Motion till riksdagen
1989/90: Kr6

av Lars Werner m.fl. (vpk)

med anledning av prop. 1989/90:70 om
våldsskildringar i rörliga bilder

Samhällets dvs. vuxenvärldens främsta uppgift är att ge barn och ungdomar
en god uppväxtmiljö, en positiv människosyn, lära dem att vara solidariska,
att ta ansvar och att kämpa mot övergrepp och förtryck. Det bästa sättet att
nå de målen är att visa barn och ungdomar respekt, behandla dem som fullvärdiga
människor, ge dem tid för tankeutbyte, lek och skapande verksamhet
tillsammans med andra barn och ungdomar och vuxna.

Vuxna måste vara goda förebilder och aldrig tillåta en rå ton. Vi vet att
det idag finns stora brister i uppväxtvillkoren för barn och ungdomar. Starka
intressen verkar för att skatterna ska hållas låga och den privata konsumtionen
öka. Därför tvingas idag skolbarn som regel klara sig på egen hand redan
från 10 års ålder. Fritidshem, fritidsgårdar, musikskola och annan kommunal
fritidsverksamhet finns det inte pengar till. TV per kabel och satellit, videospel
med våldsinslag, våldsvideo, porrvideo, krigsleksaker och stora hotell
och konferensanläggningar finns det däremot pengar till. Barnen och ungdomarna
blir lätt offer för det kommersiella utbudet - de har inget val.

Våldskulturen har tillåtits breda ut sig utan nämnvärt motstånd från myndigheterna.
Allt fler människor inser dock att något måste göras inför den
massiva våg av förhärligat och förråat våld som väller över oss.

Det är nödvändigt att samhället tydligt markerar att det finns gränser för
vad ett demokratiskt samhälle, som bygger på alla människors lika värde,
kan acceptera. Vpk har därför under en följd av år genom motioner aktualiserat
behovet av en förhandsgranskning under yttrandefrirättsligt acceptabla
former av videogram och filmer som sprids till allmänheten för privat bruk.
En mångfald av videogram med förråande våldsskildringar finns lättillgängliga.
De sociala effekterna av det människoföraktande innehållet som videogrammen
har framför allt för barn och ungdomar är förödande. Vi
tvingas emellertid konstatera att en obligatorisk förhandsgranskning av videogram
för försäljning och uthyrning är praktiskt otymplig. En stor kontrollapparat
måste byggas upp. Dessutom får en förhandsgranskning med
den situation som råder på mediaområdet endast en begränsad effekt. Med
kabel-TV och satellit-TV kommer vi inte ifrån våldsunderhållning i stor
skala. Inte heller kommer man åt den illegala spridningen av videogram med
förhandsgranskning. Det behövs kraftfulla åtgärder mot den verksamheten.
Regeringen måste lägga förslag om detta.

Det är viktigt att komma ihåg att de allmänna våldstendenserna som gör

1* Riksdagen 1989/90. 3 sami. Nr Kr5-12

sig gällande i samhället idag är ett resultat av ett mera mångsidigt orsakssam- Mot. 1989/90

manhang, som har med den allmänna samhällsutvecklingen att göra. Vålds- Kr6

skildringar genom video är inte orsaken men de bidrar givetvis till förråande
relationer mellan människorna. Den viktigaste uppgiften är att förändra förhållandena
i samhället så att behovet av underhållningsvåld minskar.

I regeringens proposition finns en rad förslag som klart markerar en vilja
att komma åt våldsskildringarna i videogram. Vi anser att det är positivt.

Regeringens förslag måste få en chans. Vpk vill värna om både yttrandefriheten
och människovärdet.

Vpk anser att det är viktigt att utvärdera vilka effekter den nya lagstiftningen
kommer att få. Försvinner inte de råa, kvinnoförnedrande filmerna
från marknaden återstår endast förhandsgranskning trots dess brister. En utvärdering
bör göras kontinuerligt.

Brottsbalkens bestämmelser 16 kap. 10 b § måste gälla alla som sprider videogram
dvs. också producenter och importörer. Därför bör alla videogram
som säljs eller hyrs ut vara försedda med uppgift om ansvarig utgivare.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till åtgärder mot den
illegala spridningen av videogram,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utvärdering,

3. att riksdagen hos regeringen begär förslag till lag som innebär att
alla videogram som säljs eller hyrs ut förses med uppgift om ansvarig
utgivare.

Stockholm den 7 mars 1990

Lars Werner (vpk)

Berith Eriksson (vpk) Lars-Ove Hagberg (vpk)

Bo Hammar (vpk) Margo Ingvardsson (vpk)

Ylva Johansson (vpk) Bertil Måbrink (vpk)

Alexander Chrisopoulos (vpk)

6