Motion till riksdagen
1989/90: Kr526
av Jan Hyttring m.fl. (c)
Stödet till idrotten
Inledning
Idrottsrörelsen, vår största folkrörelse, växer och engagerar allt fler i en bred
och landsomfattande verksamhet. Inom idrotten ges utövare i alla åldrar tillfälle
till en meningsfull fritid, som aktiva eller ledare. Där ges tillfälle för alla
att utöva sin idrott/sport på den nivå som passar, som motionär eller elitutövare.
Enligt presenterade utredningar växer ungdomens, men även de äldres,
engagemang inom idrotten snabbt. Tillväxten är dock mest markant
bland flickor i åldern 7-20 år. Trots det stora utbudet av aktiviteter som konkurrerar
om ungdomarnas fritid söker sig allt fler till idrottsföreningarna för
att få kamratskap och tillfälle till en meningsfylld fritid.
Idrottsrörelsen beräknas engagera 450 000 ideellt arbetande ledare, som
lägger ner ca 135 miljoner arbetstimmar på att organisera uppemot 7 miljoner
aktiviteter varje år. I genomsnitt blir det fler än 19 000 aktiviteter varje
dag året runt.
Om en ekonomisk värdering av ledarnas arbete skulle göras och ersättningen
skulle vara densamma som en fritidsledares timlön kan värdet uppskattas
till 10 miljarder kronor per år inkl. sociala avgifter.
Ideellt arbete i föreningslivet
Sorn vi inledningsvis har påvisat är de ideellt arbetande ledarna en omistlig
tillgång för föreningslivet och samhället. Samhällets uppskattning av detta
arbete tar sig inte alltid synbarligt uttryck i form av bättre möjligheter att
bedriva ideellt arbete. Alla som arbetar ideellt vet att det nästan alltid är
förknippat med personliga ekonomiska uppoffringar. Enligt centerns mening
bör samhället stödja och uppmuntra ideella insatser i föreningslivet.
Riksdagen bör därför ge regeringen i uppdrag att framlägga förslag till ekonomiska
stimulansåtgärder för ideellt arbete. Den aviserade omläggningen
av skattepolitiken innebär av vad som hitintills är känt ökade administrativa
arbetsuppgifter, som framförallt kommer att drabba ledare i mindre föreningar.
Detta kommer att få till följd att mindre tid kan disponeras för viktiga
ledaruppgifter. Enligt centerns mening måste därför stor hänsyn till ledarnas
arbetssituation tas när riksdagen utformar den framtida skattepolitiken.
Bidrag till lokal ungdomsverksamhet
Det finns stor enighet om att barn- och ungdomsorganisationerna spelar en
stor och betydande roll för att uppnå de av riksdagen uttalade ungdomspolitiska
målen att utveckla demokratin, stimulera samhällsengagemang, skapa
samhällsmiljöer, öka jämlikheten och skapa samhörighet. Idrottsrörelsen
spelar här en stor och avgörande roll för ungdomarnas engagemang och ca
80% av stödet till lokal ungdomsverksamhet tas i anspråk av idrottsföreningar.
Den höjning av stödet som nu föreslås är allt för liten för att ge möjlighet
till upprätthållande av denna ungdomsverksamhet. Förslaget till höjning
stannar vid drygt en krona per sammankomst.
Centern föreslår att stödet ökas från nuvarande 12 till 24 kr. per sammankomst,
vilket tillför idrottsrörelsen 80 milj. kr. utöver nuvarande stöd vid
oförändrat antal lokala aktiviteter.
Folkrörelserna och nya skatteregler
Genom nu genomförda beslut om skattepolitiken för 1990 och förslag till
kommande förändringar för 1991 kommer de ideella folkrörelserna att drabbas
av mycket stora kostnadshöjningar för sin verksamhet. Kostnadshöjningarna
är av sådan storleksordning att utan kompensation för dessa kommer
inte folkrörelserna att kunna fortsätta med en bred och för samhället
mycket viktig verksamhet. En bättre lösning för både folkrörelserna och
samhället torde vara att behålla de regler som nu gäller beträffande sociala
avgifter, skattefria ersättningar och högre gräns för beskattning av erhållna
priser. Enligt centerns uppfattning skall riksdagsbeslutet om införandet av
höjd moms på restaurang- och hotelltjänster rivas upp och skattenivån återföras
till tidigare nivå. I en särskild motion kräver centern att en parlamentarisk
utredning tillsättes med uppdrag att skyndsamt föreslå åtgärder för
bättre finansieringsmöjligheter av folkrörelsernas verksamhet och därvid
särskilt beakta möjligheterna till finansiering genom spel och lotterier.
