Motion till riksdagen
1989/90:Kr370

av Inger Schörling m.fl. (mp)
Kulturpolitiken

1. Det behövs en grön kulturpolitik

Vad är kultur är en fråga som länge förekommit i debatten, inte minst för att
legalisera ett visst slags kulturpolitik. Frågan kan besvaras på många sätt.
Vilka begrepp behöver miljöpartiet de gröna för att motivera en grön kulturpolitik?

Det traditionella och begränsande kulturbegreppet definierar kultur som
speciella verksamheter såsom konst, musik, litteratur, dans etc., vilka tillfredsställer
mänskliga behov av skapande, helhets- och skönhetsupplevelser.
Delaktighet i kulturlivet stärker fantasi, känsla, glädje och förståelse och bidrar
därmed till ett mänskligare samhälle.

I denna betydelse vill vi i miljöpartiet de gröna hellre använda ordet konst,
konstnärliga yttringar etc.

Ordet kultur skulle vi reservera för levnadssättet och livsstilen som helhet
i ett samhälle, den gemensamma världsbild av normer, värderingar och föreställningar
som ligger bakom människors handlingar och tankar. Med detta
begrepp talar vi om behovet av ett genombrott för en ny grön kultur i framtiden.

Denna motion handlar om en början på vägen mot en grön kultur i hägnet
av en grön världsbild och ett grönt levnadssätt. Det handlar om att ta ställning
mellan olika livssyner men också om olika livssyner inom många av oss:
ett kulturpolitiskt perspektiv inom en ekologisk ram.

Dominerande värderingar i dagens kultur

Den hegemoniska dominansen av den svenska kulturen i dag är en del av en
internationell industriell-teknologisk kultur, där de styrande värdena inom
politik och arbetsliv går ut på en ständigt ökande produktion och konsumtion
(materiell tillväxt), instrumentell rationalitet, ekonomiskt effektivitetsjäkt
och ständig förnyelse och utbyte av våra redskap. Handelskonkurrens
accepteras som styrande i internationella relationer.

På det personliga planet svarar dessa hållningar mot drömmar om materiell
rikedom och överflöd, krav på att ta sig upp och prestera bäst, det enda
som räknas, en ständig önskan om mer bekvämlighet m.m.

De här värderingsbilderna har växt fram främst i Europa och Amerika under
århundraden och fallit ut framför allt efter industrialismens genombrott.

1 ** Riksdagen 1989190. 3 sami. Nr Kr365-377

Ny syn på kulturen?

Konsekvenserna av detta betraktelsesätt håller på att radikalt ändra förutsättningarna
för allt liv på vår planet. Vår främsta kulturpolitiska uppgift är
att göra oss medvetna om detta och genom förändring av människors mentalitet
medverka till att hindra en slutgiltig ekologisk kollaps.

Den ekologiska krisen är bara det senaste och tydligaste tecknet på att
något grundläggande fel håller på att begås. Allt fler människor drabbas av
stress, rotlöshet, maktlöshet, isolering, bristande överblick över vart vi är
på väg och en allmän känsla av meningslöshet - något väsentligt fattas i vår
tillvaro.

Ekologisk filosofi har långsamt brutit mark för ett nytt synsätt, tillämpat i
alternativrörelser, vilket fått ett första genombrott i miljöpolitiken. En majoritet
av svenska folket anser numera att miljöfrågan är den viktigaste frågan,
som kräver en lösning.

Världen betraktas mer och mer som ett nätverk av sammanflätade livsprocesser
där våra egna kroppar ingår på samma sätt som övriga djur och växter.
Världen betraktas inte längre självklart som en maskin, människan inte som
åtskild från naturen.

För många gröna föregångare ingår också människan i en andlig/mental
enhet med naturen, en uppfattning som uppmanar till ansvarstagande för
denna helhet, i ett ekologiskt medvetande.

En växande skara människor vill befria sig från den materiella tillväxtkulturens
mentala tvångströja. Vi behöver avlasta trycket från den befintliga
konsumtions- och produktionskulturen i vardagen på olika sätt. Eftersom
synen på tid och pengar hör till de viktigaste företeelserna som binder, behövs
en friare användning av vår tid och en annan syn på pengar.

Här erbjuder den traditionella kulturen fortfarande vissa lättnader och
befrielser. I denna motion kommer en genomgång av regeringens förslag till
kulturbudget att lämna vissa möjligheter. Miljöpartiet de grönas viktigaste
åtgärder gäller att skapa ekologisk balans, jämlikhet, kulturell delaktighet
och förankring samt köpfrid. Konstnärliga upplevelser är en viktig källa till
kunskap och insikter.

