Motion till riksdagen
1989/90: Kr261

av Berith Eriksson m.fl. (vpk, s, m, fp, c, mp)
Ett kurdiskt kulturcentrum i Sverige

Inledning

Kurdistan, som till huvuddelen utgörs av ett bergsområde, sträcker sig från
Svarta Havet och Mesopotamiens högland på ena sidan och den anti-tauriska
bergskedjan och iranska platån på den andra. Området har en yta ungefär
så stor som Frankrike. Kurdistan omfattar stora delar av Turkiet, Iran,
Irak och Syrien. Kurder avviker etniskt, religiöst och historiskt från turkar,
perser och araber.

Kurdistans befolkning består till övervägande del av kurder. Dessutom
finns en rad etniska minoriteter vilka antingen utgör delar av den inhemska
befolkningen, såsom armenier, assyrier, chaldians eller folk som förts dit under
olika politiska assimileringskampanjer bland andra: araber, perser och
turkar.

Kurderna är ett indoeuropeiskt folk, ett av de äldsta i Mellanöstern, som
under andra årtusendet f.Kr. vandrade in och slog sig ner i Zagros bergsområde.

Kurderna anses vara ättlingar till mederna, vilka erövrade Nineve på 600talet
f.Kr. De nämns av den grekiske historikern Exofen i ”Ahabis”-skildringen
om de tiotusens återtåg. Exofen skriver att: ”karduhoierna (kurderna),
vilka bor i bergen är modiga och kommer ej att vika vare sig för perserkonungen
eller för armeniskt styre.”

Det kurdiska språket tillhör den västiranska delen av den indoeuropeiska
språkfamiljen och består av två huvuddialekter, dels kurmanji, vilket talas
av kurder i Turkiet, Syrien, Sovjetunionen och av en del kurder i Irak och
Iran, dels sorani som talas av de flesta kurder i Iran och Irak. Språket är icke
besläktat med de arabiska eller turkiska språken.

I det av godtyckliga statsgränser splittrade Kurdistan har musiken kommit
att spela en central och enande roll. De historiska krönikorna, de episka dikterna
och den lyriska poesin har tonsatts och därigenom lättare kunnat bevaras.
Sångerna kan indelas i olika grupper: danssånger, religiösa, samt hjälteoch
kampsånger. De moderna politiska visorna knyter an till de klassiska
författarna och de revolutionära poeterna från 1300-1700-talen, vars verk
lever vidare i den rika muntliga traditionen. Flertalet av nutida kurdiska poeter
och författare verkar i exil.

Mot denna bakgrund har det i Sverige vuxit fram ett starkt intresse för ett

kurdiskt kulturcentrum i Sverige. Syftet är att profilera den kurdiska kulturens
egenart. Härigenom ges möjlighet även för en icke-kurdisk allmänhet
att möta en av de äldsta kulturerna i Mellanöstern. Vidare skulle detta centrum
kunna ge kurder i exil möjlighet att lära känna, bevara och utveckla sin
kultur.

Det kurdiska kulturhuset skulle täcka följande områden:

- Samla kurdiskt kulturellt material,

- Arkivera material av nationell karaktär (det kurdiska folket saknar ännu
motsvarigheten till riksarkiv),

- Fungera som bibliotek,

- Forskningsverksamhet,

- Utställningsverksamhet,

- Film - bildspelsvisning,

- Informationskälla tillgänglig för allmänheten.

Ekonomi

Budgeten bör inrymma kostnader för:

- byggnad med underhåll,

- medel för insamling och arkivering av material, anskaffande av bibliotek,

- medel för personalkostnader.

Sammanfattning

Ett kurdiskt kulturcentrum bör utvecklas steg för steg. Det bör kunna samarbeta
med andra liknande kurdiska kulturorganisationer och institutioner i
andra länder exempelvis kulturcentrum i Paris.

I Sverige finns i dag ca 10 000 kurder och många olika kurdiska organisationer.

För ändamålet finns en ”paraplygrupp” bestående av de flesta kurdiska
organisationerna i Sverige.

Följande kurdiska organisationer har uttryckt stort intresse och har för
detta projekt bildat en arbetsgrupp: Kurdiska Riksförbundet, Kurdistan
Front (Irak), Tevgar (Turkiet), Samarbetskoalitionen för Syrianska Kurder,
KDP - Iran och Komala.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ge regeringen till känna behovet av
ett kurdiskt kulturcentrum i Sverige.

Stockholm den 25 januari 1990

Mot. 1989/90

Kr261

27

Berith Eriksson (vpk)
Hans Göran Franck (s)
Inger Koch (m)
Ragnhild Pohanka (mp)

Viola Furubjelke (s)
Maria Leissner (fp)
Karin Söder (c)

Mot. 1989/90

Kr261

28