Statens anslag till Sveriges Riksidrottsförbund
Centern föreslår att Sveriges Riksidrottsförbund beviljas ett anslag av 450,6
milj. kr. till verksamheten 1990/91. Vårt förslag innebären anslagsförstärkning
med 98,1 miljoner kronor utöver vad regeringen har föreslagit. Av anslaget
avses 80 milj. kr. användas till höjningen av det lokala aktivitetsstödet.
Resterande anslagsförstärkning ger bättre möjligheter till satsningar på
funktionärsutbildning och utveckling, ökad satsning på distrikts- och specialförbund
samt för jämställdhetsarbete inom idrotten.
Centern anser att de tre huvudprogrammen Ungdom-Motion-Tävling
är mycket angelägna för idrottsrörelsens utveckling och de bör tilldelas erforderliga
resurser för genomförande. Vi har tidigare i motioner till riksdagen
påpekat att den ökade självfinansieringen hos specialförbunden till stor
del sker genom ökade medlems- och deltagaravgifter, vilket minskar tillgängligheten
främst för ungdomar.
Ofta talas det om idrottens goda möjligheter till finansiering genom reklam-
och sponsorsinkomster. Av Riksidrottsförbundets redovisning fram
Mot. 1989/90
Kr526
11
går att sådana inkomster fördelar sig mycket ojämnt bland förbunden. Det
är 42 av totalt 61 förbund som har en självfinansiering som understiger 50 %
och däribland finns inget av de förbund som har goda möjligheter till andra
inkomster än medlemsavgifter och samhälleligt stöd.
Ridsporten
De tre organisationerna inom ridsporten som erhåller bidrag genom Riksidrottsförbundet
som utanförstående organisationer har samtliga en stor och
omfattande ungdoms- och utbildningsverksamhet, som enligt centerns mening
bör komma i åtnjutande av större ekonomiskt bidrag. Huvuddelen av
de aktiva utövarna är unga flickor, som oftast inte har tillgång till annan fritidssysselsättning.
Ridfrämjandet, som är den största organisationen, har idag 170 000 medlemmar,
varav 120 000 är under 25 år. Ridfrämjandet ansvarar för den breda
och övergripande ridverksamheten på alla ridskolor och ridklubbar i landet.
Ridfrämjandet svarar även för utbildningen av instruktörer, ungdomsledare
och klubbfunktionärer. Främjandets handikappanpassning fortsätter och intensifieras
med en verksamhet som omfattar ca 3 000 handikappade ryttare.
Genom ridfrämjandet fördelas även medel till lokala ridklubbar för byggande
av mindre anläggningar.
Handikappidrott
Idrott kan bedrivas på många olika nivåer. Den kan genom sin mångfald anpassas
till den enskilde individens önskemål och förutsättningar. För handikappade
människor utgör idrotten en fantastisk möjlighet till inte bara fysisk
utan också psykisk rehabilitering. Sjukvården når med sina rehabiliteringsoch
hjälpmedelsprogram fram till det läge där bästa tänkbara fysiska förutsättningar
föreligger för den enskilde handikappade att fungera i samhället
inom de individuella möjligheternas ram. Erfarenheterna visar dock att enbart
den fysiska återanpassningen inte är tillräcklig för den rehabilitering
som krävs för ett aktivt liv. Det har visat sig att idrottslig verksamhet i en
krets av människor med liknande eller svårare handikapp än man själv har
mycket snabbt skapar vilja att försöka förbättra sin situation, självrespekt,
självförtroende och aptit på ett utåtriktat liv. Effekterna för samhället är
lägre vårdkostnader och inte sällan också lägre bidragskostnader, eftersom
en aktiv person också försöker finna en plats på arbetsmarknaden.
Handikappidrotten är idag en erkänd och respekterad del av den svenska
idrottsrörelsen. Genom sina insatser har handikappidrotten under 80-talet
bidragit till att attityderna till de handikappade i allmänhet förbättrats, inte
minst genom att vissa former av handikapp har avdramatiserats. Fortfarande
återstår det dock, enligt centerns mening, mycket att göra innan målet, en
total integrering av de handikappade i samhället och i den ordinarie idrotten,
är uppnått. Ett viktigt steg på vägen mot en sådan integrering inom idrotten
är att utnyttja de möjligheter som finns att låta handikappade och andra ungdomar
tävla mot varandra i de grenar där handikappet i sig inte utgör något
hinder. Enligt centerns mening måste det vara tekniskt möjligt för handikappade
att delta i idrottens utbud och att detta inte skall kosta mer än för icke
Mot. 1989/90
Kr526
12
handikappade. Hjälpmedel för fritid och idrott skall subventioneras så att
kostnaderna kan jämföras med de som gäller för motsvarande aktiviteter för
icke handikappade. Rätten till färdtjänst/riksfärdtjänst bör utökas när det
gäller deltagande i idrottsaktiviteter främst för synskadade, rörelsehindrade
och utvecklingsstörda.
