Motion till riksdagen
1989/90:Kr306

av Kaj Nilsson (mp)

Bidrag till länsmuseerna

Regeringen föreslår en uppräkning av antalet grundbelopp till länsmuseerna
under åren 1990/91 och 1991/1992 med 225 grundbelopp. Samtidigt föreslås
förändringar i stödets inriktning. Stödet skall utgå i relation till de lokala huvudmännens
insatser, räknat efter antalet årsverken vid respektive museum.
Enligt nuvarande regler och enligt tidigare uttalanden av riksdagen skall stödet
till de regionala museerna vara villkorslöst, dvs länsmuseerna ges frihet
att själva välja inriktningen av sin verksamhet.

Detta har betytt mycket för länsmuseernas utveckling; det villkorslösa
statsbidraget har kunnat användas för den svårfinansierade basverksamheten.
Enligt en utredning av statens kulturråd och länsmuseernas samarbetsråd
är denna emellertid alltjämt ytterst ansträngd vid flertalet museer. Därför
är det angeläget med en kraftig ökning av antalet grundbelopp i deras
nuvarande form.

Samtidigt finns från statens sida en önskan att strama upp museernas nya
verksamheter med hjälp av statsbidraget. Länsmuseerna skall lämna verksamhetsplaner
som förutsätts ligga till grund för kulturrådets fördelning av
nya grundbelopp. Verksamhetsplanerna skall upprättas i samverkan med
kulturrådet, riksantikvarieämbetet och de fem ansvarsmuseerna.

Det finns risk för att länsmuseer, vilkas huvudmän är beredda att satsa
ytterligare ekonomiska resurser utöver de nuvarande, kommer att gynnas.
Detta skulle emellertid innebära betydande intrång i länsmuseernas frihet
att forma sin verksamhet efter eget huvud. I förlängningen kan detta skapa
betydande orättvisor mellan olika län beroende på i vilken utsträckning deras
huvudmän redan gjort betydande ekonomiska insatser eller ej. Befolkningstäta
län kan också komma att gynnas extra.

Om man från statens sida vill sätta i gång nya verksamheter bör man istället
komplettera grundbeloppen med särskilda tilläggsbelopp. Dessa senare
skulle kunna erbjudas samtliga länsmuseer, där huvudmännen är beredda att
medverka till den nya verksamheten som staten vill initiera.

Starta med de länsmuseer som vill inrätta eller har inrättat naturvårdstjänster
och erbjud dem tilläggsbelopp för en del av kostnaderna. Därigenom
kan sådana museer verka i miljövårdens tjänst och naturvårdsinformationen
skulle över hela landet få en väsentlig förstärkning.

En besvärande brist är att statsbidrag inte har utgått för utvecklingen av

Mot. 1989/90
Kr306

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att de nuvarande
reglerna för regionmuseibidraget bör fortsätta att gälla,

2. att riksdagen utöver de av regeringen föreslagna nya grundbeloppen
till länsmuseerna anslår ytterligare 5 623 000 kr., varav 38 tillläggsbelopp
till naturvårdstjänster vid länsmuseerna och 25 tilläggsbelopp
för friluftsmuseiverksamhet vid länsmuseerna.

Stockholm den 22 januari 1990

Kaj Nilsson (mp)

friluftsmuseernas verksamhet eller att man beaktat friluftsmuseernas problem
och möjligheter.

Friluftsmuseernas verksamhet har möjlighet att nå en bred publik. Friluftsmuseerna
är också en idealisk plats för skolundervisning och föreningsaktiviteter.

Landets friluftsmuseer har varierande huvudmannaskap. De två största
drivs i kommunal eller i en förenings regi, nämligen Fredriksdal i Helsingborg
och Gamla Linköping.

Det skulle vara en fördel om de större friluftsmuseerna kunde få del av de
statliga bidragen till de regionala museerna, till en början genom tilläggsbelopp.
Fredriksdal kunde ev. via Kulturen knytas till bidragssystemet och tillföras
grund- och tilläggsbelopp. Därmed skulle Fredriksdals viktiga arbete
inom det botaniska och biologiska området för att inte säga det ekologiska
området inlemmas i ett större sammanhang för ekologisk kunskapsspridning.

gotab 99722, Stockholm 1990

16