Motion till riksdagen
1989/90:Kr227

av Jan Hyttring (c) m.fl.

Samlingslokalorganisationernas
kulturverksamhet, m.m.

Mot.

1989/90

Kr227-235

Möjligheterna till kulturdeltagande är fortfarande ojämlikt fördelade i vårt
land. De större orterna har det bästa kulturutbudet. Medan många småorter
är dåligt försedda med levande kultur.

Enligt vår uppfattning måste det bli naturligt för alla människor, oavsett
bostadsort, att få möjlighet att delta i kulturlivets olika yttringar. Det måste
vara en självklarhet att ge alla möjlighet till kulturella upplevelser, vilka ger
livet högre värde och bättre innehåll.

Detta innebär att de regionala inslagen i kulturpolitiken ytterligare måste
utvecklas. De kulturpolitiska mål riksdagen ställde upp i 1974 års beslut, är
långt ifrån förverkligade.

En viktig förutsättning för ett brett kulturutbud över hela landet är tillgången
på lokaler. Samlingslokalorganisationerna och det stöd som utgår för
byggande och upprustning av allmänna samlingslokaler har här en viktig
uppgift att fylla.

Men det är inte tillräckligt med ändamålsenliga och väl fungerande lokaler.
Lokalerna måste också fyllas med teater, konst, musik, film, litteratur,
dans m.m. För att möjliggöra detta krävs det ett väl avvägt stöd till bl.a. samlingslokalorganisationernas
centrala kulturverksamhet.

Förstärk samlingslokalorganisationernas kulturstöd

I årets budgetproposition får samlingslokalorganisationerna en kraftig uppräkning
av respektive organisations kulturstöd.

Ökningen uppgår ändå inte till det belopp som Statens kulturråd på goda
grunder hade föreslagit.

Kulturrådet har i sin anslagsframställning föreslagit att total förstärkning
om 3,1 milj. kr. skall utgå till samlingslokalorganisationernas kulturverksamhet.
Förslaget motiveras av att organisationerna skall göra särskilda satsningar
på kultur för barn och ungdom.

Samlingslokalorganisationerna kan visa upp en imponerande bredd i sin
kulturverksamhet. Tillsammans når organisationerna ut till över 2 000 lokaler
på nästan lika många orter.

De lokala Bygdegårds-, Folkets Hus- och Ordenshusföreningarna har
goda förutsättningar att kunna samarbeta med det lokala kulturlivet och utveckla
ortens olika kulturverksamheter. Samlingslokalerna är i många fall

1 Riksdagen 1989190. 3 sami. Nr Kr227-235

kulturella mötesplatser, dels för den förmedlande kulturen och publiken och
dels för möten mellan människor i skapande verksamhet, i samarbete med i
första hand studieorganisationerna.

Men för att denna sida av samlingslokalorganisationernas verksamhet
skall utvecklas krävs det också resurser för en central utbildnings-, stimulans-
och informationsverksamhet. Genom startandet av olika pilotprojekt
med turnéer utvecklas också det lokala kulturlivet. Ett sådant exempel är de
turnéer med jazzmusiker, som genom ett särskilt stöd från Kulturrådet, nu
håller på att genomföras.

Enligt vår uppfattning bör därför den av Kulturrådet föreslagna förstärkningen
av kulturstödet till Bygdegårdarnas Riksförbund med 515 000 kronor,
till Folkparkernas Centralorganisation med 1 233 000 kronor, till Folkets
Flusföreningarnas Riksförbund med 1 083 000 kronor och till Våra Gårdar
med 306 000 kronor, genomföras.

Använd Kulturrådets utvecklingsanslag till regionala
satsningar

Kulturrådet erhåller särskilda resurser för utvecklingsarbete. Kulturministern
anför bl.a. följande om detta:

Kulturrådets dispositionsmedel för utvecklingsverksamhet inom kulturområdet
utgör en synnerligen angelägen strategisk resurs inom den statliga kulturpolitiken.
Mot bakgrund av att en så dominerande andel av de statliga
kulturanslagen är bundna till bestämda ändamål representerar dessa medel
en möjlighet att fortlöpande pröva det nya och därmed stimulera till utveckling
och förnyelse i en kulturverksamhet, som alltid löper risken att stagnera
och fastna i inrutade mönster.

Kulturministern föreslår att anslaget, inklusive sedvanlig prisomräkning
skall öka med 6 milj. kr. Med anslagshöjningen följer uppmaningen att satsa
på barn- och ungdomskultur, konstbildningsarbete och förstärkning av kvaliteten
i amatörverksamheten. Detta sker dock utan några beloppsmässiga
preciseringar.

Enligt vår uppfattning bör Kulturrådets strategiska utvecklingsarbete
också användas för att förstärka den kulturella utvecklingen på de orter som
har det svagaste kulturutbudet idag.

Mellan samlingslokalorganisationerna och Kulturrådet har ett mycket fint
samarbete utvecklats under de senaste åren. Detta har bl.a. tagit sig uttryck
i den jazzturné som vi redovisat ovan. Det bör därför finnas förutsättningar
för ett liknande samarbete även framöver, under förutsättning att särskilda
resurser avdelas härför.

Vi föreslår därför att 2 milj. kr. av det utvecklingsanslag som tillförs Kulturrådet,
används för projektverksamhet för att i samarbete med samlingslokalorganisationerna
nå de kultursvagaste orterna.

Detta förslag ligger väl i linje med de förslag som avgivits av regionalpolitiska
utredningen om särskilda satsningar på nya kulturprojekt, som tar sin
utgångspunkt i respektive regions kulturella särart och potential och som är
av försökskaraktär.

Mot. 1989/90
Kr227

2

Mot. 1989/90
Kr227

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen beslutar att till resp. organisations kulturverksamhet
(bil. 10 anslag G 2) anvisa bidrag enligt följande:

Folkparkernas centralorganisation 5116000 kr.,

Folkets husföreningarnas riksorganisation 2 463000 kr.,

Bygdegårdarnas riksförbund 771000 kr.,

Våra gårdar 414000 kr.,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om användandet av 2 milj. kr. av kulturrådets utvecklingsanslag
(bil. 10 anslag G 2) till projektverksamhet på de kultursvagaste
orterna,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om Riksteatrarnas satsning på småplatserna.

Stockholm den 22 januari 1990

Jan Hyttring (c)

Stina Gustavsson (c) Elving Andersson (c)

Satsa mer på Riksteaterns småplatsverksamhet

Riksteatern erhåller i budgetförslaget en ökning av sitt anslag med 8 milj. kr.
utöver vad som följer av den generella omräkningsprocenten. Detta till trots
verkar det inte finnas något utrymme för en ökad verksamhet på de mindre
platserna.

Enligt BRs uppfattning bör det föreskrivas att Riksteatern under det kommande
verksamhetsåret, inom ramen för den anslagsökning som genomförs,
prioriterar verksamhet på de s k småplatserna. Särskilda projekt som riktar
sig mot samlingslokalerna bör prövas. Tidigare har försök med s.k. rumsteater
gjorts, där teatermiljön byggs upp i samlingslokalen. Man är därigenom
inte beroende av lokalens scenförhållanden. Detta försök var mycket lyckat
och väntar på efterföljare.

1* Riksdagen 1989/90. 3 sami. Nr Kr227-235

3