Motion till riksdagen

o

av Åke Gustavsson m.fl. (s)

med anledning av prop. 1989/90:78
Reformerat presstöd

Mot.

1989/90

K9-15

&

Utan statligt presstöd skulle omkring en tredjedel av landets tidningar fä
mycket stora ekonomiska svårigheter. Detta faktum är en av orsakerna till
att det i dag finns en bred politisk enighet om att det behövs en statlig presspolitik
som garanterar mångfald och motverkar likriktning i flödet av nyheter
och kommentarer.

Även tidningsbranschen har visat att den är villig att ställa upp bakom
denna presspolitik, utformad kring såväl indirekta som direkta stödätgärder.
Med direkt stöd avses de ekonomiska subventioner (ca 500 milj. kr'år) som
lämnas framför allt ekonomiskt svagare tidningar, med indirekt stöd avses
generella subventioner (ca 1 500 milj. kr/år) i form av t.ex. momsbefrielse
och lägre reklamskatt.

Regeringens proposition om ett reformerat presstöd är i stort en utveckling
av den tidigare förda politiken. Propositionens innehåll torde innebära
att det även under början av 1990-talet kommer att vara möjligt för mindre
tidningar att överleva, samtidigt som det öppnas möjligheter till ökat tekniskt
samarbete mellan konkurrerande tidningar.

På tvä punkter är det dock nödvändigt med förtvdliganden. Detta för att
det inte skall råda något tvivel om avsikten med den nyligen presenterade
propositionen - nämligen att av de bidragsberättigade tidningarna krävs
fortsatt effektivisering. av tidningsbranschen krävs fortsatt uppslutning kring
presspolitikens grundprinciper, och att samhället måste ha möjlighet att i
fortsättningen göra andra prioriteringar vad gäller det indirekta och direkta
stödet till pressen.

För det första är det nödvändigt att riksdagen visar att den menar allvar
med att det indirekta stödet till tidningsbranschen är förknippat med branschens
eget ansvar att verka för mångfald i kommentarer och nyhetsförmedling.
Nyligen blev det känt att Helsingborgs Dagblad avser att lämna systemet
för samdistribution och i stället bygga upp en egen organisation för sin
distribution. För öv riga tidningar som utkommer i Helsingborgsområdet innebär
detta stora kostnadsfördyringar och på sikt kan det leda till ett helt
nytt konkurrensförhållande. En redan stark tidning kan genom att avstå från
samdistribution göra det omöjligt för andra tidningar att konkurrera.

Riksdagen bör här göra en kraftig markering. Det är inte så att det indirekta
stödet till tidningsbranschen saknar samband med det direkta. Det in

I Riksdagen IV/W 91)..? sunil. Nr KV-15

nebär konkret att när en tidning anser sig så ekonomiskt stark att den är be- Mot. 1989/90

redd att avvika från den presstödspolitik som är allmänt vedertagen, så bör K9

den inte heller komma i åtnjutande av samhällets stöd i form av lägre reklamskatt
och momsbefrielse. Samhällets skäl att ge tidningsbranschen ett
generellt indirekt stöd är naturligtvis ägnat att verka för mångfald i åsikter
och nyheter. När en tidning inte längre anser sig behöva verka för detta stöd
skall den inte heller komma i åtnjutande av samhällets subventioner.

För det andra krävs ett förtydligande vad avser stöd för samverkan vid
gemensamma investeringar i tryckerianläggningar. Även här har branschen
ett ansvar. Det får således inte vara möjligt för en part att avstå från samarbete
och därmed även göra det omöjligt för den andra parten att beviljas
stöd för investering i tryckeriutrustning.

Resonemanget förklaras bäst genom ett exempel:

På en ort finns två konkurrerande tidningar. Tidningen A har högre marknadsandel
och starkare ekonomi. Tidningen B har lägre marknadsandel och
sämre ekonomi. Både tidningen A och B är i behov av nya tryckpressar. Tidningen
A vill av konkurrensskäl dock inte medverka till ett trycktekniskt
samarbete utan väljer att ensam investera i en ny tryckpress. Tidningen B
har därmed ingen möjlighet att förbättra sin tryckeriutrustning utan kommer
på sikt att tvingas ut från marknaden. Den ort på vilken tidningarna A och
B utkommer kan därmed komma att bli monopolmarknad.

Regeringens proposition bör i detta avseende förtydligas så att det klart
uttalas att stöd till tryckeriinvesteringar även kan lämnas till en tidning i de
fall samarbete avvisats av en eller flera konkurrenter. Av samma skäl bör det
även ges möjlighet till stöd för tryckerisamarbete inom en och samma koncern
i de fall då det är följden av att konkurrenter avvisat samarbete.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att tidningar
som inte deltar i systemet för samdistributionsrabatt ej skall
äga rätt till indirekt stöd såsom momsbefrielse och lägre reklamskatt,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att tidningar
skall kunna få samverkansstöd för tryckerianläggningar även i
de fall då den konkurrerande tidningen vägrar sådan samverkan,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att samverkansstöd
skall kunna utgå även inom en koncern om konkurrent
avvisat trycksamarbete.

Stockholm den 16 april 1990

Åke Gustavsson (s)

Bengt-Ola Ryttar (s) Lars-Erik Lövdén (s)

Karl Hagström (s)

2