Motion till riksdagen
1989/90:Kr4
av Kaj Nilsson m.fl (mp)
med anledning av skrivelse 1989/90:69 om
ungdomsfrågor
I regeringens skrivelse om ungdomsfrågor redovisas inriktningen på ungdomspolitiken
inför 1990-talet. Insatser anvisas för olika ungdomsområden,
men särskilt för utsatta ungdomsgrupper.
Miljöpartiet de gröna har inget speciellt ungdomförbund, därför att vår
utgångspunkt är att vuxna och ungdomar samt barn så långt möjligt bör leva
och umgås tillsammans och få ett så rikt gemensamt erfarenhetsutbyte som
möjligt, just för att undvika uppsplittringen i olika ålderskategorier. Många
av våra förslag, som täcker hela det politiska fältet, har bl.a detta syfte.
Den tilltagande segregationen i befolkningen, som drabbar vissa ungdomar
hårt, är ett uttryck för den förda politiken i stort, där nyliberalistiska
krafter lyckats driva industrisamhället en bra bit åt höger, där de rika blir
rikare och sämre ställda ännu fattigare. Båda samhällsgrupperna förenas paradoxalt
nog i behovet av att konsumera som livsinnehåll och av att vilja öka
den materiella tillväxtens produktion. Ja, konsumtionsideologin tycks ibland
verka som ett opium. De som inte har råd att hänga med i köpkarusellen,
söker alltför ofta förverkliga konsumtionssamhällets överflöd i inre bilder,
framsprungna av drogbruk och TV-tittande.
Ökad demokrati och jämlikhet för ungdomar
Den särskilda ungdomsutredningen måste få i uppgift att förbättra ungdomars
reella möjligheter till medbestämmande och ansvarstagande, t. ex i
form av beslutande styrelser på ungdomsgårdar; vidare ökade möjligheter
att möta kultur och driva ungdomsverksamhet i kooperativa former. Anslagsreglerna
för ungdomsverksamhet bör ändras så att det ges bättre ekonomiska
resurser till andra verksamheter än sport. Här spelar skillnaden mellan
föreningar med riksförankring, och sådana utan, roll när det gäller bidragsbestämmelserna.
Nya föreningar utan riksorganisation blir eftersatta.
Sankt rösträttsålder
För att öka ungdomens påverkan på politiken i stort har i en enskild miljöpartistisk
motion föreslagits att rösträttsåldern sänks till 16 år som ett första
steg. I år föreslås som komplement en motsvarande sänkning av myndighetsåldern.
Med grundskolan som bakgrund anses ungdomar kapabla att ta ställ
ning i viktiga politiska beslut, inte minst sådana som berör deras egen situation
i skola och arbetsliv. Vi tror att det politiska intresset skulle öka genom
en sådan förändring av rösträtts- och myndighetsåldern.
Ungdomar och kulturen
Regeringen pekar i sin skrivelse på betydelsen av en förstärkning av barnoch
ungdomsteatern och åtgärder för att stävja videovåldet. I detta sammanhang
anser miljöpartiet de gröna att det är viktigt att centrumbildningarna,
framförallt Teatercentrum, som svarar bl.a. för information till arrangörer
och organisationer, speciellt till de fria teater-, dans- och musikgrupperna,
får rejäla ökningar av sina anslag enligt miljöpartiets kulturmotion, för att i
första hand kunna upprätthålla, men också förstärka sin verksamhet. Detta
har också stor betydelse för verksamheten ”Kultur i skolan”. De estetiska
ämnena måste få bättre utrymme och betydelse i skolan.
Vi i miljöpartiet de gröna har emellertid mest att frukta av den negativa
inverkan som reklam-TV utövar på barn och ungdom eftersom till denna
knyts våldsinslag. I vår motion om TV-politiken har vi utvecklat förslag till
långtgående förändringar på detta område. När det gäller videovåldet har
miljöpartistiska motioner väckts. Vi vill framhålla betydelsen av text- och
bildanalys i skolan.
Ungdom och utbildning
Arbetsmiljön i skolan är ett vitalt område för att göra barn och ungdomar
aktiva, ansvarskännande och delaktiga i och för beslut som tas där. Miljöpartiet
de gröna föreslår i sin utbildningsmotion lokal styrelse i skolan, som fattar
beslut i alla övergripande frågor, inklusive budgetansvar för driften.
Nya inbrytningar på områden där eleverna själva kan reparera och bygga,
bör övervägas. För äldre ungdomar har miljöpartiet lagt förslag om värntjänst,
som bl.a skulle kunna påbörjas redan i gymnasieskolan.
Vi sympatiserar med regeringens förslag till hjälp för ungdomar som vill
starta eget i kooperativ form, inte minst i landsbygd.
Ungdomar och boende
Mångå ungdomar har stort intresse för nya bostadsformer och ett mer okonventionellt
boende, heter det i skrivelsen. Miljöpartiet de grönas förslag om
utveckling av ekologiskt byggande, som numera manifesterar sig i en ny folkrörelse,
är ett boende i gemenskap och med naturen, kooperativt boende,
självförvaltning och självtillit, vilket skulle ha mycket att erbjuda ungdomar.
Ekologiskt byggande omfattar även anpassningar av det äldre byggnadsbeståndet
till ekologiskt sunda brukningsformer. Det går att ”ekosanera” halvgammal
bebyggelse.
Ungdomars internationella engagemang
Miljöpartiet de gröna instämmer i skrivelsens uppfattning att internationellt
samarbete kommer att öka och att ungdomars resande bör stimuleras. Vi
menar emellertid att det globala perspektivet glömts bort en smula. Ungdo
Mot. 1989/90
Kr4
11
mar behöver större stöd från samhällets sida för långväga resor och student- Mot. 1989/90
utbyte med länder i andra världsdelar än de europeiska grannländerna som Kr4
är inom nära räckhåll. Vi vill dock understryka att ungdomsoffensiven för
Europa verkligen kommer att omfatta hela Europa, inte enbart EG-länderna.
Vi vill betona att organisationer, verksamma inom miljöområdet eller som
ägnar sig åt sociala aspekter, kommer ifråga i första rummet.
Samtidigt vill miljöpartiet de gröna varna för att låta näringslivs- och exportintressen
dominera planerade seminarier och informationskampanjer
om Europa.
Hemställan
Mot bakgrund av det ovan framförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ungdomsfrågor.
Stockholm den 2 februari 1990
Kaj Nilsson (mp)
Claes Roxbergh (mp) Eva Goés (mp)
gotab 99873, Stockholm 1990