Motion till riksdagen
1989/90: Kr 351

av Jan Hyttring (c)

Ett bergshistoriskt museum i Värmland

Vår svenska historia under de senaste århundradena är till stor del präglad
av de naturtillgångar som Sverige har haft i form av järn och skogen. Grunden
för det svenska välståndet har legat i den industriella utvecklingen och
produktionen inom dessa sektorer. För många svenskar är begreppet Bergslagen
synonymt med uppkomsten av Sverige som industrination.

I Sveriges teknik- och industrihistoria har Värmland en viktig roll. Den
stora betydelse som Värmlands Bergslag har haft i detta sammanhang grundlädes
redan på 1400-talet. Från 1500-talets mitt skedde en oerhörd expansion
inom bergshanteringen i detta område. Orsakerna till denna expansion var
flera. I Värmlands Bergslag finns de naturliga förutsättningarna väl samlade:
råvaran i malmen, bränslet i skogarna och drivkraften i många vattendrag.

I dagens svenska näringsliv med sin kraftigt strukturrationaliserade profil
och ytterligt centraliserade produktion, är det viktigt att levandegöra den
teknik- och industrihistoriska utveckling som lett från äldsta tid fram till i
dag. Värmland äger i detta avseende unika förutsättningar. Det finns rikhaltiga
lämningar av vilka flera fortfarande är synliga i terrängen, av olika typer
av produktion, bergsmansgårdar, hamrar, hyttor, gruvor och stora industriella
anläggningar. Det värmländska landskapet, framför allt Värmlands
Bergslag, har likaså format och präglat många uppfinnare. Ett exempel på
detta är bröderna Nils och John Ericsson från Långban, av vilka den sistnämnde
också har internationell ryktbarhet.

Mot bakgrund av ovanstående finns det anledning att överväga ett inrättande
av ett bergshistoriskt museum i Värmland. Redan i dag finns rudiment
till ett sådant bergshistoriskt centra i Värmland. I detta ingår den välbevarade
gruv- och bergshanteringsmiljön i Långbans i Filipstads kommun, en
intressant uppbyggd bergshistorisk och industrihistorisk utställning f.n. placerad
i Alsters herrgård, Karlstads kommun ett stort antal föremål av teknikhistoriskt
och bergshistoriskt intresse i Värmlands museum, Karlstad, ett
stort och rikhaltigt arkivmaterial från flera av de i Värmland verksamma bolagen
samlat i Värmlandsarkiv, samt sist men inte minst den kompetens bl.a.
i form av landets enda industriminnesantikvarietjänst som finns representerad
vid Värmlands museum i Karlstad. Dessa exceptionellt goda förutsättningar
gör det möjligt att med ett begränsat resurstillskott bygga upp ett
bergshistoriskt museum, inom ramen för länsmuseiorganisationen i Värmland,
strukturmässigt i likhet med kopplingen mellan glasmuseet och läns

museet i Kronobergs län. För att bygga upp denna verksamhet fordras dock
både en personell och ekonomisk resursuppbyggnad.

Genom att knyta an till befintlig museiorganisation och de goda förutsättningar
som redan i dag finns blir emellertid dessa resurstillskott väsentligt
lägre än om en helt ny museiorganisation skulle byggas upp.

Långban i Filipstads kommun, med sina exceptionellt goda förutsättningar,
skulle kunna vara platsen för ett sådant bergshistoriskt centrum. Här
bedrivs redan i dag en begränsad museal verksamhet med bergshistoriska
förtecken integrerat med Värmlands museum. En sådan utbyggnad skulle
innebära inte bara en stimulans för länets museiväsen, utan också för denna
del av Värmland ur både regionalekonomisk, turistisk och kulturell synvinkel.

Filipstads kommun har i fördjupade diskussioner visat intresse att ta ett
ökat ekonomiskt ansvar, men kan p.g.a. ett kärvt finansiellt läge inte ensamt
stå för driften.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utbyggande av ett bergshistoriskt museum i Värmland
med placering i Långban,

2. att riksdagen beslutar att Värmlands museum som ett led i detta
arbete tillförs ytterligare fem grundbelopp för att utveckla denna
verksamhet utöver dem som fördelas till den reguljära verksamheten.

Stockholm den 25 januri 1990

Jan Hyttring (c)

Mot. 1989/90
Kr351

7