Motion till riksdagen
1989/90: Kr298
av Lars Werner m.fl. (vpk)
Konstnärsstödet
I sin senaste anslagsframställning redovisar konstnärsnämnden uppgifter
som tagits fram med utgångspunkt från folk- och bostadsräkningen 1985,
som visar att flera tusen konstnärer på bild-, form-, ton- och scenområdena
år 1985 hade en taxerad arbetsinkomst på mindre än 60 000 kr. För att ge
perspektiv på den siffran kan nämnas att medelinkomsten för samtliga förvärvsarbetande
nämnda år var 90 000 kr. Till detta kommer att arbetslösheten
inom konstnärsgrupperna år 1988 var sex till åtta gånger högre än för
genomsnittet av medlemmarna i alla arbetslöshetskassor.
Insikten om dessa förhållanden låg bakom riksdagens beslut 1989 att höja
visningsersättningen och bidragen till bild- och formkonstnärer med 4,5 milj.
kr. utöver vad regeringen föreslagit och att inrätta 20 nya inkomstgarantier
för konstnärer under mandatperioden, varav sju från och med den 1 juli
1989.
Regeringen föreslår i år att anslaget G 5 Bidrag till konstnärer höjs med 5
milj. kr. utöver inflationsuppräkning med fyra procent och att ytterligare sju
inkomstgarantier inrättas. I övrigt säger sig regeringen vilja avvakta konstnärsutredningens
betänkande i april. Med tanke på de uppgifter om konstnärernas
inkomster och arbetsförhållanden som vi nyss refererat framstår
det dock angeläget att redan i år på några punkter besluta om ytterligare
ökning av konstnärsstödet.
1. Stödet till jazz- och folkmusiker
Konstnärsnämnden prioriterar i sin anslagsframställning stödet till musikområdet.
Vi delar nämndens uppfattning. Den höjning regeringen föreslår ger
dock inte utrymme för att öka bidragen till komponister och musiker i den
omfattning som behövs. Vi anser det därför angeläget att ytterligare medel
anvisas för att öka bidragen till jazz- och folkmusiker.
För dem finns inte fasta anställningar, utan de är hänvisade till mer eller
mindre tillfälliga engagemang. Deras inkomster av inspelningar är sporadiska.
De flesta måste för sitt uppehälle arbeta i yrken utan anknytning till
sin musikaliska verksamhet.
Hösten 1988 sökte 108 jazzmusiker bidrag från konstnärsnämnden. 60 %
av dem hade år 1986 taxerats för mindre än 75 000 kr. En tredjedel hade
inkomster under 50 000 kr. Endast 15 av de sökande var taxerade för 100 000
kronor eller mer. För de 30 folkmusiker som sökte bidrag var förhållandena
likartade.
Det betyder dock inte att dessa inkomster i sin helhet - eller ens till övervägande
del - härrörde från deras verksamhet som musiker. En undersökning
som gjordes 1977 visade att jazzmusikernas inkomster i genomsnitt till
40 % bestod av intäkter från annan verksamhet än den konstnärliga. Förhållandena
torde inte väsentligen ha förändrats sedan dess.
När konstnärsnämnden fördelar bidrag tar den hänsyn till jazz- och folkmusikernas
speciella situation. Bland dem finns de enda utövande musiker
och sångare som får femåriga bidrag om för närvarande 53 000 kr. Jazz- och
folkmusiker får en större andel av bidragen till musiker och sångare än vad
som motsvarar deras andel av de sökande.
I många fall är konstnärsnämndens bidrag till dessa grupper en förutsättning
för att mottagarna skall kunna utöva sin konst och utvecklas som musiker
och därmed också för att svensk jazz- och folkmusik skall kunna existera
på hög konstnärlig nivå.
Under 1990 ställs folkmusiken särskilt i fokus genom att en rad kulturorganisationer
tagit initiativ till Folkmusik- och dansåret. Dess syfte är bl.a. att
vidmakthålla de senaste årens kvalitetsutveckling inom folkmusiken. Med
anledning därav gick också öppnandet av 1989/90 års riksmöte i folkmusikens
tecken. Riksdagen bör ytterligare manifestera sitt stöd till denna konstart
genom höjda bidrag.
Vi föreslår därför att konstnärsnämnden utöver vad regeringen föreslår
tillförs 500 000 kr. för stöd till jazz- och folkmusiker. Vi utgår från att konstnärsnämnden
inte minskar dessa gruppers andel av bidragsmedlen i övrigt.
2. Stöd till enskilda konstnärers deltagande i internationellt
kulturutbyte
Regeringen föreslår att bidragen till internationellt kulturutbyte höjs med en
miljon till två miljoner kronor. Av ökningen går hälften till statens kulturråd
och hälften till Svenska institutet.
I den s.k. IKU-utredningens betänkande Sverigeinformation och kultursamarbete
(SOU 1988/:9) påpekades emellertid att ansvaret för stöd till kulturarbetarnas
internationella kontakter åvilar konstnärsnämnden och författarfonden,
som dock saknar resurser för att ge stöd i den omfattning som
behövs.
