Motion till riksdagen
1989/90: Kr273

av Margareta Fogelberg m.fl. (fp)
Lånecentraler och depåbibliotek

1. Lånecentraler

Svensk folkbibliotekspolitik har alltid präglats av idén om en jämlik tillgång
till böcker och information. Var man än bor i vårt land skall det vara möjligt
att nå den mer kvalificerade litteraturen även om biblioteket på hemorten
av olika skäl inte kunnat förvärva den. Med länsbiblioteken som mellanled
är lånecentralerna den yttersta länken i folkbibliotekens lånekedja. Verksamheten
ombesörjes av lånecentralerna i Malmö, Stockholm och Umeå.

För något år sedan föreslogs en ändrad geografisk indelning varvid två av
de tre lånecentralerna stod inför hotet om indragning. Så skedde lyckligtvis
inte. Riksdagen ansåg att en förändrad lånecentralsorganisation skulle ge en
väsentligt försämrad låneverksamhet varför förslaget föll.

Till följd av riksdagsbeslutet har statens kulturråd på regeringens uppdrag
genomfört en utredning av folkbibliotekens fjärrlåne- och depositionsverksamhet.
Därvid har kulturrådet funnit att lånecentralernas tidigare kritiserade
verksamhet fungerar väl och föreslår att den nuvarande organisationen
med de tre allmänna lånecentralerna bibehålles.

2. Depåbiblioteken

Med stöd av kulturrådets utredning anser kulturministern att det nu är dags
att sätta yxan i depåbiblioteken. Detta förslag anser vi vara lika ogenomtänkt
som det tidigare om krympningen av lånecentralerna.

Utredarna har funnit att depåbiblioteken fungerar dåligt, men vill inte riktigt
acceptera att bristande medel skulle kunna vara en orsak. Sparsamhet är
en dygd, men man kan inte förvänta sig en tillfredsställande verksamhet om
den tilldelas resurser som är helt orealistiska för uppgiften. (Jämför med
Danmark där anslaget enbart till ett depåbibliotek är dubbelt så stort som
hela budgeten för våra lånecentraler och depåer.) Enligt kulturrådet skulle
lösningen ligga i att verksamheten förlädes till en enda ort.

3. Vår tids bokbål

Depåbiblioteken har en betydelsefull funktion som mottagare av äldre litteratur,
de böcker folkbiblioteken av olika skäl måste utmönstra. Vi har svårt
att tro att biblioteken, som ligger tätt i södra Sverige, skulle känna någon

entusiasm över att behöva transportera böcker ända till Västerbotten. Resultatet
blir troligare en försäljning när bokbestånden gallras. Det ekonomiska
utbytet av detta blir minst sagt magert jämfört med de belopp som
förbrukats till bokinköp via skattemedel.

Att värna om depåbiblioteken finner vi angeläget särskilt som bokförlagens
utgåvor inte är åtkomliga mer än ett begränsat antal år efter utgivningen.
Det som finns kvar efter bokreorna går bokstavligt talat till papperskvarnen.

Av statens stöd till folkbiblioteksväsendet är det till lånecentraler och depåbibliotek
viktigast. Här kan ingen annan ta över ansvaret. Därför föreslår
vi att under titeln Bibliotek, G 18. Bidrag till regional biblioteksverksamhet,
anslaget till lånecentraler och depåbibliotek ökas med 1 milj. kr.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen till Bidrag till regional biblioteksverksamhet (G 18),
anslagsposten Lånecentraler och depåbibliotek, för budgetåret
1990/91 anvisar 1 milj. kr. utöver vad regeringen föreslagit.

Stockholm den 23 januari 1990

Margareta Fogelberg (fp)

Jan-Erik Wikström (fp) Lola Björkquist (fp)

Christer Eirefelt (fp)

Mot. 1989/90
Kr273

14