I ett övergångsskede kan därför en av de viktigaste kulturpolitiska åtgärderna
vara att helt enkelt öka stödet eller anslagen till kulturen i den snäva
meningen att göra så många som möjligt delaktiga i kulturens olika former;
att ge kulturen en varaktigt höjd anslagsnivå. Vi föreslår upp emot 100 milj.
kr. utöver budgetförslaget.

2. Budgetpropositionen för kultur

Miljöpartiet de gröna sympatiserar med vissa av de nya prioriteringar kulturministern
gjort i årets kulturbudget, framför allt vad som avser kultur i hela
landet, bl.a. via de regionala kulturinstitutionerna, fastän otillräckliga, vidare
främjandet av bra barn- och ungdomskultur, förbättring av konstnärernas
arbets- och inkomstmöjligheter, samekulturens ställning etc.

Ny roll för statens kulturråd

Ett nytt och anmärkningsvärt inslag i årets budgetproposition är anslaget till
kulturrådet på 10 000 000 kr. för utveckling av centrala museers verksamhet.

Mot. 1989/90

Kr370

12

Samtidigt står flera centrala museer utan friska pengar för sin utvecklingsverksamhet.
Är avsikten att kulturrådet skall knyta ytterligare beslutsfunktioner
till sig, bl.a. över museernas framtida verksamhet?

Ett annat tecken härpå är kravet på ett system av verksamhetsplaner för
länsmuseerna, vilket skapat ytterligare oklarhet om ansvarsfördelningen. I
övrigt karakteriseras budgetpropositionen av fortsatta försök att undandra
riksdagen direkt beslutsrätt över kulturpolitiken, vilket miljöpartiet de
gröna ifrågasätter. Det är vår mening att den statliga kulturpolitiken inte kan
bedrivas på samma sätt som inom andra sektorer inom statsförvaltningen.
De kulturpolitiska anslagsbedömningarna måste få ske så öppet som möjligt
så att effektivt ansvarsutkrävande blir möjligt.

Inte minst viktigt är detta vad avser anslaget G 2 Bidrag till utvecklingsverksamhet
inom kulturområdet m.m.

Stipendier eller konstnärslön?

Tiden är kanske mogen att olika stipendiesystem överges som förlegade allmosesystem
och att t.ex. konstnärsnämndens medel till bild- och formkonstnärer
används till arbetsuppgifter/projektanställningar, där lön utgår till
konstnärerna efter avtal. Ersättningsformer som kan behållas kan vara: projektbidrag,
resebidrag, projektbidrag för utställningar i utlandet t.ex.

Kulturarbetsförmedlingar

Det finns i dag fem ordinarie kulturarbetsförmedlingar i landet. De ingår i
länsarbetsnämnder. Det bör etableras fler sådana kulturarbetsförmedlingar.

Krav på rimliga arbets- och inkomstvillkor för landets arbetande konstnärer
bör övervägas som ett nytt mål till de åtta befintliga kulturpolitiska målen.

Barn och ungdom

Barn är i växande grad hänvisade till att motta avgörande intryck från kommersiella
TV-program, seriemagasin, en oöverblickbar videomarknad,
kiosklitteratur etc.

Barn måste ges tillfällen att så tidigt som möjligt i livet komma i levande
och ömsesidig kontakt med utvecklande kultur. Musik och dans har speciella
förutsättningar. I skolan måste de estetiska ämnena få bättre utrymme och
betydelse. Kulturskapare bör ges möjligheter att möta barnen på olika nivåer
för att stimulera till aktivt deltagande i kulturen.

I detta avseende har vi i miljöpartiet de gröna att frukta mest av den negativa
inverkan reklam-TV kan medföra. Våra synpunkter på detta har vi utvecklat
i en särskild motion om etermedia: TV-politiken.

Trots dessa och andra lovvärda insatser från regeringen finns dock mycket
kvar att göra bättre, komplettera eller minska ner. Det gäller att öka mångfalden,
att värna om smala kulturområden och att erbjuda alternativ till den
kommersiella masskulturen.

