Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90:Kr305

av Maud Björnemalm och Kristina Svensson (båda s)
De statliga museernas bevakningskostnader

Ett museum har två skilda bevakningsuppgifter. Dels att skydda de utställda
föremålen mot stöld eller skadegörelse av någon bland besökarna, dels att
ansvara för att de magasinerade föremålen ej stjäls eller skadas genom brand
och liknande.

Vid exempelvis Naturhistoriska Riksmuseet uppgår de magasinerade
föremålen i den s.k. huvudsamlingen till c:a 15 miljoner objekt, insamlade
för vetenskapligt ändamål under lång tid. I museets samlingar finns exemplar
som Linné själv insamlat. Museet finner det ej meningsfullt att ange något
kommersiellt värde på samlingarna, men varje föremål har dragit kostnader
i samband med insamling och preparering. Som exempel räknar museet
att varje monterat herbarieark i arbets- och papperskostnad kostar
drygt 10 kr, vilket innebär att enbart den botaniska samlingen är värd uppskattningsvis
75 milj. kr.

Vid riksmuseet har av tradition bevakningen i utställningssalarna i huvudsak
utförts av personal som anvisats arbete vid museet genom arbetsmarknadsverket.
Då denna resurs inte längre står till museets förfogande i tillräcklig
omfattning har museet allt mer övergått till personal avlönad från
museets anslag. Här finns en av de viktigaste anledningarna till att riksmuseets
bevakningskostnader ökat. Dessutom har museet prövat med ökat öppethållande
under kvällstid.

Till och med budgetåret 1988/89 har de statliga museerna belastat sina förslagsvis
betecknade lokalkostnadsposter med utgifter för bevakning. Men
fr.o.m. innevarande budgetår skall bevakningskostnaderna belasta museernas
förvaltningskostnader, vilka av denna anledning uppräknades. Denna
uppräkning motsvarade inte museernas faktiska kostnader. Riksmuseets utgifter
för bevakning uppgick 1988/89 till 1 462 000 kr. men för 1989/90 anvisades
endast 458 000 kr. Motsvarande disposition gäller för de flesta museerna.
Representanter för museerna tog därför tidigt under våren 1989 kontakt
med utbildningsdepartementet, som i maj infordrade uppgifter om museernas
bevakningskostnader.

I årets budgetproposition anmäler föredragande statsråd att han har för
avsikt att tilldela kulturrådet 5 milj. kr. att fördelas mellan museerna för att
lösa årets akuta problem samt att för nästa budgetår anvisa 10 milj. kr. för
bevakningsändamål att fördelas av kulturrådet. Dessa belopp är inte tillräck

liga för att de statliga museerna på ett ansvarsfullt sätt skall kunna skydda
sina samlingar.

Med medel från de statliga förnyelsefonderna har samtliga anställda deltagit
i studiecirklar som behandlat museernas roll, tillgängligheten av museernas
material och museernas arbetsformer. Från samtliga cirklar har kommit
förslag om ökat öppethållande och lägre entréavgifter för att öka tillgängligheten
till museerna. Dessa förslag går inte att genomföra när föredragande
statsrådet i budgetpropositionen säger att han är medveten om att de föreslagna
resurserna för bevakning kan uppfattas som otillräckliga med hänsyn
till kostnadsutvecklingen inom bevakningsområdet och som ett förslag att
öka resurserna föreslår att museerna höjer sina entréavgifter i samband med
större tillfälliga utställningar.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av tillräckliga medel för att täcka de statliga
museernas faktiska bevakningskostnader.

Stockholm den 25 januari 1990

Maud Björnemalm (s) Kristina Svensson (s)

Mot. 1989/90
Kr305

14