I ett avseende förbättrades den situationen genom att riksdagen förra året
anslog en miljon kronor till stöd för enskilda bildkonstnärers utställningar
och ateljévistelser i utlandet. Medlen disponeras av konstnärsnämnden.
Fortfarande saknas dock medel för att ge motsvarande stöd till enskilda
komponisters, musikers och scenkonstnärers deltagande i det internationella
kulturutbytet. Erfarenheten visar att det finns stort behov av stöd för detta
ändamål också bland dem. Inte minst under FN:s kulturårtionde är det en
allvarlig brist att det inte finns resurser härför.
Vi föreslår därför att konstnärsnämnden för budgetåret 1990/91 får disponera
500 000 kr. för enskilda ton- och scenkonstnärers deltagande i Sveriges
Mot. 1989/90
Kr298
15
kulturutbyte med andra länder. Medlen disponeras av konstnärsnämndens
styrelse. Vårt förslag innebär en merkostnad om 500 000 kr. i förhållande till
regeringens.
3. Projekt på filmområdet
Riksdagens beslut förra året att tillföra konstnärsnämnden två miljoner kronor
till stöd åt filmprojekt väckte starkt gensvar bland filmarna. Antalet ansökningar
om bidrag har sedan föregående budgetår stigit från 120 till 287,
vilket innebär en ökning med inte mindre än 140%. Konstnärsnämndens
filmgranskare uppger att de flesta ansökningarna är väl motiverade och att
det skulle ha varit möjligt att redan i år använda ett flera gånger så stort belopp
som bidrag till projekt som är väl värda stöd.
Riksdagsbeslutet innebar att det tillkom ”en tredje adress” vid sidan av
Svenska filminstitutet och Sveriges television, där filmare kan söka stöd till
sina projekt. Såväl organisationer som Svenska teaterförbundet och Oberoende
Filmares Förbund som enskilda filmkonstnärer har i flera år framhållit
att det behövs en bidragsgivare som står fri från både Filminstitutet och
TV-bolaget.
De bidrag konstnärsnämnden ger har en delvis annan inriktning än de
båda nämnda organens genom att de bl.a. avser unga filmare och experimentell
film. Konstnärsnämnden är också det enda offentliga organ som ger bidrag
till författare av manus till icke kommersiell, konstnärligt syftande film.
Erfarenheten visar att konstnärsnämndens bidragsgivning på filmområdet
fyller en viktig funktion. Existensen av ”en tredje adress” där bedömningen
görs av andra granskare och från delvis andra utgångspunkter bidrar till att
öka mångfalden och vidga yttrandefriheten på filmkonstens område. Något
administrativt dubbelarbete har inte uppkommit.
Vi anser det angeläget att konstnärsnämnden tillförs ytterligare resurser
för denna viktiga uppgift och föreslår att anslagsposten 7, Bidrag till projekt
på filmområdet, under anslaget H 2, Filmstöd, räknas upp med 2 000 000
utöver vad regeringen föreslår.
4. Undersökning av konstnärernas ekonomiska
förhållanden
Riksdagen beviljade förra året konstnärsnämnden 500 000 kr. till en undersökning
av konstnärernas ekonomiska förhållanden. Den planeras nu av
nämnden i samråd med författarfonden. Konstnärliga och litterära yrkesutövares
samarbetsnämnd och Statistiska centralbyrån, SCB, skall genomföra
den under våren 1990. Resultat beräknas föreligga hösten 1990, så att de kan
tjäna som underlag för riksdagens beslut om kulturbudgeten 1991/92.
Det har emellertid visat sig att kostnaden blir högre än beräknat. För att
kunna genomföra den på ett tillräckligt stort urval bland konstnärerna erfordras
200 000 kr. utöver vad riksdagen anvisade förra året.
Vi föreslår att konstnärsnämnden tillförs ytterligare 200 000 kr. för att
kunna genomföra undersökningen utan att den ekonomiskt belastar konstnärsbidragen.
Mot. 1989/90
Kr298
16
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen under anslaget G 5 Bidrag till konstnärer för budgetåret
1990/91 anslår 500 000 kr. utöver regeringens förslag för stöd
till jazz- och folkmusiker,
2. att riksdagen under anslaget G 5 Bidrag till konstnärer för budgetåret
1990/91 anslår 500 000 kr. utöver regeringens förslag för enskilda
ton- och scenkonstnärers deltagande i Sveriges internationella
kulturutbyte,
3. att riksdagen under anslaget H 2 Filmstöd, anslagspost 7 Bidrag
till projekt på filmområdet, för budgetåret 1990/91 anslår 2 000 000
kr. utöver regeringens förslag,
4. att riksdagen under anslaget G 5 Bidrag till konstnärer för budgetåret
1990/91 anslår 200 000 kr. utöver regeringens förslag för en
statistisk undersökning av konstnärernas ekonomiska och sociala situation.
Stockholm den 18 januari 1990
Lars Werner (vpk)
Berith Eriksson (vpk) Lars-Ove Hagberg (vpk)
Bo Hammar (vpk) Margo Ingvardsson (vpk)
Ylva Johansson (vpk) Bertil Måbrink (vpk)
Alexander Chrisopoulos (vpk)
Mot. 1989/90
Kr298
17
99877, Stockholm 1990