Motion till riksdagen
1989/90:Kr263

av Ulla Orring m.fl. (fp)
Norrlandsoperan

Konstnärligt och kulturellt skapande är en viktig förutsättning för ett öppet
demokratiskt samhälle. Ett fritt och vitalt kulturliv är en nödvändighet för
att ge stimulans till alla människor. För att bli delaktiga i kulturlivet förutsätts
att tillgängligheten skall vara någorlunda jämnt spridd över hela
landet.

Norrlandsoperan har visat sig vara en sådan institution, som skapat efterfrågan
av musik och kultur hos människorna i norr och som inbjudit till rika
kulturella musikupplevelser - en opera för folket.

Vi anser att Norrlandsoperan är en unik institution i ett svenskt och norrländskt
kulturliv. Men för dess fortsatta existens med krav på en kvalitativt
stark produktion måste de ekonomiska förutsättningarna förstärkas.

Norrlandsoperan har allt sedan starten varit en angelägenhet för hela
Norrland och inte enbart för Västerbotten. Således har operan under senare
delen av 1970-talet och fram till mitten av 1980-talet bedrivit en omfattande
turnéverksamhet från Gävle i söder till Kiruna i norr. Under 1990-talet planerar
stiftelsen att utveckla turnéverksamheten i Norrland fortfarande med
höga kvalitetskrav. Planer finns för att utveckla ett långsiktigt samarbete
med ett antal städer med respektive landsting med årliga operaveckor/festivaler
och med breda ungdomssatsningar.

Norrlandsoperan skall alltjämt vara Norrlands opera.

Konstnärligt har Norrlandsoperan alltid legat på en hög nivå. Såväl kritiker
som publik har uppskattat produktionerna och jämförelser med de stora
institutionerna i övriga Sverige har ofta varit till Norrlandsoperans fördel.

Utvecklingen av operan har emellertid komplicerats vid genomförandet
av regionaliseringen av musiklivet i Sverige den 1 januari 1988. Då överfördes
regionmusiken och Rikskonserter från staten till den nybildade Stiftelsen
Västerbottensmusiken, där också Norrlandsoperan ingick. Avtalet mellan
Landstingsförbundet och statens förhandlignsnämnd har visat sig vara
mycket ogynnsamt och innebär årliga underskott på flera miljoner kronor.
Trots extra lån från huvudmännen innebär situationen att utrymmet för operaverksamheten
minskade starkt.

Vid sidan om det statliga bidraget för övertagandet av regionmusiken och
länsmusiken erhåller stiftelsen f.n. 38 grundbidrag för operaverksamheten.
Skillnaden mellan grundbidragets storlek och den faktiska lönekostnaden är
idag 90-100 000, vilket innebär att stiftelsen (i likhet med andra teatrar)

måste använda en betydande del av de rörliga produktionsmedlen till lönemedel.
Trots flera uppvaktningar hos regeringen, fråga till ansvarigt statsråd
och övriga framställningar till statens kulturråd under de senaste åren har
utbyggnaden av antalet grundbidrag till den förväntade nivån 50 bidrag uteblivit.
Arbetet på att utveckla en opera i Norrland har kommit på mellanhand.

Norrlandsoperan är en turnerande ensemble med hela Norrland som arbetsfält,
dvs. halva Sveriges yta. För detta ändamål erhålls f.n. ett s.k. regionalt
tilläggsbelopp om 250 000 kr per år. Samtidigt kostar en turnédag med
en stor uppsättning ca 100 000 kr. per dag i resor, traktamenten och hotell.
Kostnaden för turnéerna har därför främst bestridits av stiftelsens huvudmän
(Västerbottens läns landsting och Umeå kommun) med bidrag från de landsting
operan gästat. För 1989/90 erhöll operan ett extra statligt bidrag om ca
1 Mkr för att kunna genomföra en turné våren 1990 med Stenhammars ”Gillet
på Solhaug”.

För att täcka hela Norrland krävs att ensemblen ligger ute minst 6 veckor
per år. Kostnaderna för detta skulle således bli ca 4,5 Mkr - vilket för närvarande
måste tas ur regionala spelintäkter och framför allt de rörliga produktionskostnaderna.
Konsekvensen har blivit att turnéverksamheten under
andra hälften av 1980-talet har drastiskt minskat vilket i högsta grad strider
mot statens kulturpolitiska mål om att sprida opera i Norrland.

Situationen har skapat stor ekonomisk press på stiftelsen och huvudmännen.
Förutom det årliga anslaget som 1989/90 uppgick till 9,2 Mkr har huvudmännen
beviljat ett lån om 6,6 Mkr under 1989 samt ett extra anslag om 3,0
Mkr. Detta skall jämföras med budgetåret 1987/88 då huvudmännens anslag
uppgick till 6,9 Mkr.

Det är uppenbart att Norrlandsoperans ekonomiska problem måste lösas
genom att staten ger vidgade ramar för verksamheten.

I folkpartiets partimotion om kulturpolitiken föreslås, utöver vad regeringen
föreslagit, ytterligare 20 grundbelopp till de regionala musikteatrarna.
Det bör då finnas utrymme för att tilldela Norrlandsoperan en förstärkning
med 12 nya grundbelopp, dvs. ca 1,2 milj.kr. Därutöver föreslår vi
ett till 3 milj.kr. utvidgat turnéstöd.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen för budgetåret 1990/91 till Bidrag till regionala och
lokala teater-, dans- och musikinstitutioner (G 15) för Norrlandsoperan
anvisar medel till 12 grundbelopp utöver dem som utgår för innevarande
budgetår,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att Norrlandsoperan
bör få ett turnéstöd i enlighet med vad i motionen anförts.

Stockholm den 23 januari 1990

Mot. 1989/90
Kr263

Ulla Orring (fp)
Sigge Godin (fp)

Britta Bjelle (fp)

32