Mot. 1989/90

Kr370

13

3. Utvecklingsverksamhet inom kulturområdet

Centrala amatörorganisationer

Riksdagens högtidliga öppnande den 3 oktober i fjol gick i folkmusikens
tecken med anledning av Folkmusik och Dansåret 1990. De två senaste decennierna
har varit betydelsefulla för folkmusikens och folkdansens utveckling
i Sverige.

Miljöpartiet de gröna vill kompensera för riksdagens tidigare passivitet
vad gäller stöd till denna verksamhet. Vi vill bättre tillvarata folkmusikens
och dansens sociala och konstnärliga kvaliteter för att trygga den hittills uppnådda
gynnsamma utvecklingen, särskilt som den bekräftar mål i UNESCO^
kulturella årtionde bl.a. om att bygga under den nationella kulturidentiteten.
Samtidigt främjar den en stark samhörighet mellan amatörer och
professionella och skapar samarbetsformer mellan utövare av svensk och internationell/invandrad
kultur.

Inom ett antal länsmusikstiftelser verkar folkmusikkonsulenter för arbete
med folkmusik och dansåret. De bör hållas kvar med arbete även efter 1990.

Den folkliga dansen bör få vinna inträde vid utbyggnad av kommunala
dansskolor.

Länsmuseernas ansvar för folkmusik- och folkdansområdet bör framhållas
i deras verksamhetsplaner, t.ex. musik- och dansantikvarier.

Regeringens stöd till planering och genomförande av Folkmusik och
Dansåret finner vi otillräckligt. De tre folkmusik- och folkdansorganisatonerna,
Riksföreningen för Folkmusik och Dans, Svenska Ungdomsringen
för Bygdekultur och Sveriges Spelmäns Riksförbund, har begärt 6 milj. kr.
för sin verksamhet. Miljöpartiet de gröna föreslår att bidra med 3 000 000
kr. utöver vad regeringen föreslagit.

Centrumbildningarna

Teatercentrum har tvingats säga upp sin personal och stänga sitt kansli. Om
anslagsnivån ej höjs, kommer fler centrumbildningar tvingas upphöra.

Centrumbildningarna svarar för information till arrangörer och organisationer,
ger ut utbudskataloger och arrangerar och deltar på utbudsdagar, festivaler
och konferenser. Kultur i skolan-versamheten har dragit stor nytta av
centrumbildningarnas tjänster. Regeringens ökning med 234 000 kr. är helt
otillräcklig. På grund av de under 1980-talet urholkade statliga anslagen föreslår
miljöpartiet de gröna en höjning av anslaget med 1 200 000 kr. utöver
vad regeringen föreslagit.

Vadstena-akademien

Stiftelsen Internationella Vadstena-akademien föreslås tilldelas 60 000 kr. av
regeringen. För innevarande budgetår beviljade riksdagen 865 000 kr. i ett
kritiskt läge för akademien. Denna bedriver en unik verksamhet med kursoch
föreställningsverkssamhet med internationellt erkännande, vilket kulturutskottet
kunnat konstatera vid studiebesök i Vadstena sommaren 1989.
Därför bör en behövlig uppräkning göras med 275 000 kr. utöver vad regeringen
föreslagit.

Mot. 1989/90

Kr370

14

Sveriges konstföreningars riksförbund

SKR är en ideell kulturförening med medlemmar som engagerar sig i arbete
med utställningar och kulturevenemang. Skulle insatserna från SKR:s ca
15 000 funktionärer ersättas med avlönade intendenter och amanuenser
skulle kostnaden för verksamheten uppgå till ca 150 milj. kr. SKR har
knappt två miljoner. Vi föreslår en höjning av anslaget med 500 000 kr. utöver
vad regeringen föreslagit.

4. Visningsersättning åt bild- och formkonstnärer

Bild- och formkonstnärer fick genom riksdagens beslut 1989 om statens
konstnärsstöd en vällovlig förstärkning med 4,5 milj. kr. utöver vad regeringen
föreslagit. Regeringen beviljar sju inkomstgarantier för 19Q0/91 utöver
de sju som beslutades om 1989. I övrigt vill regeringen avvakta konstnärsutredningens
betänkande i april.

Eftersom regeringen tillsatt en särskild utredare för att se över de statliga
insatserna för att förbättra konstnärskapets villkor förskjuts konkreta förslag
härtill till en ovisst avlägsen framtid. Miljöpartiet de gröna vill därför
satsa ordentligt på en visningsersättning nu genom att anslå 6 780 000 kr. för
budgetåret 1990/91, utöver vad regeringen föreslagit.

