utdömas av domstol, utan det skall vara
en självklarhet att man skall betala underhåll till barnet, precis som det är
självklart att betala inkomstskatt till samhället. Underhållsbidraget bör fastställas
av försäkringskassan och vara baserat på inkomst och det antal barn
det föreligger försörjningsplikt för.

Underhållsbidraget fastställs för varje inkomstår. Om någon av parterna
inte är nöjd med försäkringskassans beslut, bör detta kunna prövas av särskild
försäkringsnämnd. Försäkringsnämndens beslut skall kunna överklagas
hos domstol.

De i dag allt vanligare rättsprocesserna om uteblivet umgänge ställer barnen
i centrum för föräldrarnas olösta konflikt. Under de år processerna pågår
har den ena föräldern oftast ingen kontakt med barnet. Oftast pågår samtidigt
processen i flera olika rättsinstanser. Här borde processen endast föras
i länsrätten och under tiden processen pågår skall rätten ha beslutat om interimistiskt
umgänge för att underlätta framtida umgänge.

Sekretesskydd i gällande lag får genom kopplingen till vårdnadsinnehav 12

till följd att den från vårdnaden skilda föräldern drabbas av orättfärdiga Mot. 1989/90

rättsförhållanden. I sekretessammanhang bör båda föräldrarna vara järn- L410

ställda. Även icke vårdnadshavande förälder måste ha möjlighet att engagera
sig i sina barns liv på detta område. Vid barns sjukhusvistelse, skolgång
och utbildning är informationen till umgängesföräldern starkt begränsad eller
delvis omöjliggjord. De negativa effekter som ett sådant sekretesskydd
medför innebär en allvarlig försvagning av barnets sociala nätverk.

Huvudsyftet med denna motion är att det i framtiden skall vara ett gemensamt
föräldraansvar efter skilsmässa eller separation samt att stärka de barns
rätt som i dag har umgängesrättsförälder eller ingen kontakt alls med den
ena föräldern, dessutom att förhindra att barnen blir ett slagträ i föräldrarnas
konflikt.

Dessa krav ställer föräldrar, personer som arbetar med skilsmässor samt
intresseföreningar såsom ”De underhållsskyldigas förening”. Vi har tidigare
framfört kraven och synpunkterna i en motion.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av lagstiftning som innebär att förälder
skall åläggas att hos socialförvaltningen diskutera vårdnadsfrågan innan
den prövas,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av lagstiftning som innebär att vårdnadsutredningar
skall vara avslutade inom tre månader,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av skärpta regler för att tillförsäkra en förälder
med umgängesrätt möjligheten att faktiskt utöva umgänget och
att lagtexten förtydligas så att rätten även under pågående process
skall besluta om fortsatt umgänge och att den som saboterar umgänget
blir fråntagen vårdnadsrätten om detta inte är i strid med barnets
bästa,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om lagstiftning som innebär att barn i vårdnadstvister
får ett eget juridiskt ombud,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ekonomiskt stöd för resekostnader i vissa umgängessituationer,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om lagstiftning som innebär att i tvistiga fall skyldigheten
att betala underhållsbidrag alltjämt skall bestämmas av domstol
men att fastställandet av bidragsbeloppets storlek skall ankomma på
försäkringskassan,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i mo

13

tionen anförts om att den umgängesberättigade föräldern jämställs Mot. 1989/90
med den vårdnadsberättigade gällande barnets sekretess. L410

Stockholm den 22 januari 1990
Kaj Larsson (s)

Ulla-Britt Åbark (s)

Åke Selberg (s)

14