Motion till riksdagen
1989/90:Kr507

av Gustav Persson m.fl. (s)
Rikskorpens anläggning Fagerudd

Svensk Korporationsidrott har idag ett brett utbud av aktiviteter. Förutom
den ursprungliga idén om motionsidrott och social samvaro på arbetsplatsen
och mellan olika arbetsplatser, har nu verksamheten vidgats till bostadsområden
och friskvård i ordets vidaste mening.

Korpens verksamhet uppfattas fortfarande av många som liktydigt med
korpfotboll och några få aktiviteter till. Korpen har under senare år satsat
stort på projekt ”Friskvård på jobbet”. Syftet är att ”för människor inom
arbetslivet stimulera till en livsstil som befrämjar hälsa och välbefinnande”.

En viktig del i detta arbete är åtgärder som bidrar till bättre fysisk och
psykisk hälsa och trivsel på arbetsplatsen. Det kan vara fråga om enkel vardagsmotion
både med och utan tävlingsinslag tillsammans med arbetskamrater.
En verksamhet som har stor social betydelse - inte minst för människor
med ensidiga och monotona arbetsuppgifter där belastningsskador blir allt
vanligare. Pausgymnastik är en annan form av förebyggande motion som
korpen medverkar i genom att utbilda gymnastikledare.

Även när det gäller mer direkt rehabiliterande verksamhet medverkar
korpen med gymnastik och annan fysisk träning. Som exempel kan nämnas
att korpen samarbetar med flera landsting med s.k. rygg- och hjärtgymnastik.
Friskvårdsdagar anordnas där företag, kommuner och landsting och
även allmänheten inbjudes för information.

En annan form av verksamhet bedriver korpen i bostadsområden. Det
sker ofta i samarbete med bostadsrättsföreningar och Hyresgästföreningen.
I Karlstad har exempelvis en sådan verksamhet bedrivits i närmare tre år.
Resultatet från sådan verksamhet visar sig senare i form av att små kvartersgrupper
anmäler sig till korpens olika aktiviteter.

Korpen har också en stor öppen verksamhet som vänder sig till allmänheten,
»ill hela familjen. Syftet är att få nya motionärer, och att visa att man
kan motionera på ett mycket enkelt sätt i god social samvaro utan tävlingshets
och prestationskrav. Erfarenheten från denna verksamhet är att man
nått nya grupper som ofta varit främmande för att motionera.

Korpen har i samarbete medverkat i ”Metallmilen” där man kan cykla eller
gå/löpa en mil, Landsbygd 90-kampanjen, ”Nära till naturen” naturvårdsverkets
kampanj, ”LO-korpen” ett samarbete mellan fem av korpens länsförbund
och fem LO-distrikt, ”Hästrundan" handlar om promenader i samarbete
med ICA-kuriren, för att nämna några av de öppna aktiviteterna.

Maja Gräddnosloppet i Uppsala som 1989 samlade över 21 000 kvinnor
till ett lopp där åldersspridningen är över 70 år mellan yngsta och äldsta deltagare,
och där äldre handikappade i rullstol, mammor med sina barn i barnvagn
kunde deltaga tillsammans med aktiva löpare, är exempel på breddmotion
som korpen svarar för.

Korpens pensionärsverksamhet är också omfattande och bedrivs på
många områden, som gymnastik, simning-ja även simkurser för pensionärer,
och mycket annat. ”TV-gympan” för pensionärer är väl för allmänheten
den mest kända.

En verksamhet av denna omfattning - allt ifrån den ursprungliga idén som
motionsidrott på arbetsplatsen till verksamhet i bostadsområden, friskvårdsarbete
i vid mening och medverkan i rehabiliteringsverksamheten - kräver
stora insatser för utbildning av ledare, instruktörer och informatörer.

Rikskorpens kursgård, Fagerudd, utanför Enköping har till uppgift att
samla deltagare från hela landet för att utbilda korpledare inom olika verksamheter
som korpen bedriver. Fagerudd är också tänkt att bli ett centrum
för friskvård där man kan samla människor för att vidareutveckla olika idéer
i folkhälsans tjänst.

Tidigare bedrevs denna verksamhet i samverkan med Uppsala läns landsting
och Enköpings kommun. Dessa intressenter har nu dragit sig ur och
Korpen driver verksamheten helt på egen hand.

Staten bör därför enligt vår mening ekonomiskt stödja denna verksamhet
på samma sätt som andra idrottsanläggningar av rikskaraktär där man utbildar
idrottsledare.

Statsbidrag bör därför utgå till Rikskorpens anläggning Fagerudd efter
samma normer och anslag som gäller för exempelvis Boson och andra liknande
anläggningar.

Hemställan

Med hänvisning till det ovan anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att vid fördelningen av medel ur anslaget För idrottens
riksanläggningar beaktas de synpunkter som anförts i motionen.

Stockholm den 23 januari 1990

Gustav Persson (s)

Björn Kaaling (s) Gunnar Thollander (s)

Ingrid Andersson (s) Barbro Andersson (s)

Mot. 1989/90
Kr507

18

gotab 99647, Slockholm 1990