5. Ersättning åt författare

Regeringen anslår samma belopp som förra budgetåret i avvaktan på resultat
av förhandlingar angående biblioteksersättningens grundbelopp. Miljöpartiet
de gröna anslog 8 900 000 mer än regeringen för att kunna återställa
en eftersläpande realvärdeförsämring, vilket är ännu mer angläget för budgetåret
1990/91.

6. Svenska riksteatern

Den lokalt, regionalt och centralt arbetande Riksteatern är en grundförutsättning
för att de kulturpolitiska målen på teaterområdet skall kunna förverkligas
och för att teaterupplevelser finns inom räckhåll för alla. Miljöpartiet
de gröna anslår 7 milj. kr. till en senarelagd uppräkning av anslagen som
kom de båda nationalscenerna till del redan förra budgetåret plus en förstärkning
på 15 milj. kr. över en treårsperiod, fördelad med 5 milj. kr. per
år.

7. Regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner

Efter färdigställandet av två utredningar, Kultur i hela landet och Symfonierna
och samhället, ger regeringen förstärkningar till regionala teater-,
dans- och musikinstitutioner. Trots detta får dessa anses otillräckliga.

Vi föreslår därför att ytterligare 25 grundbidrag till teatrar, ytterligare 20
grundbidrag till musikteatrar samt ytterligare 25 grundbidrag till musikinstitutioner.

Norrlandsoperan och Ystadsoperan

En av Norrlandsoperans viktigaste uppgifter gäller den regionala turnéverksamheten.
Extrakostnaden utöver regionalt tilläggsbidrag är ca 100 000 kr.

Mot. 1989/90

Kr370

15

för en turnédag, i vilken ingår kostnader för resor, traktamenten och hotellkostnader.
Eftersom Norrlandsoperan tar ett regionalt ansvar för kulturen
bör kostnaden täckas med statliga bidrag.

Liksom Vadstena-akademien ägnar sig Ystadsoperan åt operaarkeologi i
svenskt okänt 1900-tal. Man har gjort sensation med Philip Glass’ Achnaton,
ett av den nya musikens centrala verk.

Till Ystadsoperans gästspel på det Kongelige i Köpenhamn föreslår vi ett
turnébidrag på 300 000 kr.

8. Fria teater-, dans- och musikgrupper

Dessa grupper står för mer än 60 % av landets barn- och ungdomsföreställningar.
Staten har här ett särskilt ansvar för barn- och ungdomsteater, mimkonsten
och den fria dansen. Miljöpartiet de gröna vill ytterligare stärka basen
för spec. prioriterade behov inom dessa områden.

Regeringen är emellertid beredd att föreslå 5 000 000 kr. Kulturrådets äskande
ligger på en ökning av anslaget med 14 000 000 kr. för de fria teateroch
dansgrupperna.

Dessa pengar skall förslå dels till att förstärka nuvarande bidragskategorier,
verksamhetsbidrag och projektbidrag, dels till att prioritera barn- och
ungdomsteatrars turnéer, dels kunna erbjuda dessa grupper särskilda bidragsmedel
för att göra det möjligt för dem att beställa nyskrivna svenska
barn- och ungdomspjäser.

Mimgrupperna är en annan grupp inom teaterområdet som skulle få del
av det ökade stödet för att kunna utveckla mimkonsten.

Det statliga bidraget måste utgöra basen i dessa gruppers ekonomi för att
de skall kunna orka med sin slitsamma turnéverksamhet.

Miljöpartiet de gröna föreslår att anslaget till de fria teater- och dansgrupperna
för 1990/91 ökas med 5 milj. kr. utöver vad regeringen föreslagit.

9. Kulturmiljövård

Vis av skadan av underlåtenhetssynden att inte satsa på kulturmiljövården
höjer regeringen stödet till denna med olika anslagssummor. På grund av
luftförorenings- och försurningsskador befinner sig många kulturminnesmärken
i växande sönderfall. Miljöpartiet de gröna stöder RAÄ:s begärda
anslagskrav för insatser mot luftföroreningar med 3 000 000 kr. och vård av
kulturhistoriskt värdefull bebyggelse med 5 000 000 kr. utöver vad regeringen
föreslagit.

10. Centrala museer

Arkitektur

Kännedomen om ekologiskt byggeri är närmast obefintlig. Arkitekturmuseet
har till uppgift att spegla sådana här förhållanden. Museet har visat prov
på nyorienterad verksamhet de senaste åren med en lång rad intressanta och
uppmärksammade utställningar. En årlig utbyggnad är angelägen bl.a. som
stimulans för debatten om den fysiska miljön.

