Motion till riksdagen
1989/90: Kr521

av Lars Werner m.fl. (vpk)
Ökat anslag till idrotten

Behovet av breddidrott och motionsidrott ökar i vårt land. Med den tekniska
utvecklingen i hela samhället krävs fysisk aktivitet i olika former. Idrotten är
organiserad på massbasis. Den har i sina bästa stunder en fostrande funktion
och kan rätt utförd vara en tillgång i folkhälsoarbetet. Idrotten är inte självklart
positiv, utan det handlar om vilken inriktning den har.

Tendenser i elitidrotten visar att utvecklingen är på fel väg. Det är en utveckling
som inte går mot en sund samhällsinriktning med kamratskap och
gemenskap. De egoistiska och hänsynslösa sidorna framträder allt mer.
Otvivelaktigt spelar kommersialiseringen, med penningjakt och penningberoende,
en stor roll.

Elitidrotten har ett värde som stimulansfaktor för breddidrott och motion.
Den har även ett underhållningsvärde. Det är i detta syfte staten satsar
pengar på idrotten, att den skall vara någonting som hela samhället har nytta
av.

Utifrån dessa utgångspunkter är vpk ett idrottsvänligt parti. Våra förslag
syftar till att skapa en sund idrott, fri från dominans av kommersialism och
andra osunda inslag.

Det vilar ett stort ansvar på Riksidrottsförbundet att hävda dessa principer
för idrotten. Eftergifter till sponsring och övrig kommersialism undergräver
tilltron till idrottsrörelsen som en sund folkrörelse.

Riksidrottsförbundet måste inse sitt ansvar. Vpk har förhoppningen att
RF inser farorna och vidtar åtgärder. Utifrån denna förhoppning kan vpk
dela RF krav på ökat stöd till idrotten. Vpk har i flera år hävdat att RF:s
anslagsbegäran varit allt för beskedliga. RF:s anslagsframställning på 448,5
milj. kr. bör beviljas. Huvudlinjen för användningen av detta nytillskott är
att de fördelas på ekonomiska svaga förbunden, t.ex. de som sammanslutit
sig i POOL 2000.

Enligt Riksidrottsförbundet är anslaget 170 milj. kr. för lågt. Totalt är ökningen
endast 10 milj. kr. 352 milj. kr. och de 6 milj. kr. till doping på anslagen
E 1 och E 2, blir 358 milj. kr. I detta ingår att lokala aktivitetsstödet på
90 milj. kr. numera inräknas i idrottsanslaget och har höjts med 10 milj.
kr.

Trots uppräkningen av det lokal aktivitetsstödet - LOK-stöd - är det långt
till de 17 kr. per sammankomst som RF krävde och de flesta politiska partier

lovade i valrörelsen 1988. Vpk föreslår därför en uppräkning av LOK stödet
till 17 kr. per sammankomst.

Riksdagens revisorers kritik av AB Tipstjänsts eget stöd till idrotten, har
behandlats av riksdagen. Regeringen skall återkomma till riksdagen och redovisa
vilka regler som skall gälla för Tipstjänsts egna bidrag till idrotten.

Därför finns det anledning för vpk att återigen upprepa kravet att vinsterna
av tipsmedlen skall tillfalla idrotten.Tipsmedlen bör - efter avdrag för
vinster och omkostnader - oavkortade gå till idrotten. De tipsmedel det
handlar om, är de idrottsanknutna spelen. Tipsmedlen bör användas till bidrag
till kommunerna för uppförande av idrottsanläggningar, till stöd för
småklubbar, kvinno- och handikappidrotten. Stödet till elitidrotten skall ske
i sådana former att det kan motverka kommersialisering.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen till anslag E 1, Stöd till idrotten, för budgetåret
1990/91 anslår 90 000 000 kr. utöver regeringens förslag,

2. att riksdagen beslutar att det lokala aktivitetsstödet skall höjas
till 17 kr. per sammankonst,

[att riksdagen hos regeringen begär förslag innebärande att överskottet
av tipsmedlen överförs till idrotten enligt vad i motionen
anförts.1]

Stockholm den 24 januari 1990

Lars Werner (vpk)

Berith Eriksson (vpk) Lars-Ove Hagberg (vpk)

Bo Hammar (vpk) Margo Ingvardsson (vpk)

Bertil Måbrink (vpk) Alexander Chrisopoulos (vpk)

Mot. 1989/90
Kr521

‘) 1989/90:Fi730

17

I •