Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90: Kr321

av Ulla Pettersson och Gunhild Bolander (s, c)

Ansvaret för underhåll av Visby ringmur och
ruiner

Ett av Sveriges, och Nordens, förnämsta byggnadsminnesmärken är hotat.
Visby ringmur håller på att vittra sönder. Situationen är lika svår för de
många medeltida kyrkoruiner som tillsammans med muren och ett stort antal
övriga byggnadsverk ger Visby dess unika karaktär av medeltidsstad. Tidigare
försök att reparera muren har dessvärre visat sig ödesdigra och behöver
rättas till. Senare års angrepp från luftföroreningar har också kraftigt påskyndat
behovet av underhåll och restaurering av såväl ringmuren som kyrkoruinerna
i Visby.

Under 1970- och 1980-talen var beredskapsmedel den utan jämförelse
största inkomstkällan för den kulturhistoriska byggnadsminnesvården. Den
kraftigt utökade sysselsättningen inom byggnadssektorn har nu medfört att
denna inkomstkälla inte längre står till förfogande. Således har den märkliga
situationen uppstått att underhållet av ringmuren och ruinerna sköts sämre
i dag än under den period då arbetslöshet, lågkonjunktur och budgetunderskott
präglade landets ekonomi.

En modell som kan vara värd att pröva kan ses i de många gotländska
landsortskyrkorna som i dag underhålls i samarbete mellan Länsgalaxen och
Stiftelsen Byggnadshyttan på Gotland. Även för ringmuren och ruinerna
torde ett sådant samarbete kunna komma till stånd.

Hittills har de beredskapsmedel som kunnat användas för ringmurens underhåll
utgått med ung. 1 milj./år. Detta har varit otillräckligt men ändå möjliggjort
ett visst löpande underhåll. I dag behövs en noggrann genomgång av
ringmurens status och därefter ett utarbetat program för bevarande. Det
mest akuta arbetet i dag är att byta ut de 35 mil av cementfogar som tidigare
restaurering medfört och ersätta dessa med kalkfogar. Stiftelsen Byggnadshyttan
på Gotland har beräknat att detta arbete skulle kosta 1,8 milj./år under
fem år under förutsättning att arbetskraft från Länsgalaxen kan användas.
I annat fall uppgår kostnaderna till ungefär 3 milj./år. Ingen beräkning
har gjorts beträffande de tolv medeltida kyrkoruiner som befinner sig i liknande
skick.

Det är orimligt att det ekonomiska ansvaret för detta skall tas på Gotland.
En insamling på privat initiativ i samarbete med riksantikvarieämbetet har
resulterat i ca 250 000 kr. vilket alltså motsvarar en mycket liten del av årsbehovet.
Det unika kulturhistoriska värdet av Visby ringmur och ruiner är, och
måste även i ekonomiskt hänseende vara, en riksangelägenhet. På grund av

det accelererande förfallet är en snar lösning av finansieringsfrågan nödvändig.

Visby ringmur nämns i budgetpropositionen i samband med riksantikvarieämbetets
fastigheter. Medel för ringmurens bevarande har dock aldrig hittills
kunnat tas från detta anslag då behoven är så omfattande och ämbetets
fastighetsbestånd stort. Förslagsvis borde särskilda medel avsättas för att
möjliggöra de akuta insatserna för Visby ringmur och ruiner. Därefter borde
ett löpande underhåll kunna utföras med utökade medel för vård av fornlämningar.
Då ringmuren är klassad som fast fornlämning hör den naturligen
mer hemma under denna rubrik.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om det stora och akuta behovet av att underhållet av
Visby ringmur och ruiner löses.

Stockholm 25 januari 1990

Ulla Pettersson (s) Gunhild Bolander (c)

Mot. 1989/90
Kr321

15