Motion till riksdagen
1989/90:Kr318

av Kaj Nilsson (mp)
Ortnamnen

Dialekt- och ortnamnsarkivet i Lund (DAL) är en statlig forskningsinstitution
med uppgift att samla in, bevara och bearbeta material om Sydsveriges
dialekter och ortnamn.

Dialekterna och ortnamnen är oumbärliga hjälpmedel när det gäller att
gräva fram den historia som ytterst är en förutsättning för Sydsveriges kulturella
identitet.

Dialekterna vittnar om urgamla kulturförbindelser och kulturområden.
Samtidigt ger det inspelade och upptecknade materialet som finns på arkivet
väsentlig kunskap om forna tiders materiella och andliga förhållanden. Arkiven
är ytterst bärarna av landets eller regionens kulturarv. Att bevara historien
genom arkiv hör samman med själva grunden för vår civilisation.

Eftersom de äldsta ortnamnen i Sydsverige är mer än tvåtusen år gamla är
de en utomordentligt viktig källa för vårt vetande om den tidens sydsvenska
växt- och djurvärld, religion, rättsväsen, bebyggelse, försvarsväsen o.dyl.,
från vår tideräknings början och fram genom seklerna.

Indirekt är DAL:s samlingar av skriftliga ortnamnsbelägg ett ovärderligt
hjälpmedel för lokalhistoriker och hembygdsforskare: den som vill veta exempelvis
var i litteraturen en viss skånsk by är nämnd under medeltiden har
bara Dialekt- och ortnamnsarkivet i Lund att börja sina forskningar på.

De sydliga svenska landskapen bildar emellertid en språklig och kulturell
enhet. Dialekt- och ortnamnsforskning är båda språkliga discipliner. De går
hand i hand: utan en ingående kunskap om en trakts dialekter kan man inte
tolka dess ortnamn.

Det är därför inte bara regionalpolitisk! önskvärt utan också angeläget för
både professionella forskare och den hembygdsintresserade allmänheten, att
materialet för både dialekter och ortnamn från hela regionen finns samlat på
ett ställe, DAL.

Så är fallet med dialekterna men inte ortnamnen! Slumpmässiga historiska
förhållanden har gjort att DAL bara har hand om ortnamnen i Skåne. Den
som vill veta något om namnen i de övriga sydsvenska landskapen får resa
till Uppsala. Tilläggas kan att LUND givetvis är en bättre utgångspunkt för
insamlingsarbete i Sydsverige än vad Uppsala är. Uppsala dominerar stort
även gentemot Göteborg och Umeå. Här råder således en besvärande obalans.
Det fysiska avståndet till arkiven är ofta ett problem som avspeglas i
arkivens omfattande interurbana utlåningsverksamhet.

En intern arbetsgrupp inom DOVA har föreslagit en omorganisation inom
myndigheten innebärande en decentralisering och regionalisering av verksamheten
genom att arkiven i Lund, Göteborg och Umeå får utökade ansvarsområden.
Den föreslagna omorganisationen kan inte genomföras utan
att de tre berörda arkiven, som är betydligt mindre än motsvarande arkiv i
Uppsala, får utökade resurser. Vartdera arkivet bör tillföras en ny arkivarietjänst
för att kunna fungera väl som basinstitution för forskning på respektive
ort.

I sin anslagsframställning (Dnr 63/88) inför forskningspropositionen föreslår
därför DOVA-styrelsen, att de tre nämnda mindre arkiven får en utökning
av sina tjänster med en arkivarie vardera (punkterna 4 och 5.1)

De tre tjänsterna beräknas kosta 600 000 kr. per budgetår.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen till G 24 Dialekt- och ortnamnsarkiven samt svenskt
visarkiv för budgetåret 1990/91 anvisar 600 000 kr. utöver vad regeringen
föreslagit för tjänster som arkivarie.

Stockholm den 24 januari 1990

Kaj Nilsson (mp)

Mot. 1989/90
Kr318

8