Motion till riksdagen
1989/90: Kr517

av Gösta Lyngå m.fl. (mp)
Idrotten

Fritidsverksamhetens betydelse

Med den höga teknologi som är tillgänglig i våra dagar, blir det alltmer möjligt
för människor att minska sin tid i lönearbete och i stället utnyttja sin fritid
på ett konstruktivt sätt. Detta är mycket glädjande, och miljöpartiet de
gröna ser positivt på att folkrörelserna mött utmaningen med ett rikt utbud
av aktiviteter i vilka människor kan berika både kropp och själ. Medan de
flesta av de olika aktiviteterna är välriktade och ger en höjd livskvalitet åt
sina utövare, har vår största folkrörelse, idrotten, en dubbel funktion. Dels,
och detta är av omistligt värde, aktiverar den miljontals människor på ett
positivt sätt, dels, och häri ligger ett stort problem, har idrotten i vissa fall
degraderats till att få en roll som underhållning och då konkurrera med aktiv
sysselsättning om människors tid och intresse.

Idrottens två sidor

Glädjande är att allt fler människor använder sin fritid till att utveckla kropp
och själ med att deltaga i idrottsevenemang av olika slag. Särskilt ser miljöpartiet
de gröna positivt på alla de former av breda sportaktiviteter som utvecklats
på senare tid. Motionslopp på cykel eller till fots, Vasaloppet, gymnastik
av typ "Friskis och svettis” har vuxit till stora evenemang där tusentals
människor får tillfälle att mötas, motionera och tävla mot sig själva snarare
än mot andra.

Beklagligt är dock att så många människor hellre sitter framför TV eller
på läktare när andra idrottar än att själva komma ut och röra på sig. Särskilt
ser miljöpartiet de gröna negativt på de avarter av elitidrott, inom vilka de
uppträdande elitidrottarna förstör sina kroppar vid unga år. Utslitna ryggar
hos tjugoåriga ryska gymnaster, ihjälslagna boxare och hormonpreparerade
tyngdlyftare bär alla vittnesbörd om att idrotten i många fall urartat.

Stöd till folkrörelser

Inom folkrörelserna arbetar hundratusentals ledare ideellt. Det gäller inte
enbart att ställa upp med tid och entusiasm gratis, många satsar också ekonomiska
resurser på sitt intresse. Det är viktigt att samhället uppskattar detta
och visar sin uppskattning på ett direkt sätt.

Det lokala aktivitetsstödet, som utgår vid möten och evenemang, speciellt
för ungdomar, uppgår till 12 kr. per deltagare och tillfälle. Denna siffra har
inte ändrats på länge och har därför urholkats av inflationen. Vi föreslår att
profileringen av samhällets stöd till folkrörelserna ändras på det sättet att
aktivitetsstödet ökas på bekostnad av anslag till elitidrotten.

Handikappidrott

En av de finaste insatser som samhället kan göra till hjälp för de handikappade
är att stödja deras fritidsaktiviteter, där såväl kontakter med andra
människor som en högre självkänsla stärks för en grupp som i dessa avseenden
riskerar bli missgynnad.

Evenemang av icke-tävlingskaraktär

Den typ av sport och idrott som miljöpartiet de gröna helhjärtat vill stödja
är de icke tävlingsmässiga former som nu alltmer tenderar att komma tillbaks.
Det anordnas motionslopp till fots och på cykel, där tidtagning inte
sker, gymnastik sker under enkla former och trim-orienteringar anordnas, i
vilka människor löper eller vandrar i skogen alltefter önskemål och förmåga.
Korp-idrotten bör också räknas hit - arbetskamrater får träffa och umgås
under andra former än vardagens. Allt detta utökar livskvalitén för dem som
tar sig tid för något utöver lönearbetet.

Idrott för vanliga människor och för stjärnor

Även tävlingsidrottens karaktär skiftar radikalt. Av omistligt värde är t.ex.
korpfotbollens lagkamp, där vanliga människor kan delta under en lång period
av sitt liv eller orienteringen där familjer tillsammans utövar sin sport
tillsammans med vänner och bekanta. Mindre tilltalande blir idrotten när
den består av inköp av berömda idrottsstjärnor eller kommersiella storsatsningar
på ett fåtal utövare.

