Motion till riksdagen
1989/90:Kr339

av Karin Söder m.fl. (c, vpk, mp)

Ökat bidrag till Svenska föreningen Norden

Mot.
1989/90
Kr339—348

Det nordiska samarbetet är unikt i många avseenden, bl.a. genom den breda
förankring det har i befolkningen i alla de nordiska länderna. Den nordiska
modellen har utvecklats inte minst genom att vi i Norden delar många grundläggande
värderingar som bygger på den djupa och traditionsrika nordiska
kulturgemenskapen. Denna gemenskap har sitt ursprung i det finmaskiga
nätverk av personliga kontakter över de nordiska gränserna som bl.a. byggts
upp inom ramen för Föreningarna Nordens verksamhet. I högtidliga sammanhang
understryks detta gång på gång från såväl regeringarnas som parlamentarikernas
sida.

Vi har de senaste åren upplevt en allt intensivare internationalisering både
på globalt och europeiskt plan. Under 1989 har detta bl.a. skett genom att
integrationsprocessen fortskridit i accelererande takt i Västeuropa och vi har
upplevt stora politiska förändringar i Östeuropa. I detta skede av snabb samhällsomdaning
och ökad internationalisering är det av stor betydelse att det
nordiska samarbetet inte försvagas utan att det ingår som en viktig del i det
vidare samarbetet i Eruopa.

Vi får inte riskera att i den pågående europeiska förändringsprocessen
fjärmas från den nordiska samhörigheten, utan säkerställa att vi utifrån medvetna
satsningar på den nordiska kulturgemenskapen möjliggör att vi aktivt
kan deltaga i ett internationellt utbyte samtidigt som vår nordiska gemenskap
kan bevaras. I detta sammanhang är det av stor vikt att prioritera satsningar
på den nordiska kulturgemenskapen som tryggar bredden och därmed
den folkliga förankringen. I denna prioritering är det vår uppfattning
att Föreningen Nordens verksamhet fyller en stor uppgift. Föreningen Norden
är den enda folkliga sammanslutningen med huvuduppgift att sprida
kunskap om och förankra det nordiska samarbetet hos en bred publik. Detta
omtalas även i olika sammanhang i Nordiska ministerrådets kulturhandlingsplan
för nordiskt kulturellt samarbete.

I den ökade internationaliseringen som nämnts ovan har utbildningsdepartementet
i budgetpropositionen för 1990/91 föreslagit en blott 5-procentig
ökning av anslagen till Föreningen Norden. Denna ökning motsvarar inte
de kostnadsökningar som skett under 1989 och som kommer att ske under
1990. Föreningen Norden blir med denna begränsade anslagsökning snarast
tvungen att sänka ambitionsnivån för verksamheten. Den föreslagna ök

1 Riksdagen 1989/90. 3 sami. Nr Kr339-348

ningen är ej heller överensstämmande med föregående års riksdagsbeslut
om att statens stöd till Föreningen Norden successivt byggs ut så, att föreningen
på ett bättre sätt kan fullgöra sina uppgifter.

En av de mest centrala uppgifterna inför ett vidgat europeiskt samarbete
är att göra ungdomsgenerationen medveten om den nordiska demokratiska
modellens värde, den nordiska kulturgemenskapen och det mångsidiga nordiska
samarbetet.

Allt sedan 1962 har de nordiska länderna i successivt förnyade samarbetsavtal
förpliktat sig till kulturellt samarbete, bl.a. sägs: ”1 vart och ett av de
nordiska länderna skall undervisningen och utbildningen i skolorna i lämplig
omfattning innefatta undervisning i övriga nordiska länders språk samt rörande
deras kultur och allmänna samhällsförhållanden.”

Genom de nära kontakter Föreningen Norden har med skolan kan speciellt
stora insatser göras i syfte att säkra det nordiska stoffets ställning i läroplanerna
och för att stimulera elever, lärarkandidater och lärare till ökade
kontakter över gränserna. Flär kan hänvisas till en utgiven publikation från
Nordiska ministerrådet om ”Nordiskt skolsamarbete på regional och lokal
nivå” av vilken klart framgår den viktiga roll som föreningen spelar för att
nå en nordisk utbildningsgemenskap och väcka ett ökat intresse för Norden
hos skolungdomen.

Förutom ett allmänt verksamhetanslag disponerar Föreningen Norden
också medel för kultur- och utbildningsändamål. Detta anslag innefattar medel
för att stimulera lärår- och elevutbyte, genomförande av kursverksamhet
för bl.a. skolans personal och utdelning av särskilda stipendier för bilateralt
nordiskt kulturutbyte.

Vi uppskattar de särskilda ansträngningar som föreningen gör för att aktivera
lärare och skolelever samt ungdomsgrupper i nordiska frågor. Dessa ansträngningar
är konkret inriktade på att lägga grunden till ett nordiskt engagemang
hos ungdomsgenerationen, vilket är mycket viktigt i ett läge då EG
gör stora satsningar på ungdomsutbyte.

Vi vill därför betona att den anslagsnivå som föreslagits av utbildningsdepartementet
är klart otillräcklig för att säkra ett fullföljande av alla de viktiga
åtaganden som föreningen har och de förväntningar som nu ställs.

I budgetpropositionen föreslås en anslagsteknisk förändring genom en
sammanslagning av Föreningen Nordens allmänna verksamhetsanslag, anslaget
för kultur- och utbildningsändamål, Norrbottensdistriktets av Föreningen
Nordens kursverksamhetsanslag och anslaget till Stiftelsen för Föreningen
Nordens Institut Biskops-Arnö. Vi har inget att invända mot denna
förändring med undantag av anslaget till Institutet Biskops-Arnö som är en
självständig stiftelse och som därmed bör ha ett särskilt anslag i budgetpropositionen.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen för budgetåret 1990/91 i bidrag till Svenska föreningen
Norden anvisar ett anslag om 6 150 000 kr.,

2. att riksdagen för budgetåret 1990/91 i bidrag till Stiftelsen för

Mot. 1989/90

Kr339

2

Föreningen Nordens institut Biskops-Arnö anvisar 440 000 kr. under
en särskild delpost.

Stockholm den 25 januari 1990

Karin Söder (c)

Lars Werner (vpk) Marianne Samuelsson (mp)

Mot. 1989/90

Kr339

1* Riksdagen 1989190. 3 sami. Nr Kr339-348