Motion till riksdagen
1989/90: Kr299

av Jan-Erik Wikström m.fl. (fp)
Operan

Mot.
1989/90
Kr299-306

Styrelsen för Kungliga Teatern AB (Operan) avgav i december 1989 sin förvaltningsberättelse
för verksamhetsåret 1988/89. Ur denna citerar vi det inledande
avsnittet.

Operans verksamhet har under räkenskapsåret 1988/89 givit ett underskott
före bokslutsdispositioner uppgående till 26,4 milj. kr.

Bakgrunden till det stora underskottet är bl.a. att statsbidragen under de
senaste åren hållits tillbaka för att tidigare uppbyggda reserver skulle tagas i
anspråk. Detta är en utveckling som styrelsen finner olycklig för företagets
oberoende och för dess stabilitet som arbetsgivare. Operans konsolideringskapital
var vid början av säsongen 1984/85 cirka 98 milj kr. och vid räkenskapsårets
utgång 1988/89 cirka 20 milj kr. Se tabell 1.

På senare år har det statliga bidraget utbetalats med sitt hela belopp i samband
med varje räkenskapsårs början. Till följd av detta har Operan liksom
andra teatrar i samma situation tidvis haft en stor likviditet, vilken genererat
ränteintäkter. Dessa har bidragit till att förstärka teaterekonomin.

Operans möjligheter att - inom ramen för sin roll inom teater och musiklivet
i Sverige - öka intäkterna genom t.ex. drastiska repertoarändringar eller
biljettprishöjningar är mycket begränsade. Operans budget är därför hårt
knuten till den verksamhetsplanering som redovisas varje år som underlag
till Operans ansökan om statsbidrag till driften av teatern.

Den av Regering och Riksdag godkända omfattningen av Operans verksamhet
har under de senaste åren (84/85-88/89) till stor del finansierats genom
förbrukning av det egna kapitalet. Tabell 2 visar den procentuella fördelningen
årsvis mellan olika finansieringskällor.

Av tabell 1 framgår att Operans fria egna kapital kommer att vara förbrukat
i och med räkenskapsåret 1989/90.

Styrelsen finner att detta medför ett antal mycket ogynnsamma effekter
på Operans oberoende och på planeringsförutsättningarna för att driva det
stora och arbetsintensiva företag en nationell musikteater är idag.

Med ett aktiekapital på blott 50 000 kr. och utan fritt eget kapital, men
med en årlig omsättning om 200 milj. kr. är de företagsekonomiska förutsättningarna
för företaget orealistiska, och styrelsen kommer att tvingas arbeta
med mycket snäva marginaler och hård ekonomisk prioritering. Sådana förutsättningar
skadar den konstnärliga verksamheten inom teatern.

Styrelsen har dock förklarat sig beredd att i det rådande kärva statliga budgetklimatet
verka för en ytterligare reell neddragning av Operans personella
resurser och ambitioner vad gäller repertoarens bredd. Styrelsen har dessutom
med framgång inlett ett arbete för att finna alternativa finansierings

1 Riksdagen 1989/90. 3 sami Nr Kr299-306

källor t ex genom sponsorsamarbeten. Ett 5-årsavtal med Procordia har
tecknats under verksamhetsåret och beräknas ge ett netto på cirka 6,5 milj
kr årligen från och med den 1 december 1989. Detta kommer att ge ett väsentligt
bidrag till speciella områden såsom gästspel av internationella solister
och turnéer till utlandet, som normalt inte ryms inom statsbidragets ram.

Det måste likväl konstateras att Operan till kommande budgetår måste ha
en reell förstärkning av statsanslaget eftersom möjligheterna till finansiering
genom att tära på det egna kapitalet kommer att vara i det närmaste uttömda.
Erhålles inte en sådan förstärkning av bidraget kommer effekterna
på verksamheten att bli allvarliga. Operans funktion som nationalscen för
musikdramatisk teater med förmåga att attrahera goda artister kommer att
raseras. Teatern tål inte ytterligare neddragningar av speltillfällen och inskränkningar
i repertoaren utöver dem som redan planeras.

Tabell 1. Operans finansiering under senare år

Milj SEK	83/84	84/85	85/86	86/87	87/88	88/89	89/90 (P)
Statligt bidrag Biljetter m.m. Minskning av eget kapital	131.6 21.7 1.7	87.4 27.0 55.5	136.6 27.6 4.2	156.3 52.9 -21.5	154.0 35.0 11.1	163.5 39.9 28.1	197.7 27.5 17.1
Totalt	155.0	169.9	168.4	187.7	200.1	229.5	242.3
Fritt eget kapital och obeskattade reserver vid årets slut, exkl. överavskrivning av maskiner och inventarier	98.2	42.7	38.5	60.0	48.9	20.8	3.7

Tabell 2. Procentuell fördelning årsvis mellan olika finansieringskällor
	83/84	84/85	85/86	86/87	87/88	88/89
Statligt bidrag	85 %	51 %	81 %	83 %	77 %	71 %
Biljett- och övriga intäkter	14 %	16 %	16 %	28 %	17 %	17 %
Minskning av eget kapital (Underskott)	1 %	33 %	3 %	-11 %	6 %	12%
	100 %	100 %	100 %	100 %	100 %	100 %

Så långt citerar vi Operans styrelse.

Regeringens förslag i budgetpropositionen innebär att följande jämförelse
mellan Operans resurser för innevarande och för nästa budgetår måste göras:

Mot. 1989/90
Kr299

2

	1989/90	1990/91
Statsanslag	197 671	201 464
Operans reserverade medel	17 139	3 676
Avgår:
Hyra till byggnadsstyrelsen	27 600	29 681
Engångsbidrag för 1989/90	8000
Totalt disponibelt för verksamhet	179 210	175 459

Trots det som sagts i både propositioner och riksdagsbeslut sker alltså en
minskning av de faktiska verksamhetsresurserna mellan 1989/90 och 1990/91
med 2,3 %.

För att möta denna reella minskning av anslagen har Operan dels höjt biljettpriserna
kraftigt under de senaste åren, dels reducerat sin personal med
30 personer under åren 1989 och 1990. Med den budget som nu antagits och
som bygger på regeringens förslag till anslag kommer Operan att vid slutet
av budgetåret 1990/91 ha tömt alla sina reserver och ha ett aktiekapital på
endast 50 000 kr. Det torde bli oundvikligt att upprätta likvidationsbalansräkning.

I årets finansplan bedöms att lönerna under 1990 kommer att öka med
7,5 %. I Operans budget har löneökningarna antagits bli 5 %. Varje procentenhet
motsvarar för Operans del ca 1,8 milj. kr. Om finansplanen skulle
visa rätt uppkommer ett ytterligare behov av tillskott på 4,5 milj. kr.

Vi föreslår nu att Operan får ett tillskott utöver vad regeringen föreslagit
med 3 milj.kr. för att inte Operan skall stå helt utan reserver och behöva
säga upp ytterligare personal.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen till Bidrag till Operan (G 10) för budgetåret 1990/91
anvisar 3 milj. kr. utöver vad regeringen föreslagit.

Stockholm den 23 januari 1990

Jan-Erik Wikström (fp)

Margareta Fogelberg (fp) Lola Björkquist (fp)

Christer Eirefelt (fp)

Mot. 1989/90
Kr299

3