Jämlikhet i idrott

I vår tid förutsätter folkrörelserna nästan alltid att kvinnor och män skall
samlas och umgås på lika villkor. Detta har visat sig berika samvaron och
minska det ”hårda tävlandet”. Dock åtskiljs fortfarande manliga och kvinnliga
aktiviteter i många idrottsformer. Eftersom anledningen torde vara olika
grad av prestationsförmåga, kan detta ses som en konsekvens av elittänkandet.
Det är också så att kvinnliga sportformer får sämre förhållanden, träningstider
etc., ett orättvist förhållande.

En ökning av motionsidrotten på elitidrottens bekostnad skulle berika idrottsumgänget
genom att öppna idrottsevenemang för kvinnor och män gemensamt.
Kommuner bär särskilt stimulera evenemang där kvinnor och män
gemensamt kan delta.

Doping

Särskilt påtaglig blir urartningen av modern arena-idrott närdoping-behandlingar
sker. Prestationsförmågan höjs på kort sikt genom intagande av do

Mot. 1989/90

Kr517

7

ping-preparat, och eftersom det som spelar avgörande roll vid tävlingar är
just förmågan att prestera utöver det normala, är doping en naturlig följd av
en idrottsutövares ändamålsenliga ambitioner. Detta är i själva verket inte
artskilt från den överdrivna träning som har samma syfte, nämligen att få en
kropp att prestera mer än den normalt skulle kunna prestera. I bägge fallen
kan resultatet på längre sikt bli en degradering av kroppens funktionsförmåga
och i vissa fall ohälsa. Vi stöder helhjärtat riksidrottsförbundets strävan
att stoppa doping, men i första hand vill vi bekämpa den prestationshets
som utgör anledningen till att doping förekommer.

Nationalism

De olympiska spelen och andra världstävlingar skulle kunna spela en mycket
positiv roll för internationellt samarbete, i och med att människor från olika
länder lär känna varandra. Dessvärre har överdriven nationalism varit mer
typiskt för dessa evenemang. Detta torde återigen ha att göra med idrotten
som ett skådespel där ett fåtal specialtränade och specialutvalda människor
skall symbolisera sitt land. Idrotten som sådan har en helt annan målsättning
och det vore betydligt sundare om internationella evenemang kunde göras
för motionärer snarare än som tävlingar.

Reklam och idrott

Kommersiella intressen, som styr samhällets olika sektorer har också blivit
dominerande när det gäller idrottsevenemang. Utövarna av en sport får visa
upp sig som reklampelare för olika företag, vars intresse i idrotten mäts av
hur många åskådare som ser deras reklam och hur stort intryck tröjorna eller
byxorna gör på åskådarna. Detta är en ovärdig konsekvens av det faktum att
många fler är åskådare än deltagare i elittävlingarna.

Även när det gäller sponsring finns en stor och en liten skala. Det är när
kapitalet blir viktigare än sporten själv som problemen träder in, och det är
också här vi inom miljöpartiet de gröna vill ta avstånd från kommersialismen.

Idrottsgymnasier

Den karaktär som idrottsgymnasierna fått är i regel inte befrämjande av
breddidrott utan snarare av elitidrott. Mycket intresse ägnas åt träning och
finslipning av teknik inom den egna specialitén snarare än åt idrottsledning.
Miljöpartiet de gröna anser att en ändring i profileringen bör göras i detta
hänseende om alls idrottsgymnasierna skall ha berättigande i skolsystemet.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts angående idrottens framtida inriktning.

Mot. 1989/90

Kr517

8

Stockholm den 25 januari 1990
Gösta Lyngå (mp)

Kaj Nilsson (mp)

Eva Goés (mp)

Claes Rox bergh (mp)
Ragnhild Po hanka (mp)

Mot. 1989/90

Kr517

Marianne Samuelsson (mp)

Inger Schörling (mp)

Anita Stenberg (mp)

Carl Frick (mp)

9