Mot. 1989/90

Kr370

16

Miljöpartiet de gröna föreslår ett anslag till museet på 911 000 kr., vilket
är 411 000 kr. utöver vad regeringen föreslagit.

Det är viktigt att regeringen snarast möjligt tar en mer definitiv ställning
till museets utvecklingsplan inför 90-talet.

Nordiska museet

Nordiska museet erhåller 6 200 000 kr. för att täcka ett tidigare budgetunderskott
samt därutöver ett överskridande för år 1989/90 med 11 400 000 kr.
Därmed blir det möjligt att totalsanera underskottet under innevarande budgetår.
I anslutning till detta ligger problematiken med täckning av stigande
kostnader för bevakning av museerna, vilket en miljöpartist väckt i separat
motion.

Den besvärliga situationen för Nordiska museet innebär bl.a. att det
måste verka på nollnivå. Mot bakgrund av att museets prioriterade utvecklingsprojekt
kan ha stort intresse för allmänheten och att museets stora utställningshall
frigjorts för projekten finner miljöpartiet de gröna det angeläget
att stödja ansträngningarna att komma igång med framåtsyftande verksamhet,
inte minst för BUS, barn- och ungdomssektionen. Vi är beredda att
anslå 2 000 000 kr. utöver vad regeringen förslagit.

Julita Gård

Julita Gård och Museer utgör en självständig enhet inom Stiftelsen Nordiska
museet med specialiteten att bevara det levande kulturarvet i form av kulturväxter
och lantraser. Detta sker i direkt samarbete med Nordiska Genbanken
och Statens Genbanksnämnd. Inom området ekologi och bevarande av
äldre kulturväxter har viktiga insatser skett på Julita Gård. Man planerar att
starta ett långsiktig program inom detta område. Härtill behövs en kvalificerad
naturvetare. För en sådan resursförstärkning föreslår miljöpartiet de
gröna ett anslag på 350 000 kr. utöver vad regeringen föreslagit.

Bevarande av segelfartyg

Förslag finns att använda överskottet från Vasamuseets intäkter för ett stöd
till kulturhistoriskt värdefulla segelfartyg. Detta förslag har lagts fram av sjöhistoriska
museet på regeringens uppdrag i rapporten Segelfartyg inom kulturminnesvården.
Med hänsyn till svårigheterna att beräkna överskottet, anser
vi att ett separat anslag för bevarandet av segelfartygen är nödvändigt.
Anslaget bör avse stöd till skrovreparationer.

11. Bidrag till regionala museer

I sin ambition att stärka det regionala kulturlivet föreslår regeringen bl.a. en
resursförstärkning med 50 grundbelopp till de regional muséerna för budgetåret
1990/91. Helsingborgs museum, som bl.a. inrymmer Fredriksdals friluftsmuseum
med fin botanisk trädgård, vill vi räkna in bland de bidragsberättigade
museerna. Därför förslår vi att 15 extra grundbelopp tilldelas museet
plus 15 grundbelopp. Sammanlagt föreslår vi 30 bidragsrum utöver vad
regeringen föreslagit.

Vi föreslår också att Göteborgs museer får fler grundbelopp med tanke på
ansvaret för Etnografiska museet där.

Mot. 1989/90

Kr370

17

12. Projekt till film

Riksdagens beslut att tillföra konstnärsnämnden 2 milj. kr. till stöd åt filmprojekt
väckte stort intresse bland unga filmare. Antalet ansökningar mer
än fördubblades. Bidragen används till experiment inom filmkonsten, till
författare av manus till icke-kommersiell, konstnärligt syftande film.