Jämställd idrott
Det inom idrottsrörelsen pågående medvetna jämställdsarbetet förtjänar all
uppmärksamhet från samhällets sida. Specialförbundens verksamhet inom
detta område bör därför ges ökat stöd inom den anslagsökning som centern
föreslår. Den höjning av ambitionsnivån som markerades av att en jämställdhetsplan
för 90-talet lades fram vid riksidrottsmötet i november förra året
välkomnas av centern. Riksidrottsförbundets syfte med handlingsplanen är
att klargöra målen för idrottens jämställdhetsarbete och med vilka medel
dessa ska uppnås. Handlingsplanen sträcker sig över en tidsperiod av sex år.
Därefter ska en utvärdering göras, vars resultat får ligga till grund för nya
ställningstaganden vid riksidrottsmötet 1995.
Idrott över hela landet
I en motion till förra riksmötet föreslog centern att regeringen skulle få i uppdrag
att tillsammans med Riksidrottsförbundet utreda förutsättningarna för
ett särskilt stöd till resor som skulle utjämna kostnaderna för föreningarna
oavsett var i landet tävlingar anordnas. I årets budgetproposition anför statsrådet
att det bör ankomma på Riksidrottsstyrelsen att tillse att specialförbunden
genom olika åtgärder skall medverka till att skapa förutsättningar
för idrott på lika villkor över hela landet. Centern förutsätter att regeringen
i kommande anslagstilldelning är beredd att tillskjuta erforderliga medel så
att reeella möjligheter föreligger för en kostnadsutjämning framförallt när
det gäller föreningarnas resekostnader.
Aktiva idrottares möjligheter till studier
Enligt centerns mening är det angeläget att underlätta för aktiva idrottsutövare
att bedriva studier på gymnasie- och högskolenivå. Goda studiemöjligheter
bör finnas i samtliga skolor och inte endast vid s.k. idrottsgymnasier
och vissa högskolor. Genom att underlätta studierna på idrottsutövarnas
hemorter kan fler skaffa sig utbildning parallellt med aktiv idrottsutövning.
En mer omfattande plan för utbyggnad av möjligheterna för aktiva idrottsutövare
att studera på hemorten bör enligt centerns mening presenteras av regeringen
i samband med den kommande gymnasiereformen.
Åtgärder mot doping
En fortsatt intensifierad kamp mot doping är en av de viktigaste verksamheterna
inom idrotten, såväl den svenska sorn internationella. Centern yrkar
därför på det av Riksidrottsförbundet begärda anslaget på 8 miljoner kronor.
Mot. 1989/90
Kr526
13
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen beslutar höja det lokala aktivitetsstödet till ungdomsverksamheten
från 12 till 24 kr.,
2. att riksdagen till E 1 Stöd till idrott anvisar 98 100 000 kr. utöver
vad regeringen föreslagit eller således 450 600 000 kr.,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om inriktningen mot prioriterade områden inom idrotten,
[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att stor hänsyn till ledarnas arbetssituation skall tas
när framtida skattepolitik utformas,1]
4. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ekonomiska stimulansåtgärder
för ideellt arbete i föreningar,
[att riksdagen beslutar upphäva tidigare beslut om höjd moms på
hotell- och restaurangtjänster,1]
[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att nuvarande
regler för idrotten när det gäller avgifter, skattefrihet och beskattning
av erhållna priser behålls även i ett nytt skattesystem,1]
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ridsportens behov av ökat ekonomiskt stöd,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts rörande de handikappades möjligheter till ökat deltagande
i idrottsaktiviteter,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts rörande ökat stöd till jämställd idrott,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om särskilt stöd för resekostnader i samband med
idrottstävlingar,
[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om aktiva idrottares möjlighet till studier,2]
[att riksdagen hos regeringen begär förslag till ökade möjligheter
för aktiva idrottsutövare att studera vid samtliga gymnasieskolor,2]
9. att riksdagen anvisar 8 000 000 kr. för åtgärder mot doping.
Stockholm den 24 januari 1990
Jan Hyttring (c)
Stina Gustavsson (c)
Marianne Jönsson (c)
Lennart Brunander (c)
Agne Hansson (c)
Larz Johansson (c)
Pär Granstedt (c)
Marianne Andersson (c)
Karin Starrin (c)
Mot. 1989/90
Kr526
11989/90:Sk447
21989/90:Ub337
14