Motion till riksdagen
1989/90: Kr9

av Ingrid Ronne-Björkqvist och Maria Leissner
(båda fp)

med anledning av prop. 1989/90:70 om
våldskildringar i rörliga bilder

Alla människor kan ta skada av våldsvideofilmer. När det gäller barn finns
det väl belagt i forskningen att våldsvideo i stora mängder kan utlösa en ond
spiral av ständigt ökande aggressivitet. På sikt har barnen visat en signifikant
ökad tendens till asocialt beteende bl.a. i form av våldshandlingar.

Föräldrarna har huvudansvaret för barnen - också när det gäller att
skydda dem från skada på grund av videovåld. Samhället skall inte ta över
föräldraansvaret. Med våra politiska beslut kan och bör vi däremot underlätta
för föräldrarna att ta sitt föräldraansvar. Det kan vi bl.a. göra genom
att begränsa spridningen av de allra grövsta avarterna av videofilmer genom
en generell förhandsgranskning.

Mitt i vår välfärd finns det barn som växer upp i social misär. Många barn
vistas t.ex. i missbruksmiljöer, där båda föräldrarna är så utslagna på helgerna
att de varken orkar engagera sig i var barnen eller TV-ns avstängningsknapp
finns. De mest utsatta barnen har också visat sig vara de mest sårbara
när det gäller skador på grund av videovåld. Inte minst för deras skull är det
angeläget att en generell förhandsgranskning kommer till stånd.

Yttrandefriheten är en viktig del av våra grundläggande fri- och rättigheter.
Inskränkningar som görs måste därför övervägas noga. När det gäller att
skydda barn och ungdomar mot våldsvideo har skälen med rätta ansetts så
starka att förhandsgranskning accepterats vid offentlig visning. Barn och
ungdomar konsumerar filmer med grovt våld framför allt vid privat visning.

I konsekvensens namn borde därför också förhandgranskning ske av videofilmer
som sprids för privat bruk.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om förhandsgranskning av våldsvideogram.

Stockholm den 7 mars 1990

Ingrid Ronne-Björkqvist (fp)

Maria Leissner (fp)