Erfarenheten visar alltså att konstnärsnämndens bidragsgivning fyller enviktig
funktion på filmområdet. Vi föreslår därför att konstnärsnämnden i
anslagsposten 7, Bidrag till projekt på filmområdet, under anslaget H 2,
filmstöd, tillförs 2 000 000 kr. utöver vad regeringen föreslår.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att de kulturpolitiska målen utökas med ett krav på
rimliga arbets- och inkomstvillkor för landets arbetande konstnärer,

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att arbetsmarknadsdepartementet etablerar fler
kulturarbetsförmedlingar, ‘]

2. att riksdagen till Bidrag till utvecklingsverksamhet inom kulturområdet
(G 2), anslagsposten Centrala amatörorganisationer, för
budgetåret 1990/91 anvisar 3 000 000 kr. utöver vad regeringen föreslagit,

3. att riksdagen till Bidrag till utvecklingsverksamhet inom kulturområdet
m.m. (G 2), anslagsposten Centrumbildningar, för budgetåret
1990/91 anvisar 1 200 000 kr. utöver vad regeringen föreslagit,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om anslagsstrukturen för Bidrag till utvecklingsverksamhet
inom kulturområdet m.m. (G 2) och anslagsposten Centrala
museer (G 31),

5. att riksdagen till Bidrag till utvecklingsverksamhet inom kulturområdet
(G 2) för anslagsposten Stiftelsen Internationella Vadstenaakademien
för budgetåret 1990/91 anvisar 275 000 kr. utöver vad regeringen
föreslagit,

6. att riksdagen till Bidrag till utvecklingsverksamhet inom kulturområdet
m.m. (G 2) för delposten Organisationer inom bild- och
formkonstområdet, Sveriges konstföreningars riksförbund, för budgetåret
1990/91 anvisar 500 000 kr. utöver vad regeringen föreslagit,

7. att riksdagen till Visningsersättning åt bild- och formkonstnärer
(G 4) för budgetåret 1990/91 anvisar ett anslag på 6 780 000 kr. utöver
vad regeringen förslagit,

8. att riksdagen till Ersättning åt författare m.fl. för utlåning av deras
verk genom bibliotek m.m. (G 7) för budgetåret 1990/91 anvisar
8 900 000 kr. utöver vad regeringen föreslagit,

9. att riksdagen till Bidrag till Svenska riksteatern (G 9) för budgetåret
1990/91 anvisar 12 000 000 kr. utöver vad regeringen föreslagit,

10. att riksdagen till Bidrag till regionala och lokala teater-, dansoch
musikinstitutioner (G 15) för budgetåret 1990/91 anvisar
7 536 000 kr. utöver vad regeringen föreslagit,

Mot. 1989/90

Kr370

18

11. att riksdagen anvisar ett årligt turnéstöd till Norrlandsoperan
om 3 000 000 kr. utöver vad regeringen föreslagit,

12. att riksdagen anvisar ett extra bidrag för Ystadsoperans gästspel

1 Köpenhamn med 300 000 kr. utöver vad regeringen har föreslagit,

13. att riksdagen till Bidrag till fria teater-, dans- och musikgrupper
m.m. (G 16) för budgetåret 1990/91 anvisar 5 000 000 kr. utöver vad
regeringen föreslagit,

14. att riksdagen till Kulturmiljövård (G 28) för budgetåret 1990/91
anvisar 8 000 000 kr. utöver vad regeringen föreslagit,

15. att riksdagen till Centrala museer: Förvaltningskostnader
(G 30), Segelfartyg i kulturminnesvården, för budgetåret 1990/91 anvisar
1 500 000 kr. utöver vad regeringen föreslagit,

16. att riksdagen till Bidrag till Centrala museer: Vissa kostnader
för utställningar och samlingar (G 31), med hänvisning till vad i motionen
anförts om Nordiska museet, för budgetåret 1990/91 anvisar

2 000 000 kr. utöver vad regeringen föreslagit,

17. att riksdagen anslår 350 000 kr. till en naturvetartjänst vid Nordiska
museet,

18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att Arkitekturmuseets
utvecklingsplan Arkitekturmuseet inför 90-talet accepteras
som grund för museets fortsatta utveckling under första hälften
av 1990-talet,

19. att riksdagen till Arkitekturmuseet för budgetåret 1990/91 anslår
411 000 kr. utöver vad regeringen föreslagit,

20. att riksdagen till Bidrag till regionala museer (G 34) för budgetåret
1990/91 anvisar 4 535 000 kr. utöver vad regeringen föreslagit,

21. att riksdagen till Filmstöd (H 2), anslagsposten Bidrag till projekt
på filmområdet (konstnärsnämnden) för budgetåret 1990/91 anvisar
2 000 000 kr. utöver vad regeringen föreslagit.

Mot. 1989/90

Kr370

19

Stockholm den 18 januari 1990
Inger Schörling (mp)

Claes Roxbergh (mp) Kaj Nilsson (mp)

Ragnhild Pohanka (mp)

Mot. 1989/90

Kr370

1 1989/90 A272