Motion till riksdagen
1989/90:Kr232

av Lola Björkquist och Karl-Göran

Biörsmark (båda fp)

Dansensemblen vid Östergötlands
länsteater

Dansens hus i Stockholm börjar nu ta form till stor glädje för dansens utövare
och tillskyndare. En av stiftelsebildarna är Östergötlands länsteater,
som insett vilken tillgång detta Dansens hus blir för hela landet.

Diskussionerna som föregick beslutet har lyft fram danskonstens problem
och publiciteten har varit stor. Man konstaterade att konstformen dans hade
svårt att locka en stor publik, därför att många fortfarande är ovana vid att
se dansföreställningar. Det är då synnerligen viktigt att även stötta de ensembler
som finns utanför storstadsregionerna.

1975 års utredning om musikteater uppmärksammade Östergötlands länsteaters
dansensemble. Den sågs som ett mönster för en metod att stegvis
bygga ut en dansteater och man tänkte att fler regioner skulle inspireras att
följa exemplet. Men alltjämt är Östergötlands länsteater den enda länsteater
som har en egen dansensemble. Den är av hög klass, dansar både för barn
och vuxna och har en varierande repertoar. Ensemblen består av tio dansare,
en koreograf och två tekniker för föreställningar inom länet.

Östergötlands länsteater är en stor regionteater. Förutom dansensemblen
finns drygt 200 årsverken vilket innebär ca 300 anställda. Detta har inneburit
att kostnaderna stigit kraftigt de senaste åren bl.a. genom lönepåslag. Trots
att publiktillströmningen är god, kan inte biljettintäkterna kompensera kostnadsökningarna.
I detta läge har den minst inkomstbringande verksamheten
ifrågasatts, dansensemblen.

Teaterchefen har dock hittat en modell för att få behålla dansarna och
kunna sprida dansensemblens kunnade till fler, samtidigt som dansarnas kapacitet
bättre tillvaratas. Redan denna vår har planerats turnéer till andra
länsteatrar runt Östergötland. För att förverkliga projektet med längre turnéer
måste ytterligare grundbidrag tilldelas teatern.

Trots det stora antalet anställda vid länsteatern har inte antalet grundbelopp
ökat sedan 1970-talet, då tilldelningen blev 154 grundbelopp. Det var
länge sedan som länsteatern fick 55 % av bidragsunderlaget i statsbidrag.
Det ligger snarare på 36-38%. Inga belopp har heller varit direkt specialdestinerade
för balettensemblen.

I årets budgetproposition har kulturministern grundat sina förslag på bl.a.
redogörelsen i studien Kultur i hela landet. Antalet grundbelopp föreslås
öka med 123 till teater-dansinstitutioner 1990/91. Kulturministern har överlåtit
till kulturrådet att fördela dessa. När budgethandlingen offentliggjordes

kunde vi konstatera att kulturrådet hade föreslagit en blygsam ökning med
tre grundbelopp till länsteatern i Östergötland. Ingen kommentar om dansensemblen
fanns kopplad vare sig till kulturrådets förslag eller i föredragandens
överväganden.

Eftersom vi vill kunna behålla våra skickliga dansare och tror att teaterchefens
förslag är av stort värde för dansen som konstart och för medborgarna
i en större region, föreslår vi att länsteatern tilldelas så många nya
grundbelopp att förslaget inte äventyras. Vi föreslår en ökning med 8 i förhållande
till innevarande budgetår.

Medel anvisas ur anslagspost G 15. Folkpartiet har i sin partimotion om
Kulturpolitiken dessutom föreslagit att denna post, utöver vad regeringen
föreslår, tilldelas 25 grundbelopp till regionala teatrar.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen till Bidrag till regionala och lokala teater-, dans- och
musikinstitutioner (G 15) för balettensemblen vid Östergötlands länsteater
för budgetåret 1990/91 anvisar medel till 8 grundbelopp utöver
dem som utgår för innevarande budgetår.

Stockholm den 22 januari 1990

Lola Björkquist (fp) Karl-Göran Biörsmark (fp)

Mot. 1989/90
Kr232

13